Kommunerna inför ramförhandlingarna: stabilitet och tryggade verksamhetsförutsättningar behövs i kristider

Åtgärderna för att förebygga och bekämpa coronapandemin kräver fortfarande resurser av kommunerna, som dessutom har en stor vårdskuld och eftersläpning i servicen att tackla till följd av coronan. Rysslands hänsynslösa angrepp mot Ukraina har inneburit en fortsättning på kriserna och osäkerheten, vilket på många sätt avspeglar sig också på kommunernas verksamhet och ekonomi. Samtidigt befinner sig kommunerna i en aldrig tidigare skådad omvandling på grund av vårdreformen och överföringen av ansvaret för arbetslösheten.

– I det här läget behöver kommunerna statliga beslut som ökar stabiliteten. Kommunerna måste systematiskt utöka buffertarna och sin omställningsförmåga och bevara beredskaps- och reaktionsförmågan inför överraskande förändringar och kriser, säger styrelsens ordförande Joona Räsänen.

Då organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna nästa år ska överföras från kommunerna till välfärdsområdena står den offentliga sektorn inför den genom tiderna största omorganiseringen av pengar, personal, egendom och avtal. Reformen kräver en enorm arbetsinsats, och de ekonomiska konsekvenserna är fortfarande oklara.

Också överföringen av ansvaret för arbets- och näringstjänsterna till kommunerna år 2024 gör framtiden svårare att förutspå. Mitt under reformerna råder det en skriande brist på yrkeskunnig arbetskraft.

– I det här läget är det viktigare än någonsin att staten bedriver en stabil och förutsägbar kommunpolitik och håller fast vid sina utfästelser. Staten får inte genom egna åtgärder öka turbulensen i den kommunala ekonomin, utan bör enligt de finanspolitiska huvudprinciperna ansvara för utjämningen av konjunkturväxlingar, framhåller verkställande direktör Minna Karhunen.

Våra viktigaste mål inför ramförhandlingarna:

• Antalet ukrainare som flyr kriget till Finland ökar markant. Kostnaderna för detta och övriga ekonomiska konsekvenser får inte drabba enskilda kommuner, utan de måste ersättas. Kommunerna måste omedelbart få ersättning för inkvartering av personer som söker tillfälligt skydd och för mottagningstjänster på andra ställen än mottagningscentraler.
• Det är nödvändigt att stärka kommunernas beredskap att trygga bland annat cybersäkerheten, den kritiska infrastrukturen, såsom vatten- och energiförsörjningen, den övriga försörjningsberedskapen och befolkningsskyddet med gemensamma statliga och kommunala resurser.
• Kommunerna bör kompenseras fullt ut för kostnader till följd av den utdragna coronapandemin. De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin bör ersättas också inom undervisnings- och kulturverksamheten. Dessutom behövs det riktat stöd till kollektivtrafiken.
• Staten bör hålla fast vid sina lagstadgade utfästelser och skyldigheter. Indexhöjningarna av statsandelarna och övriga justeringar som lagstiftningen förutsätter bör göras i enlighet med lagen.
• Hösten 2021 uppdagades det att statsandelarna för kommunal basservice 2023 behöver korrigeras med cirka 340 miljoner euro. Detta bör beaktas i kommunernas statsandelar som en teknisk korrigering som automatiskt höjer ramnivån.
• Resurserna för kommunernas grundläggande uppgifter bör tryggas.
• Utgiftstrycket inom den offentliga sektorn bör inte ökas genom striktare lagstiftning och fler uppgifter och skyldigheter. Inte heller bör utgiftstrycket ökas genom strängare dimensioneringar inom servicen.
• Kommunerna bör få kompensation för eventuella förluster till följd av ändrade skatte- och avgiftsgrunder.
• Den länge förberedda fastighetsskattereformen bör ros iland under denna valperiod.
• Ändringskostnaderna till följd av vårdreformen och reformen av arbets- och näringstjänsterna bör kompenseras kommunerna fullt ut. Tillräckliga resurser bör reserveras för reformberedningen.
• För att underlätta tillgången till kompetent arbetskraft bör en beredning av åtgärder för att förbättra arbetskraftstillgången inledas under våren. Det behövs åtminstone reformer av utbildningssystemet från yrkesutbildning till högskolor, smidigare arbetsrelaterad invandring och åtgärder som gör kommunsektorn mer attraktiv.
• De allmänna principerna för en samfinansieringsmodell för trafikprojekt bör förhandlas fram mellan staten och kommunerna i MBT-stadsregionerna före nästa MBT-avtalsomgång. Finansieringsramen för Trafik 12-planen är inte tillräcklig med tanke på effekterna. En fortsättning på MBT-avtalen och en tillräcklig statlig finansiering bör tryggas.
• De statliga stöden för gång-, cykel- och kollektivtrafik bör höjas till den nivå som fastställts i färdplanen för fossilfria transporter från och med 2023.