Suomen ympäristökeskus

Sommarens algprognos: Varmt och lugnt väder kan göra blomningarna av blågrönalger kraftigare

Dela
Algblomningen på våren förbrukar kvävet i havsområdena men fosfornäring blir fortfarande kvar för blågrönalgerna för sommaren. Varmt och lugnt väder kan göra blomningarna av blågrönalger kraftigare.
Riku Lumiaro / Syke
Riku Lumiaro / Syke

Det finns fortfarande risk för omfattande blomningar av blågrönalger i Finlands havsområde, eftersom näringssituationen i Östersjön är fortsatt gynnsam för förekomsten av blågrönalger. I sommar är risken för flak av blågrönalger betydande i Finska viken, norra delen av Östersjöns huvudbassäng, södra Bottenhavet och största delen av Skärgårdshavet. I Bottenviken är risken fortfarande liten. Sommarens väderförhållanden avgör om risken realiseras.

Sommarens väder avgör algblomningarnas omfattning

Bedömningen av risken för blomningar av blågrönalger grundar sig på kväve- och fosformängden under föregående vinter och på ekosystemmodellering. Finlands miljöcentral och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har gjort heltäckande mätningar av näringsmängderna under vintern. I riskbedömningen beaktades, utöver vinterns näringsmängder, vårens näringsuppgifter som erhållits från NTM-centralernas kustuppföljningar, @Algaline-uppföljningen som gjorts från fartyg och havsforskningsfartyget Arandas resor.

Risk för blågrönalgblomning i Östersjön 2023

Risk för blågrönalgblomning i Östersjön 2023. © Syke

Vinterns näringssituation ger en regional överblick över tillgången till kväve- och fosfornäring för algblomningen på våren. Under algernas vårblomning förbrukar kisel- och pansaralger effektivt kvävenäring, vilket färgar vattnet rödbrunt. Efter vårblomningen fanns det dock fosfornäring kvar i ytvattnet i stora havsområden. Blågrönalgerna utnyttjar fosfor som blivit kvar i ytvattnet, vilket gynnar blomningarna när vattnet blir varmare på sommaren. Den riskprognos som ges utifrån förekomsten av fosfor ger en mycket bra bild av potentiella områden för blomningar av blågrönalger. Det slutliga blågrönalgläget avgörs dock av väderleksförhållandena.

Blågrönalgerna trivs i varmt vatten och behöver också mycket ljus för att växa. Blågrönalgerna växer långsamt och därför kräver riklig algblomning gynnsamma förhållanden i ett par veckor. I Finlands havsområde kulminerar blomningarna av blågrönalger i allmänhet i slutet av juli och början av augusti. Blomningarna kan ställvis pågå långt in på hösten, men vanligen i mindre omfattning än på sommaren.

Förändringarna i flaken av blågrönalger kan vara snabba

Huruvida algmassor som bildats på öppet hav stiger till ytan och sprids till kusten beror på vind- och strömningsförhållandena. Om det till exempel blåser in mot land kan ytblomningen av blågrönalger på öppet hav spridas till skärgården och kusten.

Förändringarna i flaken av blågrönalger kan vara snabba. Till exempel kraftiga vindar blandar om blomningen av blågrönalger med ytvattnet och då är algerna svårare att upptäcka. När vinden mojnar kan blågrönalgerna snabbt stiga upp till ytan igen.

Förekomsten av blågrönalger kan variera mycket även i ett litet område. Längs hela Finlands kust och i skärgården kan strömningsförhållandena och lokala näringskällor orsaka algblomningar särskilt under en lång period med lugnt och varmt väder. Dessutom kan vinden hopa blågrönalgerna i strandvattnet och på stränderna. Närmare information om spridningen av algflak finns i veckomeddelandet.

Informationen om alger inleds

Finlands miljöcentral informerar om det allmänna blågrönalgläget varje vecka på torsdag fram till slutet av augusti. Sommarens första algöversikt publiceras den 8 juni 2023 kl. 13.

Medborgarnas observationer av algläget publiceras i tjänsten Järvi-meriwiki.

Kontakter

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Riku Lumiaro / Syke
Riku Lumiaro / Syke
Ladda ned bild
Ladda ned bild

Dokument

Om

Suomen ympäristökeskus
Suomen ympäristökeskus
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000https://www.syke.fi/fi-FI

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.  

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote

Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.

Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande

Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.

Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.

Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release

The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.

Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye