Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och kontracykliska buffertkravet för bankerna oförändrade

Pressmeddelande 1.10.2024 

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och kontracykliska buffertkravet för bankerna oförändrade

Finansinspektionens direktion har beslutat hålla kvar lånetaket på grundnivån, dvs. 95 procent för lån för första bostad och 90 procent för övriga nya bostadslån. Kontracykliska buffertkravet för banker hålls kvar på nollnivå. Direktionen beslutade dessutom att erkänna det danska sektorspecifika systemriskbuffertkravet för tillämpning på finländska kreditinstituts exponeringar mot danska fastighetssammanslutningar.

Världsekonomin och flera av euroområdets ekonomier har uppvisat tecken på återhämtning under början av året. Tillväxten i Finlands ekonomi var svag under första hälften av 2024, men konjunkturutsikterna på kort sikt är fortfarande dämpade. I Finlands Banks interimsprognos i september förväntas ekonomin börja piggna till nästa år.

Bostädernas lånetak ligger kvar på grundnivån

Bostads- och bolånemarknaden är fortfarande dämpad men det finns vissa tecken på en stabilisering i konjunkturnedgången. Bostadshandeln och bostadsutlåningen var under första hälften av 2024 något mindre jämfört med året innan, men bostadshandeln ökade i juli-augusti. Bostadsmarknaden förväntas ta fart så småningom under 2025.

Hushållens skuldsättning har minskat sedan slutet av det första kvartalet 2022 i takt med att upptagningen av särskilt nya bostadslån har avtagit och de nominella disponibla inkomsterna har ökat. Dessa faktorer har minskat sårbarheterna i bostadsutlåningen och hushållens skuldsättning.

Enligt Finansinspektionens bedömning har det inte inträffat sådana betydande förändringar i den makrofinansiella omgivningen som skulle förutsätta en ändring av lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, från grundnivån som är 95 procent för lån för första bostad och 90 procent för övriga nya bostadslån.

Kontracykliska buffertkravet är fortfarande 0,0 procent

Mot bakgrund av de mått som speglar den privata sektorns skuldsättning och utlåningsutvecklingen är den finansiella cykeln dämpad, men minskningen i utlåningen visar tecken på att avstanna. Det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och BNP, var alltjämt tydligt negativt i slutet av juni 2024 (-16,5 procentenheter).

De kompletterande riskmåtten pekar inte heller på någon betydande ökning av de konjunkturrelaterade stabilitetshoten i anknytning till den totala utlåningen. Enligt den samlade bedömningen av riskmåtten föreligger följaktligen inga grunder för tillämpning av det kontracykliska buffertkravet och kravet ligger därmed kvar på 0,0 procent.

Danska systemriskbufferten kommer att tillämpas också i Finland

Näringsministeriet (Erhvervsministeriet) som fungerar som makrotillsynsmyndighet i Danmark fattade i oktober 2023 ett preliminärt beslut om att införa ett sektorspecifikt systemriskbuffertkrav på 7,0 procent för vissa exponeringar mot danska fastighetssammanslutningar. Europeiska kommissionen godkände kravet den 5 januari 2024 i enlighet med Europeiska systemrisknämndens (ESRB) och Europeiska bankmyndighetens (EBA) bifallande yttranden.

Danska näringsministeriet preciserade och fastställde sitt beslut den 26 april 2024. Ministeriet bad myndigheterna i de övriga EES-länderna att tillämpa systemriskbuffertkravet på ländernas kreditinstituts danska exponeringar och bad också ESRB att ge en rekommendation om detta. Danska näringsministeriet motiverar införandet av ett sektorspecifikt systemriskbuffertkrav framför allt med fastighetsföretagssektorns storlek, sektorns risker för den finansiella stabiliteten och företagens kopplingar till andra finansiella aktörer.

Finansinspektionens direktion godkände tillämpningen av Danmarks krav på finländska kreditinstitut från den 1 januari 2025. – Beslutet bidrar till en smidigt fungerande inre marknad i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och till lika konkurrensvillkor för de nordiska bankerna, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

På grund av överlappningen av de risker som omfattas av det danska sektorspecifika systemriskbuffertkravet och det nationella finländska systemriskbuffertkravet ska finländska kreditinstitut enligt lagen uppfylla det krav som är högre. Kravet tillämpas på såväl gruppnivå som på enskilda institut, vars exponeringar mot Danmark överskrider 200 miljoner euro.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av

Marja Nykänen, ordföranden för Finansinspektionens direktion, telefon 09 183 2007.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

• Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
• Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
• Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Finlands Bank
  • finansministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet