Personer med depression har hög självmordsrisk efter sjukhusvård
Vårdens kontinuitet är viktig, eftersom självmordsrisken för personer med depression är som störst under de tre första dagarna efter psykiatrisk sjukhusvård. Depressionens svårighetsgrad och tidigare självdestruktivitet inverkar på självmordsrisken.
Självmordsrisken för patienter med depression är som störst under de tre första dagarna efter psykiatrisk sjukhusvård. Risken är 330 gånger större än för den övriga befolkningen. Självmordsrisken fortsätter ännu att vara stor efter de första dagarna, men minskar stadigt med tiden.
Bara en liten minoritet av alla patienter med depression vårdas på ett psykiatriskt sjukhus, majoriteten vårdas inom öppenvården.
”Ofta hänvisas patienter till sjukhusvård uttryckligen på grund av faran för självmord. Studien visar tydligt att faran inte alltid är över när sjukhusvården upphör. Övergångsskedet mellan sjukhus och öppenvård är en kritisk tidsperiod”, säger HUS överläkare i psykiatri och professor vid Helsingfors universitet Erkki Isometsä.
I en omfattande finländsk studie kartlades självmord som skett efter sjukhusvård bland patienter med depression. Patienterna i studien är sådana som fått en depressionsdiagnos och på grund av den fått psykiatrisk sjukhusvård. Studien som genomförts som ett samarbetsprojekt har publicerats i den internationellt ansedda vetenskapspublikationen JAMA Psychiatry.
Studien grundar sig på registeruppgifter om alla personer som i Finland fått psykiatrisk sjukhusvård 1996-2017, det vill säga på sammanlagt 193 197 vårdperioder för 91 161 patienter med depression. Av dessa patienter avled 1 976 till följd av självmord under uppföljningen som pågick som längst i två år.
Under den 22 år långa tidsperiod som studien omfattar har dödligheten till följd av självmord i sin helhet minskat betydligt i Finland och även dödsfallen till följd av självmord bland patienter med depression.
Depressionens svårighetsgrad och tidigare självdestruktivitet påverkar självmordsrisken
Den höga risken för dödsfall till följd av självmord efter psykiatrisk sjukhusvård då patienten övergår till öppenvård är redan känd sedan tidigare. Det omfattande material som den nu publicerade studien grundar sig på gav en mera exakt bild av riskskeden i vården.
Studien ger också viktig information med tanke på kliniskt beslutsfattande när det gäller riskfaktorer för dödsfall till följd av självmord samt tidsfönstren för dem. På kort sikt framhävs i synnerhet depressionens svårighetsgrad och karaktären hos tidigare självskadebeteende. Dessa faktorer har inte kunnat kartläggas i tidigare studier för tidsperioder då risken är mycket hög.
”Jag anser att studien starkt indikerar att ett nära samarbete mellan sjukhuset och öppenvården är viktigt. Det är också väsentligt att säkerställa att behandlingen av depressionen på sjukhuset har gett resultat”, säger Isometsä.
I studien har det inte varit möjligt att kartlägga faktorer i anknytning till den vård som patienterna har fått. Bland observationerna i studien framkommer dock kontinuitetens stora betydelse då en patient med depression övergår från ett psykiatriskt sjukhus till öppenvård.
Studiens förstnämnda författare är avdelningsöverläkare Kari Aaltonen från HUS Psykiatri. I studien deltog också professor Erkki Isometsä från HUS Psykiatri och Helsingfors universitet, biträdande professor Christian Hakulinen från Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd, professor Reijo Sund från Östra Finlands universitet och professor Sami Pirkola från Tammerfors universitet.
Länk till forskningsartikeln: Variations in Suicide Risk and Risk Factors After Hospitalization for Depression in Finland, 1996-2017
Kontakter
Kari AaltonenMD, avdelningsöverläkareHUS Psykiatri
Tel:09 471 77402kari.aaltonen@hus.fiErkki Isometsäöverläkare, professorHUS Psykiatri och Helsingfors universitet
Tel:09 471 63728erkki.isometsa@hus.fiOm HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Fallolyckor på sjukhus leder till skador hos var tredje som fallit10.7.2024 11:13:06 EEST | Tiedote
Det är vanligt att patienter faller på sjukhus, och ungefär var tredje person som fallit får skador som har negativ inverkan på hälsan. Fallolyckor kan i värsta fall ha livslånga konsekvenser och de förlänger också vårdperioderna.
Sairaalassa kaatumisesta joka kolmannelle haittoja10.7.2024 11:13:06 EEST | Tiedote
Potilaiden kaatumiset sairaaloissa ovat yleisiä ja niistä koituu terveydellisiä haittoja noin joka kolmannelle. Kaatumisten seuraukset voivat pahimmillaan olla elinikäisiä ja ne myös pidentävät hoitoaikoja.
Inpatient falls cause harm to one in three10.7.2024 11:13:06 EEST | Press release
Inpatient falls in hospitals are common and cause harm to approximately one third of those who fall. At worst, the consequences of falls may be lifelong and they also prolong hospitalizations.
Vårdansvaret för personer som är använder livsuppehållande respirator överförs – inga förändringar i klienternas vardag26.6.2024 11:48:11 EEST | Tiedote
I och med den nya funktionshinderservicelagen som träder i kraft vid årsskiftet överförs vården av personer som är beroende av respiratorbehandling från den specialiserade sjukvården till välfärdsområdena. HUS Helsingfors universitetssjukhus, Helsingfors stad och Nylands välfärdsområden bereder som bäst förändringen. Målet är att förändringen inte ska medföra ändringar i klienternas vardag.
Hengityslaitteen varassa elävien henkilöiden hoitovastuu siirtyy – asiakkaiden arjessa ei muutoksia26.6.2024 11:48:11 EEST | Tiedote
Vuodenvaihteessa voimaan tulevan uuden vammaispalvelulain myötä hengityslaitehoidon varassa elävien henkilöiden hoito siirtyy erikoissairaanhoidosta hyvinvointialueille. HUS Helsingin yliopistollinen sairaala, Helsingin kaupunki ja Uudenmaan hyvinvointialueet valmistelevat parhaillaan muutosta. Tavoitteena on, ettei asiakkaiden arki muutu siirron vuoksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum