Institutet för hälsa och välfärd THL

Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar

Dela

Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin.

Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna.

"Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmiljö främjas aktivt", berättar planerare Noora Holm vid THL.

”Vårt forskningsmaterial har samlats in mitt under coronaepidemin och ett vardagsliv som avviker från det normala, men situationen har varit dålig under en lång tid", säger Holm.

Studieinriktningen påverkar mängden sittande

Största delen av sittandet skedde under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.

Bild 2. Se bilden nedan.

Mest satt studerande inom databehandling och datakommunikation (cirka 12 timmar och 30 minuter) och minst studerande inom pedagogik (cirka 9 timmar och 30 minuter).

"Studierna inom olika studieinriktningar kan ha olika karaktär. Till exempel för lärarstuderande inom småbarnspedagogiken är undervisningen kanske mer funktionell och de är mindre stillastående under studiedagen. Studier i databehandling och datakommunikation utförs däremot i huvudsak sittande vid terminaler", berättar Holm.

Bild 3. Se bilden nedan.

Pauser och även små rörelser ökar välmående och piggheten under studierna

Långvarigt sittande är en hälsorisk även om personen rör sig i en mängd som motsvarar rekommendationerna.

"Att sitta för mycket ökar bland annat risken för övervikt, sömnsvårigheter och psykiska störningar. Även lite rörelse, såsom att stiga upp och lite motion när man studerar ökar vakenheten och påverkar uppmärksamheten och minnet positivt", berättar Kirsti Siekkinen, sakkunnig inom främjande av hälsa i programmet Studier i rörelse.

Det finns många sätt att förebygga att man fastnar och sitta på stolar och soffor i högskolans och vardagens verksamhetsmiljöer.

"Det är väsentligt att högskolornas studieutrymmen stöder byte av arbetsställning. Dessutom är det önskvärt att utbildningsanordnaren möjliggör och uppmuntrar studerandena till aktiva pauser som främjar hälsan, välfärden och lärandet – även i distansundervisningen", konstaterar Jussi Ansala, specialsakkunnig inom högskoleidrott vid Studerandenas idrottsförbund.

Bild 4. Se bilden nedan.

Materialet från Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) samlades in i februari–mars 2021 med en elektronisk enkät. Målgruppen för undersökningen var 18–34-åriga högskolestuderande som anmält sig som närvarande våren 2021 och som avlade grundexamen vid en finländsk högskola.

Det fanns 6 258 respondenter (deltagandeaktivitet 53 %). Till denna undersökning om sittande valde vi studerande som studerar på heltid samt studerande som utför deltidsarbete och tillfällig arbete. Studerande som utför heltidsarbete utelämnades från analyserna.

Källa:

Holm N, Ikonen J, Siekkinen K, Ansala J, Parikka S (2023). Tässä istun enkä muuta voi – korkeakouluopiskelijoiden istuminen ja paikallaanolon paikat koronaepidemian aikana (på finska). Forskningen i korthet 12/2023. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.

Mer information:

Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)

Noora Holm
planerare
THL
tfn 029 524 7418
fornamn.efternamn@thl.fi

Kirsti Siekkinen
sakkunnig inom främjande av hälsa
Studier i rörelse-programmet
Jyväskylä yrkeshögskola
tfn 050 368 5250
fornamn.efternamn@jamk.fi

Jussi Ansala
specialsakkunnig inom högskoleidrott
Studerandenas Idrottsförbund
tfn 044 780 0214
fornamn.efternamn@oll.fi

Nyckelord

Bilder

Ladda ned bild
Bild 2. De studerande sitter till stor del under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.
Bild 2. De studerande sitter till stor del under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.
Ladda ned bild
Bild 3. Inom olika studieinriktningar sitter man i olika mängder.
Bild 3. Inom olika studieinriktningar sitter man i olika mängder.
Ladda ned bild
Bild 4. Tips för att utveckla högskolornas verksamhetsmiljö och verksamhetskultur
Bild 4. Tips för att utveckla högskolornas verksamhetsmiljö och verksamhetskultur
Ladda ned bild

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid de allmänna badstränderna i Finland håller hög kvalitet28.5.2024 13:52:00 EEST | Tiedote

Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86

I Finland finns 89 000 minderåriga vars biologiska förälder har eller har haft allvarliga missbruksproblem28.5.2024 09:25:28 EEST | Tiedote

I Finland finns 89 000 minderåriga barn vars ena eller båda biologiska föräldrar i något skede har ett allvarligt missbruksproblem före barnet blivit myndigt. Detta motsvarar 8,7 procent av alla minderåriga. 42 000 barns biologiska föräldrar har för närvarande ett allvarligt missbruksproblem. Missbruksproblem är vanligare hos pappan än hos mamman. Detta framgår av THL:s registerundersökning.

Varning för tryckande värme de närmaste dagarna – skydda dig själv och dina anhöriga från värmens skadliga effekter27.5.2024 13:36:00 EEST | Tiedote

Meteorologiska institutet har utfärdat en varning för tryckande värme i delar av landet under de kommande dagarna. Även korta värmeböljor kan orsaka hälsoproblem, särskilt bland personer som tillhör olika riskgrupper, om man inte vidtar tillräckliga skyddsåtgärder. ”Särskilt äldre och personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar samt spädbarn och små barn är känsliga för värmens effekter. Även gravida, personer som arbetar eller idrottar i varma förhållanden bör skydda sig väl.”, säger överläkare Mikaela Grotenfelt-Enegren. Värmen samt vätske- och saltbrist orsakad av svettning kan leda till värmesjukdomar såsom värmeutmattning eller värmeslag. Symptom på värmeutmattning kan vara stark törst, kraftig svettning eller sval och klibbig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritabilitet, illamående och förhöjd kroppstemperatur. Då läget blir livshotande talar man om värmeslag. Symptom som tyder på värmeslag kan vara t.ex. andningssvårigheter, snabb och svag puls, avvikande betee

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye