Undersökning visar att unga män är positiva till dopet och kyrkan

Unga män och pappor förespråkar dop oftare än unga kvinnor och mammor.   

– Förut har det i allmänhet varit kvinnorna som har fört släkttraditionerna vidare, såsom kyrkans traditioner. Men nu verkar det här förhållandet ha förändrats i vårt land. Många undersökningar som har gjorts under den senaste tiden visar att unga män i vårt land är betydligt mer religiösa än kvinnor i samma ålder, berättar Hanna Salomäki, som är direktör för Kyrkans forskning och utbildning.

Tron på Gud har sedan 2010-talet ökat bland unga män. Nuförtiden är det vanligare att män som är yngre än 20 år tror på Gud än för tio år sedan. Denna utveckling syns också i den färska empati- och imageundersökning som har genomförts i ett antal stadsförsamlingar (2023).

– Empati- och imageundersökningen visar att en betydligt större andel av de 18–24-åriga männen (42 %) än av kvinnorna (26 %) anser att kyrkans värderingar motsvarar deras egna. Samma fördelning syns också bland dem som inte hör till kyrkan. Av de unga män som inte hör till kyrkan hade en femtedel (21 %) tänkt på att ansluta sig till kyrkan eller betraktade det som sannolikt. Bland kvinnorna i samma ålder hade en tiondel (9 %) [1] tänkt lika, uppger  Hanna Salomäki.

Finländarnas andlighet har förändrats i och med att enhetskulturens tid är förbi. Medan två tredjedelar bland de äldre generationerna betraktar sig själva som religiösa, är motsvarande andel bland de yngre generationerna en fjärdedel. Personer i millenniegenerationen, födda 1980–1989, identifierar sig själva som minst religiösa.

– För män som hör till generation Z, födda 1990–1999, är religiositet och kyrkotillhörighet däremot inget problem. Tvärtom förespråkar män i generation Z exempelvis barndop, på liknande sätt som de äldre generationerna. Också den enkät som utförts beträffande konfirmandundervisningen (2023) bekräftar att pojkar omfattar kristendomens lärosatser betydligt oftare än flickor, säger Salomäki.

Befolkningsstrukturen påverkar antalet dop

Antalet dop har långsamt minskat under de senaste åren. Exempelvis i Esbo låter 81 % av alla som hör till kyrkan döpa sina barn, och i Vanda 84 %. Bland alla Esbobor låter 47 % döpa sina barn och bland alla vandabor 42 %. Det är framför allt ökningen av den mångkulturella befolkningen i huvudstadsregionen som påverkar statistiken. Personer med invandrarbakgrund har sina egna andliga gemenskaper, och de ansluter sig mer sällan till den evangelisk-lutherska kyrkan än vad majoritetsbefolkningen gör.

– Av våra medlemmar låter fortfarande fyra femtedelar döpa sina barn. Antalet dop påverkas också av den minskade nativiteten och av unga vuxnas utträde ur kyrkan, konstaterar pastor Heikki Lehti, som har undersökt dopet i egenskap av projektkoordinator i Esbo kyrkliga samfällighet.

Bland män som är yngre än 30 år anser två tredjedelar fortfarande att en religiös ceremoni är synnerligen viktig eller viktig i samband med ett barns födelse. Bland kvinnor i samma ålder tänker endast hälften lika. Vidare är det bland unga kvinnor fler (53 %) än bland männen (28 %) som anger att orsaken till att inte låta döpa barnet är att barnet senare självständigt ska få fatta beslut om saken. [2]

– Barnet kommer ändå att fatta beslut om dessa frågor på egen hand. Det kan emellertid vara svårare för barnet att växa upp som en del av en gemenskap ifall växtunderlaget saknas. Förändringen i fråga om antalet barndop återspeglar sig också i en förväntad ökning av antalet dop bland konfirmander. Genom konfirmandundervisningen når kyrkan också andra än sina medlemmar. Konfirmandundervisningen hör till den finländska enhetskulturen, säger Lehti.

Av alla de barn som föddes i vårt land förra året döptes 63,8 % till den evangelisk-lutherska kyrkans tro.  

Nytt slags faderskap och öppnare samtalskultur

Varför förhåller sig unga män positivt till kyrkan? Enligt Salomäki har den allmänna jämställdhetsutvecklingen haft inflytande också på det andliga området. Det sker förändringar bland båda könen, men i olika riktningar.

–  I Finland har det ur europeisk synvinkel skett ovanligt stora förändringar i kvinnors religiositet. Bland äldre kvinnor är det färre än förut som ber och tror på Gud, och den minskade religiositeten bland mödrarna påverkar i större utsträckning döttrarna [3], berättar Hanna Salomäki.

Unga kvinnor uppger också oftare än unga män att de fattar beslut om sitt barns dop på förhand. Upp till hälften av kvinnorna uppger att de har fattat beslut om dopet redan innan de ens har inlett ett parförhållande. Bland männen är motsvarande andel 38 %. [4] Dessutom är det känt att män oftare än kvinnor betonar traditioner.

– Det framgår bland annat i understödet för olika partier. Eftersom kyrkan hör samman med de finländska traditionerna, kan kyrkotillhörigheten upplevas som viktig. När det gäller andligheten bland unga män är det emellertid också fråga om en förändring av samtalskulturen. Kati Tervo-Niemeläs, Jenni Spännäris och Laura Kallatsas undersökning ”Ei oo puhuttu” (2022) visar att de unga generationerna och uttryckligen männen har brutit den tystnadskultur som tidigare rått i vårt land. Tigandet bland fäderna och farfäderna har skapat en tystnadskultur i familjerna. Då unga män nu är öppnare än förut, syns förändringen också inom det religiösa området, förklarar Salomäki. [5]

Dopet får utmärkt respons

Den doprespons som Esbo och Vanda kyrkliga samfälligheter har erhållit visar att dopförrättningarna sköts synnerligen väl.

– Responsen visar att prästerna sköter dopförrättningarna med beaktande av dopfamiljernas önskemål. Under 2020-talet är dopbeslutet ett medvetet val. De som har en positiv relation till kyrkan väljer att låta döpa sina barn, uppger Esbo kyrkliga samfällighets projektkoordinator Heikki Lehti.

Esbo och Vanda kyrkliga samfälligheters gemensamma dopkampanj Döpt – Älskad kommer att synas på ljusreklamtavlor i gatubilden, i sociala medier och i annan digital reklam 6-19.11. Syftet med kampanjen är att påminna om dopets betydelse – att vi genom dopet inkluderas i en kärleksgemenskap som förenar kristenheten genom tid och rum.

Tilläggsinformation och intervjuförfrågningar

Hanna Salomäki, direktör för Kyrkans forskning och utbildning
hanna.salomaki@evl.fi 040 183 7020 (foto)

Heikki Lehti, pastor, projektkoordinator för Esbo kyrkliga samfällighets dopprojekt
heikki.lehti@evl.fi 050 432 0038 (foto)

Ilkka Koivisto, kommunikationsplanerare, Vanda kyrkliga samfällighet Esbos och Vandas gemensamma dopkampanj

Ilkka.koivisto@evl.fi 040 673 53 36

Källor:

[1] Stadsförsamlingarnas empati-och imageundersökning 2023 (på finska, evl.fi) 

[2] Undersökningen Kasteen polulla 2021 (evl.fi)

[3] Spiritualiteetti 2020-luvun Suomessa, 2022 (Kyrkans publikationer)

[4] Undersökningen Kasteen polulla 2021 (evl.fi)

[5] ”Ei oo puhuttu.” | Uskonto, katsomus ja kasvatus (journal.fi)