50 kommunledare hyllar livskraften i sina kommuner

I Finland pågår en besynnerlig diskussion och ett försök att orsaka konfrontation mellan landsbygden och städerna. Typiskt för den här diskussionen är användingen av förbryllande uttryck om landsbygden och kommunerna i området. ”Förfallande hunger Finland”, ”döende kommuner”, ”försörjande i södern”, listan fortsätter. (Tuomas Enbuske skriver i sin kolumn i Iltalehti 10.3.2017 att ”Uppväxt på glesbygden minskar på barnets framgång lika mycket som om mamman drack en flaska rödvin varje dag under graviditeten.”) 

Suomen Kuvalehti gjorde en utredning om de utdöende kommunerna(5.1.2017). I Kaatuvat kunnat- kommunanalysen uppskattas att 57 finska kommuner kommer att falla de närmaste åren eller få tilläggstid tack vare social- och hälsovårdsreformen. Vad ska vi göra nu då? Ska vi sätta lapp på luckan och struntar i allt? Med denna skrift vill vi lyfta fram att vi lever. Vi förstår nog bra utmaningarna i vår verksamhetsmiljö och även vilken potential vi har. För många av oss går det även ekonomiskt riktigt bra.  

Livskraften i kommunen mäts ofta med antalet invånare. Kommuner som lyckas öka på antalet invånare anses allmänt vara livskraftiga. Men invånarantalet i en kommun avgör inte hur bra en kommun är, utan dess förmåga att verkställa sin grunduppgift, som är att främja välfärden. I små kommuner som förlorar befolkning bör finnas framtidstro och en vilja att strategiskt utveckla kommunen. I de flesta kommuner vi leder finns det förutom stadigvarande bosättning även rikligt med säsonginvånare, som är en viktig resurs för både kommunen och företagen i området. 

I diskussionerna hänvisas ofta också till statsandelar. Vi tycker inte att statsandelar kan användas som livskraftsmätare, eftersom finansieringssystemet av tjänsterna i Finland baserar sig på dem. Statsandelar är inte statens understöd utan statens andelar till kostnaderna som tjänsterna för med sig. Eftersom alla finländare har enligt grundlagen lika rätt till bastjänster, bör kommunerna ha jämlika chanser att ordna tjänster. Staten deltar i kostnaderna som uppstår av produktionen av tjänsterna i kommunerna. Med statsandelar jämnar man också ut skillnaderna mellan områdena, som orsakas av intäktsbas eller långa avstånd. 

Vi kommunledare i de s.k. döende kommunerna tänker inte börja gräva vår egen grav ännu, utan vi utvecklar vår kommun till en gemenskap. Människorna har ett behov att påverka lösningarna som berör vår egen livsmiljö. Kommunen har gett en bra bas till detta. Grundbehoven, d.v.s. viljan att påverka, ändras inte i och med social-, hälsovårds- och landskapsreformen. Kommunen anses vara en god livskraftsutvecklare eftersom kommunens beslutsfattare och kommuninvånarna är intresserade av hur det egna området utvecklas. Vi åtminstone här bryr oss om hur vår livsmiljö är. Det är frågan om den för oss alla bekanta närhetsprincipen, enligt vilken besluten den offentliga makten gör, borde göras så nära människorna som möjligt.

 Kari Kuuramaa, kommundirektör i Enonkoski
Jari Penttilä, kommundirektör i Halsua
Merja Olenius, kommundirektör i Hartola
Riitta A. Tilus, kommundirektör i Heinävesi
Seppo Ruhanen, kommundirektör i Hirvensalmi
Markku Lappalainen, kommundirektör i Ilomantsi
Linda Leinonen, kommundirektör i Isojoki
Kirsi Virtanen, kommundirektör i Jämijärvi
Markku Vehkaoja, kommundirektör i Kannonkoski
Viljo Kurvinen, kommundirektör i Karijoki
Pekka Kanervio, kommundirektör i Kinnula
Jukka Matilainen, kommundirektör i Koski Tl
Anne Heusala, kommundirektör i Kuhmoinen
Veijo Katara, kommundirektör i Gustafs
Eero Ylitalo, kommundirektör i Kyyjärvi
Tiina Heikka, kommundirektör i Lappträsk
Esko Ahonen, kommundirektör i Lestijärvi
Jarkko Määttänen, stadsdirektör i Lieksa
Reijo Urtti, kommundirektör i Luhanka
Pentti Ala-Luopa, kommundirektör i Merikarvia
Kari Jokela, kommundirektör i Merijärvi
Arto Ylönen, kommundirektör i Miehikkälä
Erkki Pyökkimies, kommundirektör i Multia
Heikki Jaakkola, kommundirektör i Padasjoki
Vesa Huuskonen, kommundirektör i Parikkala
Pertti Severinkangas, kommundirektör i Pelkosenniemi
Sami Baas, kommundirektör i Pello
Juha Torniainen, Pkommundirektör i Pertunmaa
Vilma Kröger, kommundirektör i Pielavesi
Eero Mattsson, kommundirektör i Pomarkku
Heli Knutars, kommundirektör i Posio
Esko Rautiainen, kommundirektör i Puolanka
Matias Hilden, kommundirektör i Puumala
Kristiina Järvenpää, kommundirektör i Rantasalmi
Risto Niemelä, kommundirektör i Rautalampi
Unto Murto, kommundirektör i Rautavaara
Seppo Rajala, kommundirektör i Ristijärvi
Eeva Kyrönviita, kommundirektör i Ruovesi
Tuula Luukkonen, kommundirektör i Rääkkylä
Erkki Parkkinen, kommundirektör i Salla
Tapio Iso-Mustajärvi, kommundirektör i Savitaipale
Antti Mulari, kommundirektör i Savukoski
Viveka Lanne, kommundirektör i Siikainen
Rinna Ikola-Norrbacka, kommundirektör i Sulkava
Marketta Kitkiöjoki, kommundirektör i Sysmä
Vesa Rantala, kommundirektör i Taivassalo
Petteri Ristikangas, kommundirektör i Tervo
Tytti Määttä, kommundirektör i Vaala
Leena Mustonen, kommundirektör i Valtimo
Pasi Lievonen, kommundirektör i Vesanto