Utvecklingspolitiska kommissionen: Det behövs tydliga kriterier för investeringar enligt målen för hållbar utveckling

Detta anser Utvecklingspolitiska kommissionen som låtit utarbeta utredningen Kestävän kehityksen rahoitusmurros. I utredningsrapporten redogörs för finländska investerare som åtagit sig att följa principerna för ansvarsfulla investeringar, investeringarnas volym och styrning till de fattigaste länderna. Rapporten beskriver också hur investerarna håller sig till hållbara investeringar.

Hållbar utveckling kräver flera ansvarsfulla investeringar

Enligt Utvecklingspolitiska kommissionen är behovet av nya investeringar stort eftersom de allra fattigaste utvecklingsländerna inte är kapabla att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) före 2030 utan betydande extern finansiering som bidrar till målen och principerna för hållbar utveckling.

Till de viktigaste principerna i Agenda 2030 hör bland annat att uppmärksamma de sårbaraste människorna och befolkningsgrupperna, främja jämställdhet mellan könen och motarbeta diskriminering.

Den privata finansieringen spelar här en stor roll eftersom finansieringen för det offentliga utvecklingssamarbetet är bara en del av den totala finansieringen till utvecklingsländerna.

Tydligare gemensamma riktlinjer är nödvändiga även på EU-nivå när det gäller investeringar för hållbarhet. Här ska man notera investeringarnas inverkan på den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten och principerna i FN:s Agenda 2030.

Svårt att följa finansieringsvägarna

I Finland finns enligt utredningen 51 aktörer, bland annat arbetspensionsbolag, investeringsbanker och banker med tjänster för privatkunder, som ingått FN:s åtagande att följa FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. En stor del av de här aktörerna säger sig göra investeringar i enlighet med FN:s globala mål för hållbar utveckling.

I nuläget är det dock svårt att följa finansieringsvägarna eftersom investeringar görs bland annat i internationella fonder som investerar i både industriländer och utvecklingsländer.

Eftersom det inte finns några gemensamma kriterier håller investerarna sig på väldigt olika sätt till hållbara investeringar. Det är svårt att säga vart de finländska aktörernas finansiering egentligen styrs eftersom det inte finns något enhetligt sätt att följa upp utvecklingseffekterna.

I nuläget finns det en risk för att hållbar utveckling används i marknadsföringssyfte. De investerare som vill se resultat och följa upp dem drar inte heller nytta av sina insatser i rättvist förhållande till konkurrenterna.

Den privata och offentliga sektorn måste samarbeta mer

Utredningen visar att investeringarna kompletterar utvecklingssamarbetets finansiering bara i liten grad. Samtidigt styrs investeringarna fortfarande inte till de bräckligaste regionerna, och investeringarna i till exempel utveckling av den lokala SMF-sektorn är otillräckliga trots att denna sektor har en stor potential att skapa hållbara och anständiga arbetsplatser.

Utvecklingspolitiska kommissionen önskar att Finlands regering mer systematiskt än i dagsläget ska främja och följa upp investeringar i utvecklingsländerna i enlighet med målen för hållbar utveckling. Första steget är att man identifierar de nuvarande hindren, kartlägger bästa internationella praxis och intensifierar dialogen med investerarna om system som ger mest mervärde.

Samtidigt bör utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet diskutera hur de handelspolitiska och utvecklingspolitiska instrumenten kan användas för att bidra till privata investeringar i utvecklingsländer och objekt som främjar hållbar utveckling.

Mer information:

Marikki Karhu, generalsekreterare för Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 050 525 8649, marikki.karhu@formin.fi

Inka Hopsu, ordförande för Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 040 758 9545, inka.hopsu@eduskunta.fi

Utvecklingspolitiska kommissionen är det enda organet som systematiskt och övergripande utvärderar och analyserar Finlands utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik. Statsrådet tillsätter Utvecklingspolitiska kommissionen för en regeringsperiod i taget. Kommissionens medlemmar företräder riksdagspartierna, intresseorganisationer, civilsamhällesorganisationer och universitet som ingår i nätverket UniPID.