År 2023 förbättrades domstolsväsendets verksamhetsförutsättningar

”Domstolsverkets verksamhetsförutsättningar har förbättrats väsentligt. Basfinansieringen håller äntligen på att fås i ordning och flera viktiga projekt pågår. Detta skapar utmärkta förutsättningar för att utveckla verksamheten på olika nivåer”, säger Riku Jaakkola, överdirektör vid Domstolsverket.

I planen för de offentliga finanserna för 2024–2027 (det s.k. rambeslutet) beviljades domstolsväsendet permanent tilläggsfinansiering på närmare 20 miljoner euro. Dessutom är det möjligt att det behov av permanent tilläggsfinansiering på cirka 30 miljoner euro som baserar sig på kalkylerna i redogörelsen för rättsvården förverkligas ännu under innevarande regeringsperiod. Vid resultatförhandlingarna för 2024 som fördes på hösten under bokslutsåret beviljades domstolarna en ökning av personalresurserna med cirka hundra årsverken.  

”Största delen av den nya personalen rekryteras till huvudstadsregionens stora tingsrätter med målanhopning och hovrätten i huvudstadsregionen. När målanhopningarna har avarbetats kan personalresurserna fördelas jämnare också till andra domstolar och till andra delar av Finland. Målet är att ärendena avgörs snabbt och att rättsskyddet tillgodoses på lika villkor i hela landet”, fortsätter överdirektör Jaakkola.

Antalet brottmål som inkom till tingsrätterna var större än året innan

År 2023 inkom sammanlagt 575 845 mål och ärenden till tingsrätterna, vilket är 64 130 fler än året innan.

Tingsrätternas arbetsmängd påverkas i hög grad av antalet brottmål. År 2023 inkom 54 606 brottmål, vilket är 3 040 fler än året innan. Ökningen jämfört med året innan omfattade nästan alla brottskategorier. Antalsmässigt var ökningen störst i stölder (13%), misshandel (10%) och grovt rattfylleri (8%). De vanligaste brottsrubriceringarna var utöver de ovannämnda också ekonomiska brott, äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelse. Trafikfylleri och grova rattfylleriärenden utgör en betydande andel av alla brottmål. Sådana fanns det sammanlagt 10 849 mål. Av alla brottmål i hela landet kom cirka 15 procent till Helsingfors tingsrätt, och antalet mål ökade där med 647 från året innan.

Den genomsnittliga handläggningstiden i brottmål var 6,3 månader (2022: 6,3 månader). De längsta handläggningstiderna fanns vid huvudstadsregionens tingsrätter (Helsingfors 10,8 mån.; Västra Nyland 8,7 mån.; Östra Nyland 7,9 mån.) Vid utgången av 2023 fanns det 5 627 brottmål som varit anhängiga i över 12 månader (2022: 5 532).

År 2023 inkom sammanlagt 440 151 tvistemål (2022: 383 343) och 414 009 mål avgjordes (2022: 376 549). Den genomsnittliga handläggningstiden för alla tvistemål som avgjordes vid sammanträde var 14,2 månader (2022: 15,5 mån.).

Antalet ansökningsärenden ökade något från året innan. Antalet inkomna ärenden 2023 var 44 982 (2022: 44 079 ärenden) och det avgjordes något fler ärenden än antalet inkomna ärenden, dvs. 45 233 ärenden (2022: 44 064 ärenden). Av de inkomna ansökningsärendena var 15 665 skilsmässoärenden (2022: 15 357).

År 2023 inkom 7 827 mål och ärenden till hovrätterna, vilket är cirka 70 färre än år 2022. Av de inkomna målen och ärendena var 68% (2022: 68%) brottmål och 32% (2021: 32%) andra ärenden. Hovrätterna meddelade sammanlagt 7 795 avgöranden. Antalet anhängiga mål och ärenden ökade med cirka 30 från året innan. År 2023 var den genomsnittliga handlingstiden 6,9 månader, vilket var 0,4 månader längre än året innan. I brottmål var handläggningstiden 7,0 månader (2022: 6,4 mån.) och i tvistemål 7,3 månader (2022: 7,5 mån.).

Det totala antalet mål och ärenden vid högsta domstolen motsvarade föregående års nivå. År 2023 kom det in sammanlagt 1 888 mål och ärenden. Största delen av de inkomna målen och ärendena var ansökningar om besvärstillstånd, sådana anhängiggjordes sammanlagt 1 685 (2022: 1 684).

Till förvaltningsdomstolarna inkom mål och ärenden på samma sätt som året innan

År 2023 inkom 17 403 mål och ärenden till förvaltningsdomstolarna, vilket är ungefär lika många som år 2022. Av målen och ärendena var 23% utlänningsärenden (2022: 24%), till vilka även asylärenden hör. Sammanlagt 981 asylärenden kom in, vilket är klart färre (-19%) än året innan (2022: 1 218 ärenden).

Den genomsnittliga handläggningstiden vid förvaltningsdomstolarna var 9,3 månader (2022: 9,9 månader). Längst dröjde besvär som gällde miljö (17,2 mån.), byggande (14,0 mån.), beskattning (13,2 mån.) och självstyrelse (12,4 mån.). Handläggningstiden i social- och hälsovårdsärenden var i genomsnitt 6,4 månader. Den genomsnittliga handläggningstiden för barnskyddsärenden var 9,2 månader. Handläggningstiden för planärenden av samhällelig betydelse var 14,5 månader.

Under 2023 inkom sammanlagt 3 570 ärenden till högsta förvaltningsdomstolen och 3 837 avgjordes. Vid utgången av 2023 var sammanlagt 1830 mål och ärenden anhängiga. Under året inkom 1 187 utlänningsärenden, 1 488 mål och ärenden avgjordes (2022: 1 586 mål och ärenden) och vid utgången av 2023 var 490 mål och ärenden anhängiga. Den genomsnittliga handläggningstiden för alla ärenden var 6,5 månader (2022: 7,2 mån.).

Personalkostnaderna ökade

Kostnaderna för domstolsväsendets bokföringsenhets verksamhet uppgick 2023 till sammanlagt cirka 320 miljoner euro. De mest betydande kostnaderna bestod av personalkostnader (75,6%). Personalkostnaderna ökade med cirka 7 procent jämfört med 2022, vilket beror på löneförhöjningar och en ökning av antalet anställda. Under berättelseåret bokfördes 38,7 miljoner euro i hyror, vilket var 2,6 miljoner mer än året innan. Ökningen av hyresutgifterna förklaras i huvudsak av indexhöjningar.

Antalet årsverken inom domstolsväsendet uppgick under 2023 till 3 454 personer, av vilka 24,1 procent var visstidsanställda. Kvinnornas andel av personalen är cirka 72,4 procent.