Jytys förbundsfullmäktige: Exportbranscherna bör inte få bestämma lönerna för den kvinnodominerade offentliga sektorn

I kollektivavtalsförhandlingarna som redan pågår och i de som börjar i början av nästa år godkänner Jytys förbundsstyrelse inte arbetsgivarnas strävan att skrota arbetsmarknadens förtroende med helt orimliga avtalskrav och försämringar av arbetsvillkoren. Avgifter som arbetsgivarna betalat har redan flyttats över på arbetstagarna. Borde arbetsgivarna ge något i stället?

Om viljan finns borde man i de förbundsspecifika förhandlingarna kunna ta itu med många branschspecifika problem, såsom lönejämställdheten. Lösningar på dylika frågor hittar man dock inte om exportbranscherna definierar övre gränserna för löneförhöjningarna också för andra branscher, som exempelvis den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Att avstå från treparts och centraliserade lösningar verkar bara öka konflikten och osäkerheten på arbetsmarknaden. Det som varit bra med de centraliserade förhandlingarna är att man i avtalen kunnat ta med exempelvis skattelösningar, lagförändringar och korrigeringar av det inkomstbaserade socialskyddet i motsats till i de förbundsspecifika förhandlingarna.

Hur kommer det att gå för samhället om man inte tillsammans klarar av att förhandla och avtala om saker?

Jytys förbundsstyrelse kräver att alla arbetsmarknadsparter respekterar principerna för det finska avtalssamhället. Förhandlingar bör hållas interaktivt genom att beakta båda parterna.

Att göra arbetet billigare är väldigt skadligt

Arbetsgivarnas ensidiga avtalsshoppande hotar att bli väldigt dyrt för hela samhället, såsom Postens avtalskonflikt med stödstrejker har visat. Medborgarna upplever kollektivavtalsshoppandet som klart orättvist och vill korrigera felet, betonar Jytys förbundsstyrelse.

Förbundsstyrelsen anser det som väldigt skadligt för hela den finska välfärdsstaten att göra arbetet billigare och att billig arbetskraft blir allt vanligare.

I Finland finns upp till en halv miljon arbetande fattiga, vars mängd bara har ökat. Samtidigt har behovet av stödeuron som söks från samhället kontinuerligt ökat. Enligt FPA har som en följd av lönefattigdom inkomstöverföringarna, såsom jämkad dagpenning, allmänt bostadsbidrag och utkomststöd i Finland stigit till ungefär 500 miljoner euro.

Skattebetalarna borde inte bli betalare på grund av att betala mindre för arbetet och företagens lönemyglande. Man måste helt enkelt klara sig på den lön man får för arbetet, stakar Jyty upp målsättningarna.

Jyty har egen erfarenhet av avtalsshoppande i fastighets- och måltidsföretaget Arkea, som ägs av Åbo stad, i vilket en drastisk försämring av arbetsvillkoren hotar att sänka inkomsterna för arbetstagare som redan från tidigare har låg lön. Som exempel är en städares grundlön i det nuvarande avtalet 1774 euro och lokalvårdares 1853 euro. En kokares grundlön är 1937 euro och en kocks 1946 euro. Vad händer om man från detta tar bort 15-30 procent, frågar Jytys förbundsfullmäktige.

Tilläggsinformation:

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

Jytys intressebevakningschef Marja Lounasmaa, 040 594 5872, marja.lounasmaa@jytyliitto.fi

* Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty representerar 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är 84 % kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.