Pensioneringsåldern översteg målet
Finländarna förlänger sina arbetsliv till att bli allt längre. I fjol var den genomsnittliga åldern för nypensionerade med arbetspension 62,8 år. Samtidigt minskade antalet nypensionerade märkbart.
![](/data/images/public/1634/70102521/b8d97cb7-c216-448c-ab0f-9c6e0ade3725-w_720.jpg)
Finländarnas pensioneringsålder har stigit snabbt de senaste åren. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) färska statistik var den förväntade pensioneringsåldern 62,8 år i fjol, vilket är en ökning med över ett halvt år från året innan.
Ökningen av den förväntade pensioneringsåldern förklaras av två faktorer.
För det första minskade antalet som inledde ålderspension märkbart år 2023. Det här är speciellt en följd av höjningen av åldersgränsen för ålderspension, varför alla födda år 1959 inte ännu uppnådde pensionsåldern.
Den andra viktiga faktorn är indexförhöjningen.
– Den exceptionellt stora höjningen av pensionsindex i början av fjolåret fick många att tidigarelägga pensioneringen redan till år 2022. Den alltså ökade antalet som pensionerades året innan och minskade på motsvarande sätt de ålderspensioner som började i fjol, konstaterar PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto.
I fjol gick bara 40 000 personer i ålderspension. Det är en fjärdedel färre än året innan.
– Även antalet som valde den partiella ålderspensionen minskade rejält. Deras antal var fortfarande över 20 000. Visserligen så statistikförs de inte som pensionerade, understryker Kannisto.
Den förväntade pensioneringsåldern har stigit förvånansvärt snabbt
Den förväntade pensioneringsåldern är en central pensionspolitisk mätare. Målet sattes i avgörandet till arbetsmarknadsorganisationernas och regeringens pensionstvist. Samförstånd nåddes ursprungligen i mars 2009. Sedermera har målet fastställts bl.a. i Katainens regeringsprogram.
Enligt målet ska den förväntade pensioneringsåldern till och med år 2025 stiga till minst 62,4 år. Nu skedde det här redan i förtid. År 2023 översteg den förväntade pensioneringsåldern målet med 0,4 år.
– Vi är i mål, och vi fortsatte lite med ett ärevarv. Den förväntade pensioneringsåldern har stigit förvånansvärt snabbt En central orsak till det har varit höjningen av den lägsta pensionsåldern. Den positiva utvecklingen har främjats också av ett gott sysselsättningsläge. Målet hann uppnås redan 2021, men i förfjol sjönk den förväntade pensioneringsåldern en aning eftersom så många pensionerades, säger Kannisto.
Kannisto bedömer att utvecklingen av den förväntade pensioneringsåldern under den närmaste framtiden kommer att bero på svängningarna i ekonomin och arbetslivet. År 2024 kommer antalet som pensioneras att öka en aning från i fjol, uppskattningsvis till drygt 60 000 personer.
Det goda sysselsättningsläget har bidragit till hur den förväntade pensioneringsåldern utvecklats. Sysselsättningsgraden för 60–64-åringarna steg igen i fjol till ett nytt rekord, till nära 63 procent. En ökning med ett par procentenheter från året innan.
– Speciellt vid den nedre gränsen av pensionsåldern sågs en rask ökning. I 64-åringarnas åldersgrupp översteg sysselsättningsgraden redan 40 procents nivå.
Den lägsta åldern för ålderspension stiger åldersklassvis
Den lägsta åldern för ålderspension höjs åldersklassvis med tre månader åt gången.
I år uppnås den lägsta åldern för ålderspension av dem födda 1.10.1959–30.6.1960. För dem är åldersgränsen 64 år och 6 månader.
År 2027 uppnås åldersgränsen av dem födda år 1962. För dem är åldersgränsen 65 år.
Födelseår |
Lägsta ålder för ålderspension |
För åldersklassens äldsta kan pensionen börja år |
1959 |
64 år 3 mån |
2023 |
1960 |
64 år 6 mån |
2024 |
1961 |
64 år 9 mån |
2025 |
1962–1964 |
65 år |
2027 |
Den förväntade pensioneringsåldern beräknas som den förväntade livslängden
Den förväntade pensioneringsåldern mäter utvecklingen av pensionsövergångarna i arbetspensionssystemet.
Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern om pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå.
Den förväntade pensioneringsåldern är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden.
Närmare: Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Faktisk pensionsålder (Etk.fi)
Egen pensionsålder för varje åldersklass (Arbetspension.fi)
Pensionsåldersräknare (Arbetspension.fi)
Bilder
Andra språk
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Stora skillnader i sjukpensionerades inkomster19.6.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Bland sjukpensionstagarna finns allt flera som blivit pensionerade som unga och är beroende av folkpension eller annan social trygghet. Samtidigt har partiell sjukpension blivit tydligt allmännare. För dem som får partiell pension är lönearbete en viktig inkomstkälla utöver pensionen. Det finns ca 180 000 sjukpensionärer.
Kolmen kerroksen väkeä – työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyneiden tuloissa suuria eroja19.6.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Työkyvyttömyyseläkkeensaajissa on entistä enemmän nuorena eläkkeelle siirtyneitä, joiden toimeentulo on kansaneläkkeen tai muun sosiaaliturvan varassa. Samaan aikaan osatyökyvyttömyyseläke on yleistynyt selvästi. Osatyökyvyttömyyseläkkeensaajille palkkatyö eläkkeen rinnalla on tärkeä toimeentulon lähde. Työkyvyttömyyseläkeläisiä on noin 180 000.
Pensionsbarometern: Arbetsrelaterad invandring är det populäraste sättet att stärka pensionsfinanserna – motstånd mot nedskärning av pensionerna13.6.2024 06:45:00 EEST | Tiedote
Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Det näst populäraste alternativet enligt den nya Pensionsbarometern är att höja pensionsavgifterna. Nedskärning av nuvarande och framtida pensioner är något som största delen av svararna motsätter sig.
Eläkebarometri: Työperäinen maahanmuutto suosituin keino vahvistaa eläkkeiden rahoitusta – eläkkeitä ei haluta leikata13.6.2024 06:45:00 EEST | Tiedote
Reilut 60 prosenttia suomalaisista pitää työperäistä maahanmuuttoa hyvänä keinona, jos eläkkeiden rahoitusta pitäisi vahvistaa. Uuden Eläkebarometrin mukaan toiseksi mieluisin vaihtoehto on eläkemaksujen korottaminen. Sen sijaan nykyisten ja tulevien eläkkeiden leikkauksia vastustaa valtaosa vastaajista.
Podcasten Eläkekomitea: Kan skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner utplånas?12.6.2024 08:27:00 EEST | Tiedote
Hur klarar sig pensionärerna ekonomiskt idag och i framtiden? Hur är det med skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner? Vad sker med pensionerna, om Finlands ekonomiska tillväxt hålls svag? Pengar är temat när professor Lasse Koskinen från Tammerfors universitet, specialsakkunnig Milla Sandt från social- och hälsovårdsministeriet och nationalekonom Juha Rantala från Pensionsskyddscentralen diskuterar i studion.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum