ELY-keskukset

Hur mår våra havsområden?

Dela

Under senhösten 2023 slutfördes uppdateringen av den statliga bedömningen av Finlands marina område "Havsmiljöns tillstånd i Finland 2024". Detta är en omfattande bedömning av experter av vad som är känt om det nuvarande tillståndet i våra havsområden. Detta informationspaket kan ses och vid behov kommenteras under knappt en månad, fram till 15 mars 2024. På hemsidan kan du enkelt sätta dig in i hela tillståndsbedömningen, från övergödning till miljögifter och från sjöfåglar till näringsvävarnas tillstånd.

Meri. ©Pekka Paavilainen

Det har inte funnits tillräckligt med information om alla faktorer som påverkar havets tillstånd, som undervattensbuller och nedskräpning

Information har samlats in om många faktorer som påverkar havets tillstånd under lång tid, och de är ganska välkända. Men det har inte funnits tillräckligt med information om alla faktorer som påverkar havets tillstånd, som undervattensbuller och nedskräpning. I den statusbedömning som just nu hörs har man dock för första gången kunnat bedöma deras effekter på havets tillstånd. Undervattensbuller genereras av havstrafik och den konstruktion som sker till havs. Bullret som orsakas av sjötrafiken är av kontinuerlig typ, medan bullret från muddring och undervattensbyggnation mestadels är momentant och oregelbundet. När det gäller tillfälligt buller bedöms tillståndet som gott i alla maritima områden i Finland, men det kontinuerliga bullret som främst orsakas av sjötrafiken i Finska viken och Norra Östersjön är så omfattande och intensivt att definitionerna av gott tillstånd är överskrids och tillståndet definieras som svagt. Tills vidare råder dock osäkerhet i bulleruppskattningarna, eftersom bullerövervakningsnätet ännu inte är tillräckligt och till exempel övervakningen av buller från fartyg och båtar är otillräcklig, särskilt i kustnära vatten. Ansamlingen av strandskräp har följts på många stränder under lång tid och nu har man kunnat göra en bedömning av strandskräpet. På de undersökta stränderna märktes tillståndet svagt på nästan alla stränder, men som tur minskar mängden av sopor successivt. Skräp består huvudsakligen av plast, som gradvis bryts ner och förvandlas till mikroskräp, som är mycket svårt att samla. Mängden och kvaliteten på mikroskräpet i vattenpelaren och havsbotten har ännu inte utforskad tillräckligt, så statusen för några av dem är ännu inte fastställd.

Övergödning är det största problemet i Östersjön

Sjöfågelpopulationer har övervakats under lång tid och statusen för olika sjöfågelarter kan redan bedömas med måttlig noggrannhet. Ungefär hälften - tre fjärdedelar av de häckande sjöfågelarterna är i gott skick, beroende på havsområde, men de stora dykarna som ejdern och från vadarna doppingen har drabbats av särskilt. Mycket är redan känt om övergödning, som orsakas av överdriven ansamling av näringsämnen i vatten. Övergödning är det största problemet i Östersjön, och dess följdeffekter påverkar i hög grad den marina naturen, men även rekreationsanvändningen. Långvariga men kanske något ineffektiva åtgärder för att minska övergödningen har inte gett önskat resultat. Havsområdenas övergödningsstatus har inte förbättrats särskilt mycket och i vissa marina områden har blågröna alger och andra konsekvenser av övergödning fortsatt att öka. 

Samråd om statusbedömning av havsområdet fram till den 15 mars 2024

Havsförvaltningens nationella samråd om uppdaterad statusbedömning av Finlands havsområde pågår fortfarande fram till den 15 mars 2024 och respons förväntas ges via utlåtande.fi. Själva samrådsmaterialet och instruktionerna för återkoppling finns i sin helhet på miljöförvaltningens webbplats:

Vattenvårdssamrådet avslutas den 17 juni 2024

För närvarande pågår även ett vattenförvaltningssamråd om väsentliga frågor och arbetsprogrammet för vattenvården, samt utarbetande av miljörapporten för vattenförvaltningsplanen. Vattenvårdssamrådet avslutas den 17 juni 2024 och länkar till samrådsmaterial för olika vattenförvaltningsområden och anvisningar för att ge respons finns på miljöförvaltningens webbplats: 

Mer information

Pekka Paavilainen, överinspektör
tf. 0295 022 921
pekka.paavilainen@ely-keskus.fi 

NTM-centralen i Egentliga Finland

Nyckelord

Andra språk

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

Uutta tietoa Kokemäenjoen merilohen ennallistamispotentiaalista: Kalateiden rakentaminen ei ELY-keskuksen mukaan parantaisi luontaisen lohikannan tilaa, ellei joen rakennusaste ratkaisevasti laske2.10.2024 10:35:06 EEST | Tiedote

Lohen luonnonkierron ennallistamisen suurin haaste Kokemäenjoessa on lajille soveltuvan lisääntymis- ja poikastuotantoalueiden vähäinen määrä. ELY-keskuksen arvion mukaan uusien selvityksien tulokset osoittavat, että Kokemäenjoen tilannetta ei merkittävästi parantaisi edes luonnonmukaisten kalateiden rakentaminen voimalaitosten yhteyteen. Merkittävin potentiaali lohen luonnonlisääntymiseen sijaitsee joen alajuoksulla ja Harjunpäänjoessa.

Uudet maanteiden hoitourakoitsijat aloittavat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoissa 1.10. (Pohjois-Pohjanmaa, Kainuu)1.10.2024 14:52:55 EEST | Tiedote

Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen toimialueella on kilpailutettu maanteiden hoitourakoitsijat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoihin. Kilpailutusten myötä alkavien maanteiden hoitourakoiden urakoitsijat vaihtuvat molemmissa urakoissa. Kuusamon urakoitsijana aloittaa Destia Oy ja Kuhmossa Terranor Oy. Alueurakoitsijat aloittavat viisivuotisen toimikautensa lokakuun alusta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye