FFC:s utredning: Köpkraften hos de lägst avlönade löntagarna har minskat med i genomsnitt 166 euro i månaden

Förr brukade man tänka att en människa som arbetar nog klarar sig i Finland. Det stämmer kanske inte längre. FFC utredde vilken konkret betydelse den försämrade köpkraften har haft för arbetstagarna. Vi räknade ut konkreta penningbelopp eftersom det på det viset är lättare att bilda sig en uppfattning om hur stor del av inkomsterna har försvunnit allteftersom priserna och levnadskostnaderna ökat.

– Exempelvis är bruttoinkomsterna för de lägst avlönade heltidsanställda städarna ungefär 2 000 euro i månaden, och av deras regelbundna realinkomster har ungefär 118 euro smält bort sedan slutet av 2021. Vem som helst förstår hur mycket vardagen påverkas när köpkraften minskas med en så stor summa, säger direktör Saana Siekkinen vid FFC.  

För låginkomsttagare går en stor del av inkomsterna till dagliga utgifter och redan små överraskande utgifter kan sätta ekonomin i gungning. Låga löner förekommer i många branscher men om man ser till heltidsanställda har till exempel städare, hembiträden, processarbetare samt medhjälpare inom industrin och byggnadsbranschen låga löner enligt Statistikcentralens lönematerial. Lågavlönade är ofta också försäljare och livsmedelsarbetare samt de som arbetar inom omsorgs- och hälsovårdsbranschen. 

– Enligt kalkyler som upprättats av ekonomer har löntagarnas realinkomster backat med 14 år under knappt 2 år. Det är helt i en klass för sig jämfört med de andra kriserna i ekonomin, understryker Siekkinen.  

FFC anser det omoraliskt att regeringen i sin lista på nedskärningar från flera håll slår till uttryckligen mot låginkomsttagare. 

– Exempelvis drabbar den oavlönade första sjukdagen särskilt lågavlönade eftersom en förlorad dagslön är ett förhållandevis mycket större problem för dem. 

Regeringen avser också avskaffa utkomstskyddets skyddsdel. Detta beslut kan vara en nedskärning på hundratals euro i månaden till exempel för deltidsarbetande och personer som får jämkad arbetslöshetsförmån. Skyddsdelen har uppmuntrat till att göra allt slags arbete under arbetslöshet utan att detta minskar beloppet av arbetslöshetsersättning. Skyddsdelen är särskilt viktig för dem som arbetar på deltid. Att den försvinner torde öka arbetslösheten särskilt i låglönebranscher, om arbetsgivarna inte kan höja lönen eller er bjuda extra timmar så att arbetarna klarar sig.

– Enligt finansministeriets bedömningar har det inte ens någon effekt för sysselsättningen att skyddsdelen avskaffas. Tidigare rådde i Finland en tanke om att allt arbete är värdefullt och att också korta arbetssnuttar och deltidsarbete är bättre för en arbetslös arbetssökande än att vara arbetslös på heltid. Är inte allt arbete längre värdefullt för Orpos regering?

När man ännu lägger till de övriga nedskärningarna i utkomstskyddet och bostadsstödet håller regeringens nedskärningar på att bli en orimlig helhet för låginkomsttagare.

Fackföreningsrörelsen kommer med säkerhet att återkomma till låginkomsttagares köpkraft under nästa förhandlingsrunda om kollektivavtal. FFC kräver att regeringen dessförinnan återkallar avskaffandet av skyddsdelen i utkomstskyddet. 

– Regeringen har redan meddelat att man inte har gjort någon helhetsbedömning av nedskärningarna i den sociala tryggheten. Vi kräver att tillräckligt med tid ska reserveras för beredningen av nedskärningarna och att helheten ska bedömas grundligt. Helheten bör bedömas särskilt med hänsyn till hur de planerade nedskärningarna tillsammans påverkar låginkomsttagares möjligheter att arbeta och arbetslösa arbetssökande att ta emot kortvariga arbeten och deltidsarbete, säger Siekkinen. 

Välkommen att följa FFC:s debatt Työllä piti tulla toimeen, mutta miten kävi? (Man skulle ju klara sig genom att arbeta, men hur gick det?) på SuomiAreena, torget vid Raatihuoneenpuisto 29.6. kl. 10.00–10.45.  Programmet kan också följas direkt eller ses senare i tjänsten MTV Katsomo.