Utrikesministeriets enkätundersökning: ryssarna förhåller sig negativare till Finland, ungdomarna har positivare inställningar

Utrikesministeriet har låtit genomföra undersökningar om Finlandsbilden i Ryssland sedan 2017 åtminstone med två års mellanrum, senast 2022. Med undersökningen vill man utreda bland annat ryssarnas föreställningar om Finland och syn på relationerna mellan Finland och Ryssland. Årets enkät var den femte enkäten som ministeriet låtit genomföra. Materialet samlades in i juli. Enkäten genomfördes av forskningsinstitutet Levada på beställning av Finlands ambassad i Moskva. Enkäten besvarades av 1 629 myndiga personer i olika delar av Ryssland.

Enligt resultaten är 37 procent av ryssarna positiva till Finland. År 2022 var andelen 51 procent och året innan 68 procent. Av den yngsta gruppen, det vill säga 18–24-åringar, uppger 54 procent att de fortfarande förhåller sig positivt till Finland. Av personer över 55 år är endast 27 procent av samma åsikt.

Av alla svarspersoner är 28 procent negativa till Finland (22 procent år 2022 och 6 procent år 2021). Upp till 35 procent av svarspersonerna kan dock inte säga hur de förhåller sig till Finland. Detta förklaras åtminstone delvis av enkätens geografiska omfattning. Människor som bor längre bort från gränsen har mer sällan egna erfarenheter av Finland. Svaren från personer som bor i Moskva kan specificeras separat i enkätmaterialet. Av dem är 48 procent positiva till Finland, 40 procent negativa och 12 procent har inte någon åsikt.

Relationerna mellan Finland och Ryssland upplevs som svala, Nato som ett hot av något slag

Av svarspersonerna anser 61 procent att relationerna mellan Finland och Ryssland är kyliga, spända eller fientliga (jfr 51 procent år 2022). Enligt 36 procent är Finlands Natomedlemskap ett ganska stort hot mot Ryssland, medan 32 procent beskriver det som ett obetydligt hot och 21 procent tycker att det inte utgör något hot alls.

Av alla svarspersoner säger 40 procent att Natomedlemskapet har inverkat negativt på deras uppfattning om Finland och 55 procent säger att det inte haft någon inverkan. Ändå kunde bara 58 procent av alla svarspersoner med säkerhet säga att Finland har blivit medlem i Nato. Detta visar att ryska medier sakta börjat tappa intresset för Finlands Natomedlemskap.

Av svarspersonerna säger 54 procent att Natobaser på finskt territorium försämrar Finlands och Rysslands relationer ytterligare. Andra orsaker är strängare EU-sanktioner (15 procent) och förlängda restriktioner i gränstrafiken (10 procent), 20 procent kan inte ge några orsaker.
I utrikesministeriets undersökningar om Finlandsbilden i Ryssland har man av tradition också utrett ryssarnas uppfattningar om vinterkriget. Av de vuxna säger sig 49 procent känna krigshistorien ganska bra eller i stora drag, vilket ligger i linje med resultaten från tidigare år. Orsaken till kriget var enligt 38 procent Sovjetunionens behov att flytta gränsen längre bort från Leningrad och  34 procent upplever att orsaken var Finlands militära hot. Sju procent anser att orsaken var Stalins erövringspolitik.

Enkätundersökningen 2022 gav vid handen att efter Rysslands invasion av Ukraina ökade också antalet ryssar som ansåg att vinterkriget var berättigat. Av dem som känner till vinterkrigets historia anser nu 51 procent att kriget var berättigat. I fjol var andelen 50 procent och året före det 35 procent. Enligt 67 procent påverkar vinterkriget inte på något sätt  deras uppfattning om dagens Finland. Av svarspersonerna säger 20 procent att kriget har en negativ inverkan (14 procent år 2022).

Uppfattningen om det finländska samhället är fortfarande positiv, Ville Haapasalo den mest kända finländaren

Den allmänna uppfattningen om Finland och det finländska har byggts upp under årtiondenas lopp och förändras långsammare. Finland förknippas fortfarande med orden natur och ”det nordliga” (34 procent) och med utveckling och välfärd (15 procent), men i allt högre grad också med geopolitik och Nato (15 procent). 

Det finländska samhället beskrivs bland annat med orden hög levnadsstandard (22 procent), demokrati (14 procent) och frihet (13 procent). Samtidigt tycker 16 procent att det finländska samhället är stängt, i fjol var andelen bara 7 procent. Av svarspersonerna kan 31 procent inte beskriva det finländska samhället.

Det som mest intresserar ryssar i Finland är naturen (37 procent), turismen och shoppingresorna (17 procent) och kulturen (16 procent). Trots det säger bara 7 procent av ryssarna att turism och semester är de första sakerna de tänker på när de tänker på Finland.
Liksom året innan är Ville Haapasalo den mest kända finländaren i Ryssland, 20 procent av ryssarna vet vem han är. Mannerheim är känd för 13 procent och racerföraren Mika Häkkinen för 12 procent av svarspersonerna. Därefter kommer Tove Jansson (9 procent), Kimi Räikkönen (8 procent), Sibelius (5 procent), Ville Valo (4 procent) och Urho Kekkonen (3 procent). Enligt enkätundersökningen känner endast 2 procent av de vuxna ryssarna president Sauli Niinistö och före detta statsminister Sanna Marin till namnet, bara 1 procent vet vem Petteri Orpo är. I hela landet känner 59 procent av svarspersonerna (37 procent i Moskva) inte igen en enda finländare.

Bakgrund

Undersökningen genomfördes av det oberoende forskningsinstitutet Levada på beställning av Finlands ambassad i Moskva. Det ryska utrikesministeriet har lagt till forskningsinstitutet i registret över så kallade utländska agenter. Enkäten besvarades i juli 2023 av sammanlagt 1 629 myndiga personer 141 tätorter i 57 regioner på olika håll i Ryssland. Felmarginalen är 3,4 procent. 

Åtta procent säger att de besökt Finland åtminstone en gång. En tredjedel skulle vilja besöka Finland någon gång. Sju procent är villiga att permanent flytta till Finland om de får en möjlighet till det (9 procent år 2022, 19 procent år 2021).

Finlands beslut att ansluta sig till Nato och de ryska mediernas negativa inställning till det har enligt Levada bidragit mest till att ryssarnas attityder mot Finland har blivit strängare. Den bakomliggande orsaken är enligt Levada Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den därpå följande växande västfientligheten i Ryssland. Finlands visum- och inreserestriktioner förklarar inte helt attitydförändringen i hela Ryssland, men restriktionerna kan ha en stor regional inverkan i synnerhet i nordvästra Ryssland i närheten av Finlands gräns. Svar på den landsomfattande enkätundersökningen samlades in också i nordvästra Ryssland, men urvalet är inte tillräckligt stort för att informationen ska kunna särskiljas från hela Rysslands resultat. I år genomförde utrikesministeriet inte någon separat mer omfattande enkätundersökning i nordvästra Ryssland på grund av stängningen av generalkonsulatet i S:t Petersburg.

Mer information

Jussi Palmén, press- och kulturattaché, Finlands ambassad i Moskva, tfn +7 929 900 4014

Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@gov.fi