Finländarnas koldioxidavtryck från konsumtionen halverades nästan på 2000-talet från 14 koldioxidton till 7,7 ton
Det genomsnittliga koldioxidavtrycket från de finländska hushållens konsumtionsutgifter minskade betydligt från år 2000 till 2021. Då koldioxidavtrycket per finländare var cirka 14 ton koldioxidekvivalent (Co2e) år 2000, var motsvarande siffra 7,7 ton CO2 år 2021.
Det genomsnittliga koldioxidavtrycket från de finländska hushållens konsumtionsutgifter minskade betydligt från år 2000 till 2021. Då koldioxidavtrycket per finländare var cirka 14 ton koldioxidekvivalent (Co2e) år 2000, var motsvarande siffra 7,7 ton CO2e år 2021.
Bakgrunden till förändringen är att växthusgasutsläppen från produktionen minskar i Finland och utomlands. I Finland har i synnerhet energisektorn blivit renare, vilket återspeglas i all produktion.
De finländska hushållens ökande konsumtion och konsumtionens inriktning på något mer utsläppsintensiva produkter har dock ätit upp en del av effekten av de utsläppsminskningar som uppnåtts inom produktionen.
Under granskningsperioden minskade utsläppen från boendet och den tillhörande energiförbrukningen mest, cirka 60 procent. Förändringen i rörligheten var -43 procent, i konsumtionen av andra varor och tjänster -32 procent och i livsmedlen -17 procent.
Finlands miljöcentrals tidigare uppskattningar av den finländska konsumtionens genomsnittliga koldioxidavtryck har preciserats.
"Vid beräkningen kan man numera bättre än tidigare beakta bland annat utsläppen från tillverkningen av importerade produkter. Tidigare uppskattade vi att det genomsnittliga koldioxidavtrycket från den finländska konsumtionen var 10,1 ton år 2015. Skillnaden jämfört med den färska siffran för 2021 är cirka 2,4 ton, dvs. en minskning på cirka 24 procent. Av detta förklaras cirka 19 procent av en precisering av modelleringen och 5 procent av en verklig ändring", säger specialforskare Hannu Savolainen vid Finlands miljöcentral.
Människors personliga lösningar när det gäller boende, rörlighet, mat och köp av olika varor och tjänster har stor betydelse för Finlands koldioxidavtryck. Cirka 60 procent av Finlands konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp orsakas av hushållens konsumtion.
"Det är positivt att trots att hushållens konsumtionsutgifter per person ökade mellan åren 2000 och 2021, ökade inte utsläppen i samma takt, utan tvärtom minskade de. Trenden beror i synnerhet på att produktionsteknikerna har blivit koldioxidsnålare än tidigare och att energikällorna har blivit renare. Det är oroväckande att en del av de utsläppsminskningar som uppnåtts inom produktionen går åt till att täcka utsläppseffekterna av den ökade konsumtionen, eftersom finländarnas konsumtion har ökat samtidigt som produktionen blivit renare", säger Savolainen.
Utvecklingen syns särskilt i att varornas andel av finländarnas koldioxidavtryck har ökat från tio till sexton procent under åren 2000–2021.
Forskarna vid Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet har redan tidigare utrett med hurdana styrmedel konsumtionsutsläppen kan minskas nära en hållbar nivå. En del styrmedel kan genomföras nationellt, men eftersom uppskattningsvis 46 procent av finländarnas koldioxidavtryck från konsumtionen uppstår utomlands måste produktionen påverkas på internationellt plan till exempel genom aktivt deltagande i produktpolitiken på EU-nivå.
"Det finns således många områden inom konsumtionen där den goda utvecklingen skulle kunna stärkas. Under det senaste året har klimatstyrningen av konsumtionen dock delvis försvagats. Betydelsen av denna trend och möjligheterna till att rätta till den borde kunna bedömas i fortsättningen", säger utvecklingschef Ari Nissinen vid Finlands miljöcentral.
Nyckelord
Kontakter
Specialforskare, gruppchef Hannu Savolainen, Finlands miljöcentral, tfn 029525 1839, hannu.savolainen@syke.fi
Utvecklingschef Ari Nissinen, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1457 ari.nissinen@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum