Kommunekonomin uppnådde balans år 2023 – exceptionella poster hade avgörande roll

Räkenskapsperiodens goda resultat styrs till finansiering av de snabbt växande investeringarna. En del av överskottet har kommunerna använt till att minska lånestocken. Enligt en preliminär uppskattning rör det sig om totalt 300 miljoner euro. Lånestocken har minskat redan andra året i följd.

Utan exceptionella poster hade kommunerna och samkommunerna haft ett stort underskott

Tyvärr uppnåddes de starka nyckeltalen i kommunekonomin med hjälp av exceptionella engångsposter som har samband med vårdreformen. Utan dem hade kommunernas och samkommunernas ekonomi i fjol varit 1,9 miljarder euro svagare. En orsak till de exceptionella posterna är de skatteredovisningar på uppskattningsvis 1,4 miljarder euro som överförts från 2022 till 2023, dvs. den så kallade skatteeftersläpningen i social- och hälsovårdsreformen. 

- Kommunerna kan vara stolta över bokslutsuppgifterna. Resultaten överskuggas dock av att kommunekonomin utan betydande hjälp av de exceptionella posterna skulle ha uppvisat ett stort underskott och närmat sig de ekonomiskt svåraste åren i slutet av konkurrenskraftsavtalet år 2018. Utsikterna för den kommunala ekonomin kommer att försämras drastiskt inom den närmaste framtiden när de exceptionella posterna faller bort, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommunernas kassaflöden förändrades markant år 2023 när organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena. I och med överföringen överfördes också motsvarande nettokostnader, skatteinkomster och investeringsansvar samt en del av lånestocken.

Kommunförbundet uppskattar att skatteeftersläpningen blir rentav 1,4 miljarder euro år 2023. Enligt den preliminära överföringskalkylen för vårdreformen fick kommunerna också cirka 500 miljoner euro för mycket i statsandelar, och dessa pengar tänker staten återkräva under de närmaste åren.

- Den största exceptionella posten räknat i euro var de kommunal- och samfundsskatteinkomster från tidigare skatteår som inflöt år 2023 och som debiterades enligt de högsta inkomstskattesatserna och samfundsskatteandelarna. Dessa skatteinkomster var dock en engångsföreteelse. Med hänsyn till kommunernas ekonomiska läge som helhet och utsikterna för den kommunala ekonomin finns det inga grunder för att kräva tillbaka statsandelar, framhåller vice verkställande direktör Timo Reina.

Kommunernas räntekostnader ökade mindre än marknadsräntan

Till följd av vårdreformen minskade kommunernas verksamhetsutgifter med uppskattningsvis 50–60 procent, medan förändringen i skatteinkomsterna var mindre på grund av skatteeftersläpningarna.

Den ansträngda situationen på finansmarknaden återspeglades i kommunsektorns räntekostnader som ökade med cirka 150 miljoner euro. De genomsnittliga räntekostnaderna i kommunernas lånestock steg dock avsevärt mindre än marknadsräntan.

- Det huvudsakliga skyddet mot ökade räntekostnader har varit lån med fast ränta. Cirka 50 kommuner har dessutom räntederivat som skydd mot ränteuppgång. Trots att marknadsräntorna har sjunkit från sin högsta nivå, kan räntekostnaderna antas stiga under de närmaste åren då räntorna på lån med fast ränta ska justeras, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen vid Kommunförbundet.

Marknadsräntorna förväntas inte återgå till nivån före 2022. Å andra sidan har läget på finansmarknaden bidragit till att kommunernas ränteintäkter ökat med cirka 100 miljoner euro.

Skillnaderna mellan kommunerna ökar fortfarande snabbt

De ekonomiska konsekvenserna av vårdreformen klarnar först så småningom, men bokslutsprognoserna visar att skillnaderna mellan kommunerna fortsatte att öka i fjol.

Räkenskapsperiodens resultat var bäst i kommuner med över 100 000 invånare och 20 000-100 000 invånare, medan resultatet i mindre kommuner var klart svagare. I de allra minsta kommunerna med färre än 5 000 invånare blev räkenskapsperiodens resultat rentav sämre än år 2022. Så var fallet trots den exceptionellt stora skatteeftersläpningen år 2023.

- Av landskapen hade Nyland och Lappland de bästa resultaten, medan Kajanaland hade sämst resultat. Också på landskapsnivå kan ekonomin under ett enskilt år rubbas till följd av försäljning eller nedskrivning av en kommuns egendom. Efter vårdreformen kan ekonomin se helt olika ut till och med inom samma landskap, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Närmare upplysningar: 

Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700
Chefekonom Minna Punakallio minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Utvecklingschef Mikko Mehtonen mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986