Suomalais-ruotsalainen kauppakamari järjestää korkean tason seminaarin suomalaisen ja ruotsalaisen puolustusteollisuuden edellytyksistä. Seminaari, joka pidetään 24. helmikuuta 2025 Helsingissä, ajoittuu Venäjän hyökkäyksen kolmivuotispäivään ja kokoaa yhteen asiantuntijoita ja päätöksentekijöitä keskustelemaan puolustusteollisuuden kehityksestä Pohjoismaissa. Puhujina ovat muun muassa Ruotsin puolustusministeri Pål Jonson ja Suomen puolustusministeriön resurssipoliittisen osaston osastopäällikkö, ylijohtaja Olli Ruutu. Seminaarin moderaattorina toimii Suomen entinen puolustusministeri Stefan Wallin.

DORA-asetuksen tavoitteena on parantaa kuluttajien tietoturvaa ja palveluiden jatkuvuutta. Se tuo mukanaan merkittäviä uudistuksia finanssisektorin digitaaliseen toimintavarmuuteen ja kattaa lähes kaikki Finanssivalvonnan valvomat toimijat.

Suomen talouden tilanne on edelleen synkkä, vaikka orastavia valonpilkahduksia on nähty viime aikoina. Suomen bruttokansantuote kasvoi ennakkotietojen mukaan edellisestä neljänneksestä. Kokonaisuudessaan talouden näkymät ovat edelleenkin heikot. Suomen finanssisektorin vakavaraisuustilanne on heikosta taloustilanteesta huolimatta säilynyt vahvana. Pankkisektorin vakavaraisuus on vahva, vaikka luottoriskien kasvu on edelleen jatkunut. Työeläkesektorin vakavaraisuusaste jatkoi vahvistumistaan, ja henki- ja vahinkovakuutussektoreiden vakavaraisuus pysyi vahvana.

Vaikeasta suhdannetilanteesta huolimatta Suomen finanssisektori on selviytynyt alkuvuodesta hyvin. Pankkisektorin vakavaraisuus pysyi ensimmäisellä vuosipuoliskolla vahvana. Järjestämättömissä luotoissa oli pientä kasvua sekä kotitalous- että yritysluotoissa, mutta osuudet ovat edelleen Euroopan matalimpien joukossa. Myös vakuutussektorilla vakavaraisuus säilyi hyvällä tasolla. Suomen talouden orastavaa positiivista kehitystä varjostavat kuitenkin useat riskit, jotka heijastuvat myös finanssisektorille. Erityisesti geopoliittiset riskit ovat olleet pinnalla alkusyksyn aikana.

Suomen talous kääntyi taantumasta hyvin vaisuun kasvuun alkuvuonna, mutta epävarmuus leimaa yhä finanssisektorin toimintaympäristöä. Heikosta taloustilanteesta huolimatta pankkisektorilla vakavaraisuus on säilynyt vahvana, vaikka sekä kotitalous- että yritysluotoissa luottoriskiltään merkittävästi kohonneiden luottojen osuudet ovat olleet kasvussa. Työeläkelaitosten vakavavaraisuusaste vahvistui ensimmäisellä neljänneksellä, mutta henki- ja vahinkovakuutusyhtiöillä se heikkeni hieman. Geopoliittinen tilanne on pysynyt jännitteisenä ja korkonäkymät epävarmoina, mikä lisää finanssisektorin riskejä.

Toimintaympäristön synkkenemisestä huolimatta finanssisektorin vakavaraisuus säilyi viime vuonna vahvana. Vaikka pankkien yritys- ja kotitalousasiakkaiden luottoriskit kohosivat, olivat Suomen pankkisektorin ongelmaluotot ja luottotappiot kuitenkin edelleen Euroopan matalimpien joukossa. Myös vakuutussektorilla vakavaraisuus säilyi hyvänä, vaikka heikkenikin hieman. Työeläkesektorilla osakesijoitusten määrän kasvu lähes puoleen sijoitusallokaatiosta heikensi stressikestävyyttä, joka kuitenkin säilyi kohtalaisella tasolla. Talouskehitykseen ja geopoliittiseen tilanteeseen liittyy edelleen merkittäviä riskejä ja haavoittuvuuksia, joilta suojaavat valvottavien vahva vakavaraisuus ja maksuvalmius, laadukas riskienhallinta ja varautuminen.

ECB:s pressmeddelande 30 januari 2024 Klimatkrisens ökande inverkan på ekonomin och det finansiella systemet driver på behovet av fler åtgärder ECB bekräftar sitt engagemang för pågående klimatåtgärder och kommer att se över dem regelbundet Tre fokusområden för arbetet under 2024 och 2025: konsekvenser av grön omställning, klimatförändringarnas fysiska effekter samt naturrelaterade risker för ekonomi och finanssystem Europeiska centralbanken (ECB) har beslutat att utöka sitt arbete med klimatförändringar och har identifierat tre fokusområden som kommer att vägleda dess verksamhet 2024 och 2025: effekterna och riskerna med omställningen till en grön ekonomi, särskilt de därmed förbundna omställningskostnaderna och investeringsbehoven, klimatförändringarnas ökande fysiska inverkan och hur åtgärder för en anpassning till en varmare värld påverkar ekonomin, risker som härrör från naturförlust och naturförstöring, hur de samverkar med klimatrelaterade risker och hur de kan påverka ECB:s arb

Suomalaispankkien likviditeettitilanne on pysynyt vakaana toimintaympäristön kohonneista riskeistä huolimatta. Rahapolitiikan kiristyminen ja markkinakorkojen nousu ovat kuitenkin kasvattaneet pankkien varainhankinnan kustannuksia. Samalla kun pankkien maksamat talletuskorot ovat nousseet, talletusten määrä on vähentynyt. Korvatakseen keskuspankkilikviditeetin ja talletusten vähenemistä pankit ovat enenevässä määrin hankkineet rahoitusta markkinoilta. Riippuvuus etenkin lyhytaikaisesta markkinavarainhankinnasta lisää pankkien haavoittuvuutta markkinahäiriöille. Riittävät likviditeettireservit ja asianmukaiset likviditeetin varautumiskeinot antavat suojaa markkinahäiriöitä vastaan.

Finanssisektorin toimintaympäristö on heikentynyt edelleen syksyn aikana, kun korkeat korot ja talouskasvun hiipuminen rasittavat kotitalouksia ja yrityksiä. Erityisesti tilanne on koetellut kiinteistö- ja rakennussektoria. Myös geopoliittiset jännitteet lisäävät epävarmuutta ja finanssisektorin riskejä. Kohonneiden riskien aikana vakavaraisuuden, vahvan riskinkantokyvyn ja varautumisen merkitys korostuu.

Poliittiset suhteet ja geopoliittiset jännitteet muuttavat kiinalaista yritysrahoitusympäristöä hienovaraisesti mutta voimakkaasti. Kiinan valuutta, renminbi, on saanut entistä merkittävämmän roolin globaalissa talousjärjestelmässä samalla kun maan markkinat ovat vapautuneet ja laajentuneet.

Vaisu talouskehitys ja talousnäkymien epävarmuus ovat pitäneet Suomen finanssisektorin riskit korkeana alkuvuonna. Erityisesti kiinteistömarkkinoiden riskit ovat kasvussa. Finanssisektorin vahva vakavaraisuus tuo suojaa heikkenevän toimintaympäristön tuomilta riskeiltä.

Läget i den finansiella sektorn i Finland var fortsatt gott under början av året trots att omvärldsriskerna fortfarande ligger på en hög nivå. De ekonomiska utsikterna fördystras av konsumenternas och näringslivets svaga förtroende, prisökningen och de kraftigt stigande och betydligt högre räntorna jämfört med tidigare år. Ekonomin har emellertid klarat av läget bättre än förväntat och utvecklingen på aktiemarknaden har ställvis varit positiv jämfört med läget vid årsskiftet.

Finansinspektionen har publicerat en tillsynsstrategi för bekämpning av penningtvätt. Syftet med strategin är att minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism samt underlåtenhet att iaktta ekonomiska sanktioner i den verksamhet som bedrivs av företagen under tillsyn. I mars godkände riksdagen en delreform av penningtvättslagen som ger Finansinspektionen befogenheter att övervaka iakttagandet av sanktioner ännu effektivare inom finanssektorn.

Osäkerheten och den avtagande ekonomiska tillväxten försvagade den finansiella omvärlden under 2022 globalt. Den finansiella sektorn i Finland är fortsatt kapitalstark trots omvärldsförsämringen. Arbetspensionssektorns solvens och banksektorns kapitaltäckning försvagades något, medan skade- och livförsäkringssektorernas solvens stärktes. På grund av omvärldsförändringarna riktar Finansinspektionen i sin tillsyn i år särskild fokus på bland annat hanteringen av kredit- och likviditetsrisker, intern styrning och operativa risker såsom cyberrisker.

Handelsbranschen har en framträdande roll i Finlands import från Kina, medan exporten till Kina består mera av industriella produkter. Detta framgår av utredningen om Finlands beroende av Kinahandeln som samordnats av utrikesministeriet. Utredningen ger samlad information och siffor för diskussionen om Kinaberoendet.

Lagstiftningen som genomför tillgänglighetsdirektivet träder i kraft 1.2.2023. Det är fråga om ett omfattande lagpaket med ändringar av flera lagar, inklusive lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (lagen om digitala tjänster). Syftet med tillgänglighetsdirektivet är att öka tillgången på tillgängliga produkter och tjänster och på så sätt göra det enklare för personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv. Ändringarna i lagen om digitala tjänster inverkar också på regionförvaltningsverket som övervakar och utövar styrning om tillgänglighetskraven enligt lagen om digitala tjänster.

Omvärldsutsikterna för den finansiella sektorn i Finland har blivit allt dystrare under höstens lopp. Svagare ekonomisk tillväxt, hög inflation och höga energipriser samt stigande räntor tynger hushållens skuldbetalnings- och konstumtionsförmåga och drar ner på företagens lönsamhet. Detta ökar risken för betydande investerings- och kreditförluster och försvagar lönsamhetsutsikterna också inom den finansiella sektorn i Finland. I en omvärld med ökade risker framhävs betydelsen av aktörernas starka riskhanteringsförmåga och beredskap.

Bankfullmäktige reser till Washington D.C. och New York den 16–22 oktober 2022. Under resan träffar bankfullmäktige företrädare för amerikanska centralbanken Federal Reserve och Federal Reserves regionala bank i New York och bekantar sig med Internationella valutafonden (IMF). Under dessa besök informerar sig bankfullmäktige om bland annat framtidsutsikterna för USA:s ekonomi och den globala ekonomin, USA:s penning- och finanspolitik samt den senaste utvecklingen inom finanssektorn och det internationella finanssystemet. Bankfullmäktige besöker också New York-börsen (NYSE) och forskningsinstitutet Brookings Institution. Diskussioner kommer att föras om bland annat framtidsutsikterna för USA:s aktiemarknad, landets ekonomiska situation och ekonomiska politik samt USA:s syn på de globala ekonomiska utmaningarna mot bakgrund av de ökade geopolitiska spänningarna. Vidare besöker bankfullmäktige USA:s finansministerium och Förenta nationerna (FN) och för diskussioner med företrädare för fin

Den finansiella sektorn i Finland är fortsatt kapitalstark trots omvärldsförsämringen. Arbetspensionssektorns solvens och banksektorns kapitaltäckning försvagades något, men var fortsatt starka. Skade- och livförsäkringssektorernas solvens förbättrades. På grund av omvärldsförändringarna fäster Finansinspektionen dock särskild vikt vid hanteringen av kredit-, marknads-, likviditets- och cyberrisker, välfungerande riskhantering och styrsystem samt uppfyllandet av informationsskyldigheten.

Europeiska unionen har den 21 juli 2022 infört nya sanktioner till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De nya sanktionerna omfattar bland annat förbud mot import av ryskt guld. Sanktionerna som nu träder i kraft utvidgar och preciserar tidigare sanktioner och specificerar verkställigheten av dem.