Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och buffertkraven för bankerna oförändrade

Pressmeddelande 27.6.2024

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och buffertkraven för bankerna oförändrade

Finansinspektionens direktion har beslutat hålla kvar lånetaket på grundnivån (95 % för lån för första bostad och 90 % för övriga nya bostadslån). Dessutom beslutade direktionen lämna det kontracykliska buffertkravet för banker på noll. Också buffertkraven för systemviktiga kreditinstitut hålls oförändrade.

Världsekonomin har under våren visat tecken på spirande återhämtning. Den amerikanska ekonomin har fortsatt att växa. Konjunkturläget i euroområdet är fortfarande rätt svagt, och också inflationen har saktat in. Konjunkturutsikterna för den finländska ekonomin är alltjämt svaga. Enligt Finlands Banks prognos i juni befinner sig Finlands ekonomi i recession och BNP krymper i år totalt sett 0,5 % från förra året. Ekonomin väntas successivt börja återhämta sig från recessionen under andra halvåret 2024.

Bolånetaket ligger kvar på den lagstadgade grundnivån

Bostadsmarknaden visar inga tecken på någon tydlig återhämtning av efterfrågan på bostäder och bostadslån. Konsumenternas förtroende för ekonomin var fortsatt svagt i maj och konsumenterna ansåg tidpunkten vara ogynnsam för att ta lån. Den väntade successiva nedgången i räntenivån och hushållens ökade köpkraft stöder en måttlig återhämtning av bostadshandeln och låntagningen under årets lopp.

Finansinspektionens direktion fattade i december 2023 beslut om att återställa lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, på grundnivån 90 % för andra än förstagångsköpare, och nu i juni 2024 beslutade direktionen hålla kvar lånetaket på denna nivå. Också lånetaket för lån för första bostad ligger kvar på grundnivån 95 %. Förstagångslånet får således utgöra högst 95 % och övriga bostadslån högst 90 % av det verkliga värdet av säkerheterna när lånet beviljas.

Finansinspektionens rekommendation om den stressade maximala skuldbetalningskvoten för bolånesökande trädde i kraft vid början av 2023. Enlig rekommendationen bör högst 60 % av hushållens nettoinkomster användas för lånekostnader i ett scenario där låneräntorna stiger till 6 %. Finansinspektionen har nu undersökt kreditinstitutens efterlevnad av rekommendationen. 
– Andelarna lån med höga lånekostnader minskade tydligt 2023 då rekommendationen trädde i kraft. Undersökningen visar också att kreditinstituten i sin helhet väl har iakttagit vår kvar att leva på-rekommendation, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Buffertkraven för bankerna oförändrade

De mått som speglar den privata sektorns skuldsättning och utlåningsutveckling visar att den finansiella cykeln alltjämt är svag. Det primära riskmåttet för det kontracykliska buffertkravet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och BNP, vände upp något vid slutet av mars 2024, men var fortfarande tydligt negativt (−15,7 procentenheter). Eftersom inte heller de kompletterande riskmåtten tyder på någon betydande ökning av stabilitetshoten i den totala utlåningen, beslutade direktionen hålla kvar det kontracykliska buffertkravet på grundnivån (0,0 %).

Finansinspektionen har också sett över de buffertkrav för övriga systemviktiga kreditinstitut som infördes den 27 juni 2022 på det sätt som lagen föreskriver. Översynen gav inte anledning till att ändra buffertkraven, som således är oförändrade:

• Nordea Bank Abp                         2,5 %
• OP Gruppen                                    1,5 %
• Kommunfinans Abp                     0,5 %.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

• Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
• Direktionens beslut om buffertkravet för andra systemviktiga kreditinstitut (pdf)
• Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
• Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om buffertkraven för andra systemviktiga kreditinstitut (pdf, på finska)
• Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Finlands Bank
  • finansministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet
• Yttranden om direktörens beslut om om buffertkravet för andra systemviktiga kreditinstitut (pdf, på finska)
  • Finlands Bank
  • finansministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet
• Principer för identifiering av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) och för ställande av buffertkrav (pdf)
• Makrotillsynsrapport 1/2024 (på finska)