Suomalaisten työhyvinvoinnin heikentyminen on pysähtynyt. Työn imu, työssä tylsistyminen ja työkyky ovat kuitenkin edelleen heikommalla tasolla kuin ennen pandemiaa. Joka kymmenes on todennäköisesti työuupunut ja 15 prosentilla on kohonnut työuupumuksen riski. Alle 36-vuotiaista joka kolmannella on työuupumusoireita. Etätyössä näyttäisi tapahtuneen käänne: siihen liittyen ei löytynyt työhyvinvointia heikentäviä tekijöitä.

Suomalaisten työhyvinvointi ei ole lähtenyt parempaan suuntaan. Jo joka kymmenes on todennäköisesti työuupunut – ja vähintään kohonnut työuupumuksen riski koskee edelleen joka neljättä. Oireista ovat yleistyneet erityisesti kognitiiviset häiriöt ja kyynistyneisyys työssä. Runsaasti etänä työskentelevistä joka kolmas koki itsensä yksinäiseksi.

Sekä tiimin että yksilöiden hyvinvointi saavutetaan varmemmin, jos tiimissä on reflektointia ja huolenaiheiden jakamista, sekä hyvät suhteet kaikkien jäsenten välillä.

Suomalaisten työhyvinvointi on heikentynyt, kertoo Miten Suomi voi? -seurantatutkimus. Sairaana työskentely on yleistynyt, ja irtisanoutumisaikeet ovat kasvussa erityisesti johtajilla ja nuorilla aikuisilla. Työuupumuksen yleisyydessä ei ole tapahtunut muutoksia. Suomalaisten työssä on paljon voimavaroja, mutta esimerkiksi huoli työn tulevaisuudesta kuormittaa.

Työssä tylsistymiseen liittyy kohonnut sairastumisen riski samaan tapaan kuin stressiin ja työuupumukseen. Työterveyslaitoksen tutkimus osoittaa, että tylsistymisen kokemus on yhteydessä vähäisempään sykevälivaihteluun yöaikana, mikä voi ennakoida terveyshaittoja.

Kansainvälisen tutkimuksen mukaan työssä tylsistymistä kokee lähes joka toinen työntekijä, ja moni heistä on samanaikaisesti kroonisesti väsynyt. Työterveyslaitoksen ja Emlyon Business Schoolin tutkimus kumoaa yleisiä harhaluuloja työpahoinvoinnin syistä. Pelkän työmäärän sijaan olennaista on keskittyä siihen, että ihmiset tekevät työnkuvansa kannalta olennaisia asioita.

Mielenterveysongelmat ovat suuri haaste suomalaiselle työelämälle. Hyvän mielenterveyden edistämiseksi avainasemassa ovat kohtuullinen työmäärä, selkeät tavoitteet ja yhteisöllisyyden lisääminen. Työterveyslaitoksen Työelämätieto-palvelu tarjoaa kootusti tutkittua tietoa mielenterveydestä suomalaisessa työelämässä.

Työuupumuksen riski koskee yhä suurempaa joukkoa työssä käyviä suomalaisia, ja erityisesti naisilla siinä näkyy kasvua. Hybridi- ja etätyössä työhyvinvointi on kehittynyt osin eri suuntiin. Yksinäisyys on yleisempää nuorilla työntekijöillä ja kasvussa erityisesti miehillä ja etätöissä. Työterveyslaitoksen Miten Suomi voi? -tutkimuksesta nousee esiin tarve satsata suomalaisten työoloihin.

Arbetshälsoinstitutet publicerar en ny, fritt tillgänglig metod för bedömning av risken för utbrändhet. Trafikljusmodellen som grundar sig på gränsvärden behövs eftersom undersökningar visar att ungefär var fjärde förvärvsarbetande finländare upplever symptom på utbrändhet.

Med Arbetshälsoinstitutets Hur mår du?-självutvärderingstest kan vem som helst mäta nivån av sitt välbefinnande i arbetet – och nästan 80 000 respondenter har redan gjort det. Ett omfattande material har samlats i tjänsten Arbetslivskunskap utifrån testsvaren, och materialet visar en mångsidig bild av fenomen inom välbefinnandet i arbetet. Det är skäl att beakta psykiskt välbefinnande inom olika branscher. Till exempel förekommer symtom på utbrändhet ofta i fysiskt belastande arbeten och inom traditionellt mansdominerade branscher.

Finländarna bedömer att deras arbetsförmåga är sämre nu än före coronapandemin. Tristess i arbetet blev vanligare inom distansarbete under pandemins första år, och nu är fenomenet förknippat med sämre arbetsengagemang och fler symptom på utbrändhet, dvs. med allvarligare ändringar i välbefinnande i arbetet. Arbetshälsoinstitutets undersökning Miten Suomi voi? visar också att man i arbetsorganisationerna behöver särskilt stöd för personer i ledande ställning och unga arbetstagare.

Försämrad arbetshälsa hör samman med viljan att i fortsättningen utföra mer distansarbete. På motsvarande sätt hör resurserna samman med viljan att utföra mer distansarbete än tidigare. Unga arbetstagare föredrar distansarbete och familjer med barn arbete på arbetsplatsen. Arbetshälsoinstitutets undersökning ger nya synvinklar på debatten om distansarbete.

I Radio Helsinkis radioprogram ”Me ja maailman onnellisimmat” på måndagar kl. 11 fördjupar sig världens lyckligaste människa, Vasabon Sebastian Da Costa, tillsammans med 10 gäster med bakgrund i Vasa i temat kärnan i lyckan. Gäst i premiärsändningen 28.3 är Vesku Jokinen från Klamydia, i den andra sändningen 4.4 youtubaren Beata Rodas och andra kända gäster är på väg.

Förra året ökade symtomen på utbrändhet något från sommaren fram till slutet av året och samtidigt blev arbetshälsan sämre. Forskarna i Arbetshälsoinstitutets undersökning Miten Suomi voi? påminner om att den mentala hälsan kan främjas genom att stödja arbetshälsan, särskilt under krävande undantagstider.

Finlands svenska socialdemokrater (FSD) anser att det är viktigt att i återhämtningen från coronakrisen stärka välfärden, höja utbildningsnivån och klimatsäkra samhället. Vi måste lappa de brister vi sett i skyddsnäten och krisberedskapen. Vi bör hjälpa de människor som drabbats av krisen och åtgärda vårdskulden som uppkommit då behandlingar blivit uppskjutna och vårdbehov inte mötts. Vi måste investera i en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar framtid. Bara så kan finländarna möta eventuellt nästa kris starkare och tillsammans. Fenomenet ”laman lapset” beskriver den långa skugga som 1990-talets depression, massarbetslöshet och nedskärningar kastade över en hel generation. Därför är det av största vikt att inte upprepa misstagen, utan nu stöda familjerna samt de barn och unga som haft det svårt på grund av distansundervisning och ensamhet. Stora nedskärningar i välfärden är oförsvarbara både socialt och ekonomiskt. På längre sikt skulle notan och det mänskliga lidandet bli mycket

Enligt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförande Maija Pihlajamäki har panikåtgärderna av bl a kommuner, samkommuner samt aktiebolagen och affärsverken som de äger lett till en explosionsartad ökning av samarbetsförhandlingar på olika håll i Finland under den gångna hösten och orsakat ett veritabelt kaos på kommunfältet. Enligt enkäten för Jytys förtroendemän, vilken genomfördes i oktober, pågår totalt 42 samarbetsförhandlingar på olika håll i Finland, av vilka 25 samarbetsförfaranden behandlar uppsägningar.

För att allt fler ska fås med och hållas kvar på arbetsmarknaden behövs en sporrande sysselsättningspolitik, men i synnerhet behövs åtgärder på arbetsplatserna. Det anser fackcentralen FFC.

Enligt en enkätundersökning som Arbetshälsoinstitutet genomförde bland personalen i 34 kommuner (10 920 uppgiftslämnare) angav drygt en tredjedel att de mött omstruktureringar under det senaste halvåret, och var femte anställds arbetsuppgifter hade ändrats. Trots det angav 73 procent av uppgiftslämnarna att de upplever arbetsengagemang flera gånger per vecka och 79 procent att de är stolta över sin arbetsplats.

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty utdömer personalnedskärningar och talkoledigheter utan lön som riktas mot personal i kommuner och samkommuner.

Ovissheten om församlingsstrukturens framtid fortsätter i och med att kyrkomötet fällde omstruktureringsförslaget 7.5.2015. Församlingssammanslagningar, samfälligheter som inte följer kommungränserna och samarbete mellan församlingar till exempel i form av gemensamma tjänster bygger fortsättningsvis på frivillighet.