Stadsdirektörens budgetförslag 2024: Staden fortsätter att växa, investeringar främst i skolor och daghem

De konflikter och oroligheter som pågår på olika håll i världen har tillsammans med den allt snabbare inflationen gjort omvärlden mer osäker. De stigande räntenivåerna har sänkt hushållens köpkraft och företagens investeringar. Inverkan av detta syns till exempel som konkurser inom byggbranschen, i minskade inkomster från samfundsskatten och i den stigande arbetslöshetsgraden. De övriga effekterna följer senare och detta avspeglas automatiskt både i städernas finansieringsbas och tjänster.

Reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet har förändrat städernas finansieringsmodell och i synnerhet för Esbo stads del har förändringen varit stor. I och med förnyelsen skars Esbo stads skattefinansiering ner med ungefär 190 miljoner euro mer än vad kostnaderna för anordnandet av social- och hälsovården var. Trots att staten delvis kompenserade nedskärningen med förändringsbegränsaren och övergångsutjämningen, vilka hör till statsandelarna, är den årliga minskningen av skatteintäkter betydande. Minskningen av Esbo stads skattefinansiering är den största inkomstöverföringen i hela Finland. Samtidigt blev Esbo stad beroende av statsandelarna, i och med att skatten som baserar sig på kommuninvånarnas sysselsättningsgrad och inkomstnivå delvis ersätts med en statsandel, som dock inte tar hänsyn till de verkliga kostnaderna för tillväxt och invånare med främmande språk som modersmål.

”Den nuvarande finansieringsmodellen försvagar den växande stadens förmåga att finansiera och genomföra investeringar. Den följande reformen av kommunernas finansieringssystem håller redan på att inledas. Det är viktigt att man med den inte ytterligare försvagar verksamhetsförutsättningarna för växande städer som skapar livskraft. Det är inte heller möjligt för tillväxtstäderna att kompensera för underskottet inom den övriga offentliga sektorn, säger stadsdirektör Jukka Mäkelä.

Det växande Esbo tar hand om invånarnas välfärd

”Esbo stad fortsätter att växa. I synnerhet familjer flyttar fortfarande till Esbo på grund av jobb och för att förbättra sin kompetens”, konstaterar stadsdirektör Jukka Mäkelä. 

En föränderlig och osäker omvärld ställer stadens ekonomi inför en utmaning, men de viktigaste målen är fortfarande balansering av ekonomin, arbetet för att bli klimatneutral samt en lyckad integrering och sysselsättning av invandrare.

Vid årsskiftet 2022–2023 övergick social- och hälsovårdstjänsterna, som tidigare ordnats av Esbo stad, till Västra Nylands välfärdsområde. Effekterna av reformen kommer även att påverka kommande år. Till stadens uppgifter hör fortfarande att se till att invånarna mår bra, vilket innebär att Esbo fortsätter att jobba aktivt för att främja hälsa och välfärd bland Esboborna.

”Vårt mål är att permanent vara Europas hållbaraste stad och utveckla det växande Esbo ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt”, sammanfattar Mäkelä, och fortsätter: ”Invånarnas aktiva deltagande i att utveckla tjänster och samarbetet med olika partner garanterar att våra tjänster fungerar och svarar på invånarnas behov.”

Esbo har en stor roll som drivkraft för hela Finlands ekonomi

Esbo växer relativt sett mest bland alla städer i Finland. Även i år kommer antalet invånare att öka med mer än 8 000. På riksnivå är det exceptionellt mycket och är ett tecken på vilken attraktiv stad Esbo är. På nationell nivå är nativiteten på väg neråt, men i Esbo ökar antalet barn och unga, också under de kommande åren. Esbo har därför under de senaste åren i synnerhet satsat på programmet Fixa skolorna och på att bygga nya daghem. En högklassig småbarnspedagogik och språkstigar från småbarnspedagogik till grundläggande utbildning och andra stadiet är en attraktionsfaktor också med tanke på att locka internationella experter till Esbo.

”En stark lokal och internationell företagsgrund, universitetet samt forsknings- och utvecklingsmiljön lockar nya företagare och aktörer. Detta skapar livskraft och konkurrenskraft både för Esbo och för hela huvudstadsregionen och Finland”, säger stadsdirektör Mäkelä.

Stora infrastruktur- och spårprojekt, såsom Västmetrons förlängning och årets nyhet, snabbspårvägen, lockar också företag och investeringar. Detta syns i synnerhet i den utveckling och attraktionskraft som Kägeludden, Otnäs och Alberga har.

Esbo har förbundit sig att nå FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) som föregångare före år 2025. Esbo har dessutom i år som första finska stad valts till ledare för det EU-finansierade samarbetsprogrammet URBACT. Nätverket fokuserar på att främja en strategisk och övergripande hållbar utveckling i städerna utifrån FN:s mål för hållbar utveckling. Den gröna omställningen sker i städer och nätverksarbetet erbjuder Esbo nya möjligheter att stärka stadens konkurrenskraft och hållbar utveckling i staden.

Investeringar främst i skolor och daghem

Budgetens skatteintäkter grundar sig på prognoser om ekonomisk tillväxt ur finansministeriets ekonomiska översikt från i höstas samt på beräkningar av hur skatteinkomsterna utvecklas enligt Finlands Kommunförbunds skatteprognosram. I prognoserna om skatteintäkter beaktas den nya finansieringsmodellen och de fastighetsskattesatser som fullmäktige beslutat om. Den nya kommunalskattesatsen i Esbo år 2024 är 5,3 procent.

Nettoutgifterna för att ordna tjänster, det vill säga verksamhetsbidragets underskott, minskar från år 2023 med 79 miljoner euro. Vid ökningen av kostnader har man beaktat behovet av att anordna tjänster på ett omfattande sätt. År 2024 kommer årsbidraget att sjunka till 269 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat sjunker med över 110 miljoner euro från nivån år 2023, och är 66 miljoner euro. Årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat uppskattas öka något under de kommande åren, om den allmänna ekonomiska utvecklingen vänder till det positiva.

Hela Esbokoncernen investerar år 2024 för nästan 500 miljoner euro och under perioden 2024–2033 sammanlagt för cirka 3,8 miljarder euro, i genomsnitt för 376 miljoner euro per år. Investeringsnivån förblir hög under de närmaste åren. Stadens investeringsprogram är 1,6 miljarder euro. Största delen av investeringarna riktas till att bygga och iståndsätta skolor och daghem enligt programmet Fixa skolorna. De nya objekten omfattar också en utbyggnad av Esbo kulturcentrum och byggandet av en fotbollsstadion i Hagalunds idrottspark, vilka finansieras med intäkter från markanvändningsavgifter. Även arbetet med att förnya Esbo centrum fortsätter.

År 2024 ökar stadens lånestock, men under ekonomiplansperioden sjunker den totala lånestocken något.
”Det är viktigt att studera utvecklingen av lånestocken på lång sikt, liksom vi gör med investeringsprogrammet. De ekonomiska beräkningarna visar att det i fortsättningen finns väsentliga risker som anknyter till årsbidragets tillräcklighet i relation till kommande investeringar”, konstaterar stadsdirektören.

Mitt i förändringar och osäkerhet har Esbo stad satsat på livskraft och på ett kostnadseffektivt sätt att ordna högklassiga tjänster. Det är viktigt att detta arbete också fortsätter under den kommande ekonomiplansperioden.

Budgetförslaget finns på Esbo stads webbplats (på finska).
Esbo fullmäktige beslutar om budgeten för 2024 på sitt möte 7.12.2023.