Pressmeddelande 29.6.2023

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och det kontracykliska buffertkravet för banker oförändrade

Finansinspektionens direktion fattade på sitt sammanträde den 28 juni 2023 beslut om att lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, ska hållas kvar på 85 %. Det kontracykliska buffertkravet för banker ligger kvar på grundnivån. Dessutom godkände direktionen att det norska systemriskbuffertkravet delvis ska tillämpas på finländska kreditinstituts norska exponeringar.

Åtstramningen av de finansiella förhållandena dämpar den ekonomiska tillväxten i år och nästa år i såväl euroområdet som globalt. Den globala tillväxten tar successivt fart då den stramare penningpolitiken får inflationen att bromsa in. Osäkerheten gällande den allmänna ekonomiska utvecklingen kastar en skugga över utsikterna för finansiell stabilitet. Finlands ekonomi gick under andra halvåret 2022 in i en recession till följd av hög inflation, svagare köpkraft och stramare finansiella förhållanden. Enligt Finlands Banks prognos i juni krymper ekonomin i år med 0,4 % från 2022, eftersom tillväxten tyngs av pris- och räntehöjningar och svag exportefterfrågan. Recessionen väntas dock bli mild och kortvarig. År 2024 väntas en långsam tillväxt på 0,9 %.

Utvecklingen på bostadsmarknaden under de senaste månaderna har varit dämpad till följd av stigande räntor, högre levnadskostnader och den övriga inflationen. Bostadshandeln och bolånemarknaden mattades av i början av 2023, vilket minskade hushållssektorns skuldsättning något. Skulderna i förhållande till inkomsterna sjönk till 129,9 % men låg alltjämt på en historiskt hög nivå.

”Hushållens skuldsättning är klart högre än till exempel under 2007–2008, då räntorna senast steg betydligt. Riskerna för den finansiella stabiliteten kan öka om de skuldsatta hushållen kraftigt minskar sin konsumtion eller lånebetalningssvårigheterna ökar. Räntesäkringar, besparingar och möjligheten till betalningsanstånd minskar dock det omedelbara hotet mot den finansiella stabiliteten”, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Lånetaket, det kontracykliska buffertkravet för banker och O-SII-kraven oförändrade

På grund av osäkerheten i ekonomin och på bostadsmarknaden är det viktigt att förebygga en ökning av sårbarheterna i samband med hushållens höga skuldsättning och säkerställa nya låntagares riskhanteringsförmåga. Finansinspektionens direktion har därför beslutat att tills vidare hålla kvar den maximala belåningsgraden, dvs. lånetaket, på 85 % för andra nya bostadslån än lån för första bostad. Finansinspektionen fortsätter att utveckla konsekvensanalysen av den maximala belåningsgraden som underlag för besluten om den maximala belåningsgraden.

Den finansiella konjunkturen har försämrats ytterligare. Det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen avseende förhållandet mellan kreditstocken och BNP, har alltjämt varit klart negativt. Utvecklingen av hushållslån och hela den privata sektorns utlåning (enligt det snäva kreditmåttet) i förhållande till BNP har varit svag. Det finansiella stressindexet steg i mars på grund av turbulensen på penningmarknaden och prisfallet på bankaktier, men indexet har därefter åter sjunkit. Det föreligger således inga grunder för att höja det kontracykliska buffertkravet för banker.

Finansinspektionen har sett över de buffertkrav för andra systemviktiga kreditinstitut (O-SII) som direktionen ställde den 27 juni 2022. Översynen gav inte anledning till att ändra dessa buffertkrav.

Norska myndighetens systemriskbuffertkrav blir delvis tillämpligt

Norska makrotillsynsmyndigheten (Finansdepartementet) meddelade i december 2022 de finländska myndigheterna och myndigheterna i andra EES-länder om sitt beslut att ställa ett systemriskbuffertkrav för banker och bad om godkännande av kravet för tillämpning på banker registrerade i EES-länder som är verksamma i Norge. Kravet stärker risktoleransen i den norska banksektorn. Finansinspektionens direktion godkände på sitt sammanträde att kravet tillämpas delvis på finländska banker på grund av den partiella överlappningen av de risker som täcks av de strukturella buffertkraven.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

• Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
• Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
• Finansinspektionens direktörs förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg daterat 21 juni 2023 (pdf, på finska)
• Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Finlands Bank
  • finansministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet
• Bilaga till Finansinspektionens direktions beslut av den 28 juni 2023: Principer för identifiering av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) och för ställande av buffertkrav
• Makrotillsynsrapport 1/2023 (på finska)