Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning

Det senaste decenniet har nativiteten sjunkit i alla de nordiska länderna.

– Enligt prognoserna kommer kvinnor födda på 1980-talet att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Detta är något nytt, säger forskardoktor Julia Hellstrand som forskar i trender i den nordiska nativiteten.

– Tidigare såg vi att kvinnor i Norden fick barn i allt senare åldrar, men det slutgiltiga barnantalet sjönk ändå inte. Nu ser vi dock att födelsetalen sjunker i alla åldrar under 40: barnafödandet inte bara senareläggs utan det föds helt enkelt färre barn än tidigare.

Den sjunkande nativiteten i Norden beror till största delen på att par, främst samboende men även gifta, inte får ens ett första barn. Benägenheten att få ett andra eller tredje barn har även minskat.

Nedgången kraftigare inom vissa grupper

Resultat från Finland tyder på att nedgången i nativiteten är kraftigare inom vissa utbildningsgrupper och att nedgången hänger samman med hur stor osäkerhet det finns inom branschen i frågor som berör till exempel arbetslöshet och inkomstnivå.

– Nativiteten och i synnerhet benägenheten att få det första barnet i Finland har sjunkit snabbast inom utbildningsgrupper som präglas av relativt hög arbetslöshet, låga inkomster och få anställda inom den offentliga sektorn. Sådana områden är i synnerhet konst och humaniora, där nativiteten redan sedan tidigare varit låg, förklarar Hellstrand.

Både inom hälsovården och de pedagogiska områdena, som är två välsysselsatta branscher inom den offentliga sektorn, har nedgången däremot varit svagare än inom andra branscher. De som utbildats inom dessa områden har sedan tidigare också fått fler barn än de som utbildats inom andra områden.

– Vi behöver mera information om varför allt färre par får det första barnet och hitta nya sätt att stödja dem som vill ha barn, säger Hellstrand.

Hon tillägger att det också vore viktigt att de nordiska länderna ägnade större uppmärksamhet åt den snabbt åldrande befolkningen.

– Större investeringar i utbildning och sysselsättning skulle till en del kunna kompensera den minskande befolkningen i arbetsför ålder och kunna leda till ökad nativitet, eftersom en god ekonomisk ställning har blivit en allt viktigare förutsättning för att bilda familj både för kvinnor och män i Norden.