Kommundirektörer allt oftare i sociala medier

Sex av tio kommundirektörer utnyttjar sociala medier i sin arbetsroll. Förra året var motsvarande siffra 48 procent. Kommunförbundets utreder användningen av webbkommunikation och sociala medier med en årlig enkät.

– Ledarskap innebär i allt större grad synlighet och aktivitet i sociala medier, även i kommunerna, konstaterar Kommunförbundets webbutvecklingschef Tony Hagerlund.

Av kommundirektörerna utnyttjar 43 procent Facebook i sin arbetsroll och 37 procent Twitter. Det här är de kanaler i sociala medier som kommundirektörerna använt mest. Många använder även Instagram (14 %) och Youtube (10 %).

Den kanal i sociala medier som används mest i kommunerna är fortsättningsvis Facebook, men Instagram gick förbi Youtube som näst mest använda kanal. Vardera används av mer än två tredjedelar av kommunerna. För det mesta försöker man genom sociala medier nå antingen nuvarande eller blivande kommuninvånare.

Ungdomsarbetet samt kultur- och biblioteksväsendet är de kommunala sektorer som är mest aktiva i sociala medier. Användningen av sociala medier som en del av kommunens information ökar hela tiden i alla sektorer.

Fullmäktigemöten kan allt oftare följas i direktsändning

Närmare hälften av kommunerna (46 %) erbjuder kommuninvånarna en möjlighet att följa med fullmäktiges möten i direktsändning via webben. Antalet kommuner som streamar möten har ökat med cirka en tredjedel på två år.

– Ökningen beror troligen delvis på att nya fullmäktige har dragit upp riktlinjer för de nya fullmäktigeperioderna. Det har också blivit lättare och billigare att streama möten. Dessutom är det här ett sätt att öka öppenheten, säger Hagerlund.

Antalet egna mobilappar förblir densamma

Ungefär en tredjedel av kommunerna (34 %) använder en egen mobilapplikation. Antalet applikationer har hållits oförändrad under de senaste fyra åren.

Däremot håller mer än hälften av kommunerna (54 %) på att förnya sina offentliga webbtjänster. Antalet har ökat från tidigare år. Responsiviteten, det vill säga de olika enheternas krav, har beaktats i planeringen av webbtjänster i 77 procent av kommunerna och därtill har 18 procent beaktat enheterna i någon mån.

Webbtjänsterna inom den offentliga förvaltningen ska göras tillgängliga senast i september 2020. För tillfället säger ungefär hälften av de kommuner som svarade på enkäten att deras tjänster tekniskt sett är på en god nivå eller på den nivå som tillgänglighetsdirektivet kräver. Situationen ser sämre ut för användargränssnittet, innehållet och bilagorna.

– Nya webbtjänster ska vara tillgängliga redan då de publiceras och äldre webbtjänster i september nästa år. Arbetet med det här har redan inletts i kommunerna, men det finns fortfarande mycket att göra, framhäver Kommunförbundets sakkunniga i kommunikation, Riikka Komu.

Sammanlagt 182 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 58,5 procent. Enkäten besvarades mer aktivt i stora städer än i små kommuner.

Närmare upplysningar:
Tony Hagerlund, webbutvecklingschef, 050 526 2158
Riikka Komu, sakkunnig i kommunikation, 044 543 1987