Estland behandlar medborgarinitiativ upp till tre gånger snabbare än Finland - Sitra jämför Finlands och Estlands system för medborgarinitiativ

I Finland är det krångligt att följa utvecklingen av medborgarinitiativ och det krävs kunskap om parlamentariskt arbete för att förstå hur de framskrider. I Estland kan vem som helst följa initiativens utveckling via en enda tjänst. I Finland ska medborgarinitiativ innehålla antingen ett lagförslag eller ett förslag till lagberedning, och behandlingstiderna för initiativ är upp till 15 månader. I Estland kan ett medborgarinitiativ också användas för ett brett spektrum av förslag utanför lagstiftningsprocessen. Parlamentet måste behandla dem inom sex månader.

I Finland har riksdagen ingen tidsgräns för behandlingen av medborgarinitiativ. Ett initiativ förfaller dock om det inte har behandlats före valperioden tar slut.  Medborgarinitiativ i Finland kan ofta överskuggas av regeringens förslag, särskilt i slutet av en valperiod. Sitra har redan rekommenderat en tidsfrist på sex månader för behandlingen av medborgarinitiativ.

Informationen ingår i en Sitra-rapport som jämför de finska och estniska systemen för medborgarinitiativ och föreslår förbättringar av den finska modellen. Rapporten stöder Sitras arbete med att reformera och stärka demokratin och förbättra möjligheterna till medborgardeltagande.

Finland har strängare krav på medborgarinitiativ än Estland

På drygt tio år har medborgarinitiativ etablerat sig bland medborgarna i både Finland och Estland. Hela 60 procent av finländarna uppgav att de hade undertecknat ett medborgarinitiativ under år 2023, enligt medborgaropinionsundersökningen som genomfördes under riksdagsvalet. Sedan valet har medborgarinitiativet blivit det mest populära sättet att delta i det politiska beslutsfattandet. Som mest samlades nästan 1,5 miljoner underskrifter in 2021.

Enligt Sitras expert Onni Pekonen visar undersökningen att det finns utrymme för förbättringar i det finländska systemet. I Finland är de formella kraven på medborgarinitiativ mer strikt reglerade än i Estland. Ju noggrannare ett initiativ är juridiskt utformat, desto bättre är dess chanser att gå vidare i parlamentet.

I Finland kan den parlamentariska debatten om ett initiativ leda till betydande förändringar, men processen är trög. Det estniska systemet är uppbyggt på ett mermedborgarorienterat sätt. Vi skulle kunna lära oss av det i Finland", säger Pekonen.

Möjligheten att följa med hur medborgarinitiativ framskrider skulle stärka demokratin

I Estland kan medborgarna på en enda digital plattform följa med hur bearbetningen av initiativen framskrider i parlamentet. Initiativtagare och undertecknare kan få automatiska uppdateringar om hur processen fortskrider.

I Finland kan behandlingen av initiativ inte följas på tjänsten Medborgarinitiativ.fi, utan informationen måste hämtas separat från parlamentets webbplats. Detta förutsätter att medborgarna är bekanta med den komplicerade parlamentariska processen.

"Precis som Estland, kunde Finland erbjuda sina medborgare en plattform som ger en helhetsbild av hela processen för medborgarinitiativ. Öppenhet skulle stärka allas förtroende för metoderna för deltagande", tillägger Pekonen.

I Estland krävs 1000 underskrifter för att medborgarinitiativ ska beaktas. I Finland är motsvarande siffra 50 000. I Estland är åldersgränsen för att lämna in och underteckna ett medborgarinitiativ 16 år, medan den i Finland är 18 år.

Sitras rekommendationer för att utveckla det finska systemet för medborgarinitiativ:

1. Medborgarna bör kunna följa hela processen för medborgarinitiativ via en enda digital plattform. 
2. Parlamentet måste engagera sig i behandlingen av medborgarinitiativ. Initiativ ska inte förfalla i slutet av en valperiod. 
3. Det parlamentariska förfarandet för medborgarinitiativ bör göras effektivare genom att t.ex. offentliga utfrågningar och rapporter automatiskt blir en del av utskottens arbete. 
4. Andra demokratiska innovationer, såsom medborgarpaneler, bör användas för att planera medborgarinitiativ och för att stödja det parlamentariska beslutsfattandet. 
5. En ny form av initiativ bör skapas vid sidan av medborgarinitiativet. Till exempel skulle ett mindre arbetsdrygt diskussionsinitiativ erbjuda medborgarna en möjlighet att  lyfta upp frågor till politisk debatt.

Läs mer om  medborgarinitiativen i Finland och Estland (på engelska)

Sitra har rekommenderat en digital tjänst för medborgare, bland annat för att följa och påverka lagstiftningsprojekt.

Rapporten är en del av Sitras tema Demokrati och delaktighet. Målet med temat är att skapa förutsättningar för att förnya den representativa demokratin, öka öppenheten i beslutsfattandet och stärka medborgarnas ställning.