Registrering i öppenhetsregistret ska göras inom en vecka
Organisationer som bedriver påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktar sig mot riksdagen och ministerierna ska registrerar sig i öppenhetsregistret före utgången av mars.
Finland tog i början av året i bruk öppenhetsregistret som det första nordiska landet. För närvarande finns det över 540 organisationer i öppenhetsregistret.
Registrerade organisationer kan ses direkt på nätet. Bland dem finns såväl fackförbund, företag, olika organisationer och föreningar, kommunikationsbyråer, högskolor som daghem för barn.
Eftersom påverkanskommunikation inte tidigare har övervakats finns det inga exakta uppgifter om antalet organisationer som bedriver yrkesmässig påverkanskommunikation. Öppenhetsregistret samlar för första gången in omfattande information om aktörer som bedriver påverkanskommunikation.
Organisationer som bedriver påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktar sig mot riksdagen och ministerierna ska registrerar sig i öppenhetsregistret senast den 31 mars 2024.
"Varje organisation som bedriver påverkanskommunikation har själv ansvar för att registreringen görs inom tidsfristen. Statens revisionsverk stöder samt ger råd och utbildning i hur öppenhetsregistret används nu på våren och även i fortsättningen", säger överrevisor Ines Gullichsen vid Statens revisionsverk.
Efter mars ska varje ny aktör som utför systematiskt och långsiktigt påverkansarbete registrera sig i öppenhetsregistret senast den dag då påverkanskommunikationen inleds. Registreringen ska göras också om påverkansarbetets omfattning ökar och gränsen för småskalig påverkanskommunikation överskrids.
Alla registrerade anmäler i fortsättningen sin påverkanskommunikation till registret halvårsvis. De första verksamhetsanmälningarna görs i juli–augusti.
Syftet med registret är att förbättra transparensen i beslutsfattandet, bekämpa osaklig påverkan samt stärka medborgarnas förtroende för statsförvaltningen och demokratin.
Revisionsverket är registeransvarig för öppenhetsregistret och övervakar dess användning. Revisionsverket rapporterar om registrets verksamhet och tillsynen av registret till riksdagen varje valperiod. Dessutom har öppenhetsregistret en delegation som för närvarande utarbetar etiska rekommendationer för påverkanskommunikation.
Mer information: oppenhetsregister.fi
Nyckelord
Kontakter
Ines Gullichsen
Tel:050 575 9051etunimi.sukunimi@vtv.fiBilder
Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan osoittamiin kohteisiin tuloksellisesti lakeja ja sääntöjä noudattaen. Lisäksi VTV tukee toiminnallaan läpinäkyvää päätöksentekoa ja demokratiaa.
VTV tarkastaa valtion taloudenhoidon laillisuutta ja tarkoituksenmukaisuutta sekä valvoo finanssipolitiikkaa, puolue- ja vaalirahoitusta ja avoimuusrekisterin käyttöä. VTV on ylin riippumaton tarkastusviranomainen. Se toimii eduskunnan yhteydessä, ja sen asema ja tehtävät on säädetty perustuslaissa.
Statens revisionsverk säkerställer att statens tillgångar används i enlighet med riksdagens beslut, effektivt och med efterlevnad av lagar och regler. Med sin verksamhet stödjer revisionsverket dessutom ett transparent be-slutsfattande och demokrati.
Revisionsverket granskar lagligheten och ändamålsenligheten i skötseln av statsfinanserna, övervakar finanspo-litiken och användningen av öppenhetsregistret samt utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen. Revis-ionsverket är den högsta oberoende revisionsmyndigheten. Revisionsverket fungerar i anslutning till riksdagen och dess ställning och uppgifter föreskrivs i grundlagen.
Andra språk
Följ VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
I uppföljningen av den offentliga skulden är det skäl att beakta också utvecklingen av tillgångarna och nettoskulden21.11.2024 06:45:00 EET | Pressmeddelande
Statens revisionsverk har granskat finansministeriets prognosmetoder för den offentliga skulden. I metoderna observerades inga betydande problem. Vid bedömningen av offentliga skuldens utveckling är det skäl att beakta förutom den egentliga offentliga skulden också nettoskuldens utveckling. Då beaktas en del av statens och de övriga offentliga finansernas tillgångar i skulden.
Julkisen velan seurannassa kannattaa huomioida myös varallisuuden ja nettovelan kehitys21.11.2024 06:45:00 EET | Tiedote
Valtiontalouden tarkastusvirasto tarkasti valtiovarainministeriön julkisen velan ennusteiden menetelmiä, joissa ei havaittu merkittäviä ongelmia. Julkisen velan kehitystä arvioitaessa olisi tarpeen huomioida varsinaisen julkisen velan lisäksi myös nettovelan kehitys. Tällöin velassa on huomioitu osa valtion ja muun julkisen talouden varallisuudesta.
Alternativ till de digitala tjänsterna behövs även i fortsättningen13.11.2024 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Trots att en allt större del av tjänsterna kan digitaliseras, är det skäl för myndigheterna att se till att det finns tillgång också till alternativa servicekanaler och att de utvecklas. Det finns också behov av ett identifieringsverktyg som är oberoende av bankkoder
Digiasioinnille tarvitaan vaihtoehtoja myös jatkossa13.11.2024 07:00:00 EET | Tiedote
Vaikka yhä suurempi osa asioinnista voidaan digitalisoida, viranomaisten on syytä huolehtia myös vaihtoehtoisten asiointikanavien saatavuudesta ja kehittämisestä. Myös pankkitunnuksista riippumattomalle tunnistautumisvälineelle on tarvetta.
Revisionsverket har granskat redovisningarna av valfinansieringen vid det senaste presidentvalet2.10.2024 12:00:00 EEST | Pressmeddelande
Alla redovisningsskyldiga vid presidentvalet 2024 lämnade redovisningen av valfinansieringen inom tidsfristen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum