70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Finländarna var i allmänhet nöjda med nyhetsmediernas prestation under coronapandemin. Det här visar ny forskning som gjorts vid Helsingfors, Tammerfors och Åbo universitet. Forskningens syfte var att undersöka hur människor fått och skapat mening om den information som berörde coronapandemin.
Forskningsgruppens enkäter visar att nästan tre fjärdedelar (71%) av finländarna ansåg att de huvudsakligen kunde lita på nyhetsrapporteringen om pandemin, medan en femtedel (20%) meddelade att de inte litade på nyheterna. Bland gruppen 25–34 åringar fanns det ganska många som förhöll sig kritiskt till nyhetsmediernas verksamhet under pandemin. Respondenternas svar varierade också vid frågan om ifall de lokala nyhetsmedierna hade en central roll i rapporteringen, och i vilken roll sociala medier hade.
Icke-traditionella medier förhöll sig okritiskt till restriktionerna
Forskarna gjorde även en fallstudie i Uleåborgs region för att undersöka vilka slags roller traditionella och nyare informationsförmedlare fått i rapporteringen av krissituationer.
Mediernas coronarapportering fokuserade på att förmedla myndighetsinformation, men också på att stöda myndigheterna, politikerna och andra auktoriteter. Fallstudien visar att särskilt icke-traditionella medier, som till exempel Mun Oulu (som finansieras av Uleåborgs stad) samt OYS Plus (Uleåborgs universitetssjukhus egna media), granskade myndigheter eller lokala företag relativt okritiskt. Mer traditionella nyhetsmedier så som Kaleva och Yle Oulu rapporterade mer kritiskt om auktoriteter, men deras roll som maktens vakthund var ändå relativt liten. Webbmediet MustRead, som riktar sig till beslutsfattare, producerade bakgrundsinformation och analyserade särskilt pandemins effekter på affärslivet. Jämfört med andra medier så förmedlade MustRead tydligare olika instansers och beslutsfattares kritik mot restriktioner och policyåtgärder gällande coronaviruset.
Forskningen visar att aktuell information i krissituationer så som coronapandemin är ytterst viktig för finländarna. I stället för ensidig rapportering önskade sig respondenterna att nyhetsmedierna för fram olika perspektiv på ett balanserat sätt, samt att människors bekymmer tas på allvar. Forskningen visar även hur mediafältets splittring och diversitet påverkar kriskommunikationen. Trots att icke-traditionella medier förmedlade viktig och aktuell information om coronapandemin, kan deras bejakande nyhetsrapportering om beslutsfattare möjligen ha förhindrat en kritisk granskning av beslut och restriktioner
Forskningsresultaten visar därför behovet av en kritisk granskning av nyhetsrapporteringen i krissituationer, till exempel då det kommer till att bedöma de långsiktiga sociala, psykologiska och ekonomiska effekterna av restriktionerna under coronapandemin.
Mer information:
Professor Jaana Hujanen, Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan
(jaana.hujanen@helsinki.fi), tel. 050 415 4550
Forskningschef Mikko Grönlund, Turun yliopisto, (mikko.s.gronlund@utu.fi)
Docent, universitetslektor Katja Lehtisaari, Tampereen yliopisto, Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta (katja.lehtisaari@tuni.fi), tel. 050 409 8845
Doktorand Juho Ruotsalainen, Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan (juho.ruotsalainen@helsinki.fi), tel. 044 522 7227
Forskardoktor Salla Tuomola, Tampereen yliopisto, Informaatioteknologian ja viestinnän tiedekunta (salla.tuomola@tuni.fi), tel. 050 4425 395
Nyckelord
Kontakter
Helsingfors universitets medietjänst
Tel:+358 2941 22622mediaservice@helsinki.fiLaura OksanenKommunikationsspecialist
Tel:+358 503256660laura.m.oksanen@helsinki.fiOm
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel)
http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitet antog över 4 200 studenter, nästan var sjunde sökande fick studieplats3.7.2024 11:33:00 EEST | Tiedote
Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands mest populära universitet.
Intensivt laxfiske i början av sommaren kan leda till små laxar7.6.2024 10:09:04 EEST | Tiedote
Ny studie visar att det finns goda skäl till att begränsa laxfisket under försommaren, när de stora laxarna vandrar till sina lekområden.
Intensivt laxfiske i början av sommaren kan leda till små laxar5.6.2024 12:42:24 EEST | Tiedote
Ny information om laxars arvsmassa kan bidra till en bättre förvaltning av laxfisket då studie visat att laxfiske under försommaren fångar genetiskt betydelsefulla laxfiskar som behövs för att hålla laxbestånden livskraftiga.
Kärnavfall genomlyses före slutförvaring29.5.2024 12:50:59 EEST | Tiedote
Allt använt kärnbränsle som skall begravas i berggrunden kommer att mätas med hjälp av en metod och apparat som har utvecklats vid Helsingfors universitet för en doktorsavhandling som kommer att granskas den 4.6.2024. Man väntar sig att verksamheten med slutförvaring skall börja nästa år i Finland.
Inbjudan: De nya professorernas installationsföreläsningar den 29 maj20.5.2024 11:31:24 EEST | Kutsu
De 25 nya professorerna vid Helsingfors universitet berättar om de senaste forskningsrönen inom sina vetenskapsområden onsdagen den 29 maj 2024, kl. 14.15–16.15. Installationsföreläsningarna hålls i huvudbyggnaden. Du kan också följa föreläsningarna som livestream. Föreläsning på svenska hålls av professorn i straff- och processrätt Dan Helenius.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum