Leuto alkuvuosi on sulattanut lumia ja maanteiden pintoja pohjalaismaakunnissa, mikä on käynnistänyt kelirikolle tyypilliset ilmiöt sorateillä. Viime viikkoina maanteiden hoitourakoissa on jouduttu tekemään kelirikon hoitotoimenpiteitä pintakelirikkoisilla osuuksilla, jotta liikennöitävyys säilyisi mahdollisimman hyvänä. Hoitotoimet ovat sisältäneet lisämurskeen levittämistä ja tien kevyttä lanaamista.

Teiden kelirikkokausi on alkamassa Uudellamaalla sekä Kanta- ja Päijät-Hämeessä. Etelä-Suomen vaihteleva talvisää on haastanut maanteiden kunnossapitoa, mutta tuoreiden arvioiden mukaan Uudellamaalla selvitään tänä keväänä keskimääräistä helpommalla. Sen sijaan Kanta- ja Päijät-Hämeessä kelirikon odotetaan olevan tavanomainen. Lopulliseen tilanteeseen vaikuttavat kuitenkin tulevien viikkojen sääolosuhteet ja paikalliset maaperätekijät.

Kelirikkoennuste lupaa pohjalaismaakuntiin tavanomaista kelirikkoa. Ennuste perustuu kuluneen talven säätietoihin. Tulevien viikkojen säät vaikuttavat merkittävästi mihin suuntaan ennusteen toteutuminen kääntyy.

Teiden kelirikkokausi on alkamaisillaan Uudellamaalla sekä Kanta- ja Päijät-Hämeessä. Koska talvi alkoi aikaisin ja routaantumisaika oli pitkä, tierakenteet ja tieympäristö ovat syvästi jäässä. Vaikka Etelä-Suomessa talvi oli kylmä ja runsasluminen, kelirikkokeväästä odotetaan melko tavanomaista. Tulevien viikkojen sää ja paikalliset olosuhteet vaikuttavat lopulta siihen, kuinka vaikea kelirikosta tulee.

I de österbottniska landskapen har vintern i regel omfattat enhetliga köldperioder, som hållit ytorna på grusvägarna frusna. När det gäller skötseln av menföre på grusvägarna har vintern varit lätt på vägarna i vårt område, dvs. vi har huvudsakligen besparats från extra åtgärder för menföresskötsel.

I södra Finland förväntas tjällossningssäsongen vara lindrigare än normalt, men i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland något svårare än normalt.

Tjällossningsperioden för vägarna börjar snart i Nyland samt i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Trots den snörika vintern i södra Finland är tjällossningen inte rekordsvår. Vårvädret och de lokala förhållandena påverkar dock slutligen hur svårt tjällossningen blir. När ytorna smälter förekommer ytliga tjällossningar, för vilka varningsmärken redan har grävts fram på en del av vägnätet. Vägunderhållet utmanas traditionellt på våren av att ytorna blir mjukare sig och hål uppstår. Ställvis kan det förekomma tjälskador som försämrar vägens bärighet och orsakar problem särskilt för den tunga trafiken. På de värsta ställena måste man sätta en viktbegränsning för att förhindra att vägen skadas, så att man kan säkerställa att nödvändiga transporter kommer fram. Av denna anledning finns det tills vidare inga viktbegränsningar för vägarna i Nyland. Tunga transporter kan ännu utnyttja nattfrosten, om transporten kan schemaläggas till morgonen. På belagda vägar har det under vintern f

Tjällossningen påverkas också av den milda och våta förvintern.