Välfärdsområdenas framgångar under det första året bådar gott för framtidens tjänster inom social- och hälsovården samt räddningsverket

Välfärdsområdena har under sitt första verksamhetsår visat att de är funktionsdugliga och funktionssäkra. Alla välfärdsområden har lyckats överföra ansvaret för att ordna tjänster och verksamheter från de gamla organisationerna till en ny och klarat av att utveckla beslutsprocesserna på en ny demokratisk nivå.

"En trygg överföring av tjänsterna från kommunerna till välfärdsområdena har redan i sig varit en enorm framgång. Dessutom har utvecklingsarbetet fått en bra start", säger Sanna Svahn, som är ordförande för välfärdsområdesdirektörernas H23-nätverk.

Välfärdsområdena har en förmåga att lösa problem och förnya tjänster. Till exempel mentalvårds- och missbrukartjänsterna förnyas för att erbjuda bättre sätt att få hjälp med låg tröskel.

I Egentliga Finland har man öppnat en digital klinik för mental hälsa och i Helsingfors ett nytt lågtröskelserviceställe för psykisk ohälsa och ett serviceställe för missbrukare. I Mellersta Nyland öppnades en tredje servicepunkt med låg tröskel för öppenvårdsrehabilitering för missbrukare, som riktas till unga vuxna. Utvecklingen av verksamhetsmodellen för Första linjens terapier påverkar klientarbetet i hela landet.

Klienterna nöjda med den service och den vård de fått

Finländarnas nöjdhet med social- och hälsovårdstjänsterna har hållits på en allmänt hög nivå även efter vårdsreformen. Klienterna och patienterna är i huvudsak mycket nöjda med kvaliteten på den vård och den service de får. Detta framgår av den kundrespons som välfärdsområdena har samlat in.

"Äran för dessa framgångar går till alla som arbetar i välfärdsområdena", säger Marina Kinnunen, vice ordförande för H23-nätverket.

I välfärdsområdena har man förbättrat klienthandledningen och satsat på tjänster med låg tröskel. Många välfärdsområden har tagit i bruk rådgivnings- och servicenummer och chattjänster som omfattar hela området. Till exempel i Kymmenedalen och Österbotten har man öppnat klientrådgivningsnummer för socialvården. I Lappland har man vid hälsostationernas öppna mottagningar tagit infört en kontinuitetsmodell, där personer som ofta uträttar ärenden alltid träffar samma läkare och skötare.

Digitala servicekanaler tas införs i snabb takt i hela Finland. Välfärdsområdena har som större aktörer bättre möjligheter än enskilda kommuner att satsa på införandet av system och överföra arbetsinsatser även till digitala tjänster. Till exempel i Södra Savolax välfärdsområde sker redan cirka 30 % av mottagningsbesöken inom primärvården på distans. Via den digitala tjänsten HyVä, som har införts i Östra Nyland, har man redan tagit kontakt 16 000 gånger på ett halvt år. I Päijänne-Tavastland har över 40 000 invånare laddat ner mobilapplikationen Päijät-Sote.

God praxis delas mellan välfärdsområdena

Under de första femton månaderna har man snabbt förnyat tjänster i välfärdsområdena. Gemensamt för åtgärderna är att de förbättrar en jämlik tillgång till tjänster, personalsituationen och ett integrerat verksamhetskoncept där mängden administrativt och överlappande arbete minskar.

Välfärdsområdena samarbetar intensivt och följer utvecklingsarbetet på andra håll i landet. Varje område utvecklar sina tjänster utgående från sina egna särdrag och behov.

I många områden har man lanserat mobila sjukhustjänster, där vårdaren besöker patienten, ofta en äldre person, i hemmet, och patienten behöver dock inte åka hemifrån till jouren. Den åldrande befolkningens behov av tjänster ökar och därför planerar man också nya, trygga boendeformer, såsom gemenskapsboende. Bland annat i Norra Karelen utökar man familjevården för äldre.

Förutsättningen för framgång är att välfärdsområdena ges arbetsro för att verkställa de beslutade reformerna

Välfärdsområdena ansvarar för att ordna samma tjänster, men det finns många skillnader mellan dem. Områdenas storlek och befolkning varierar avsevärt. Välfärdsområdenas organisationer är sinsemellan olika och områdena befinner sig i olika skeden av sin förnyelse.

Välfärdsområdena förenas av samma utmaningar: räcker personalen och pengarna till och hur tryggar man tillräckliga tjänster för människor i olika åldrar. För utvecklingen av tjänsterna har innovationer i vardagen och handlingar som motsvarar kundernas behov en stor betydelse för helheten. En central förutsättning för framgång är att välfärdsområdena ges arbetsro för att verkställa de beslutade reformerna och att välfärdsområdena inte utsätts för ytterligare omfattande anpassningsbehov.

"Utvecklingen under det första året ger redan en tilltro till att tillgången till tjänster kan förbättras. När vi ger reformen tid får vi inom välfärdsområdena en möjlighet att visa vår förmåga och att lyckas", säger Sanna Svahn.