Produktiviteten i kommunerna måste höjas på alla sätt

Kommunförbundet informerar
25.10.2010
Får publiceras kl. 17.

Referat av vice verkställande direktör Timo Kietäväinens tal
vid Ristiina-fullmäktiges aftonskola 25.10.2010

Produktiviteten i kommunerna måste höjas på alla sätt

– I den offentliga sektorns verksamhet ligger fokus nu på att höja produktiviteten i verksamheten. För att kommunerna ska kunna svara på den utmaning som den ökande efterfrågan på social-, hälso- och sjukvårdstjänster innebär, gäller det nu att införa bästa praxis, ombesörja elektronifieringen av alla funktioner som kan elektronifieras och utveckla distanstjänster som bygger på videokonferensteknik. Dessutom bör orter som inte har tillgång till statens lokala service ta i bruk statliga och kommunala samtjänster på bred basis. De normer som styr kommunernas verksamhet måste bli flexiblare för att kommunerna ska kunna höja produktiviteten i tillhandahållandet av tjänster.

 

– Ytterligare kommunsammanslagningar behövs också, och olika primärkommunsmodeller för olika förhållanden. Därtill bör påverkansmöjligheterna för medborgare tryggas när kommunerna blir större.

– Det är ändå inte tillräckligt att enbart höja kommunernas produktivitet. Om staten inte fattar nya avgörande beslut som skapar balans i den kommunala ekonomin ska kunna nås, kommer kommunalskatten att stiga och svårigheterna att tillhandahålla tjänsterna att fortsätta. Det här är situationen, det oaktat att de finländska kommunerna tillhandahåller service effektivare än många andra länder.

– Staten har en central roll när det gäller att trygga den kommunala servicen. Kommunerna bör få koncentrera sig på att sköta sina nuvarande uppgifter. Staten bör avhålla sig från att utöka kommunernas uppgifter under nästa riksdagsperiod, om inte staten till fullt belopp står för de kostnader som eventuella nya uppgifter medför.

– I sin rapport från februari om hållbarhetsunderskottet bedömer Finansministeriet att kommunerna efter tio år skulle vara tvungna att höja skattesatsen med i snitt tre procentenheter för att täcka underskottet, även om skatteintäkterna skulle stiga med fyra procent per år. I praktiken behövs en större höjning, eftersom skatteintäkterna inte kommer att öka så snabbt. Om kommunerna de närmaste åren löser problemen med att finansiera servicen genom att höja den kommunala skattesatsen betyder det ökad social och regional ojämlikhet. Det betyder också att förbättringen av sysselsättningen fördröjs.

– Även om kommunernas ekonomiska utsikter är något ljusare än vid bedömningen i våras, kvarstår kommunernas grundproblem: utgifterna ökar snabbare än inkomsterna. Orsakerna till att den kommunala ekonomin utvecklats bättre än uppskattat är att arbetslösheten inte stigit som väntat, kommunernas egna åtgärder samt de betydande beslut om sanering av den kommunala ekonomin som staten fattade i fjol.

– Den åldrande befolkningen och ändringarna i näringsstrukturen utgör en ökande utmaning för hela samhället. Utmaningen förutsätter att verksamheten och strukturerna ses över. För Södra Savolax är denna utmaning klart större än i snitt för hela landet.

 

Närmare upplysningar:  
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043