Tillväxten av beståndet av flygekorrar i Helsingfors har stabiliserats

Kartläggningen av flygekorrar har fortsatt årligen under 2020-talet. Kartering fortsattes våren 2022 och 2023. Syftet var att finna nya förekomster och kontrollera gamla. Arbetet planerades så, att så uppdaterad information som möjligt skulle fås från hela området. Undersökningsobjekten var skogsdungar som under tidigare kartläggningar bedömts vara lämpliga för flygekorren, men där arten inte ännu påträffats, samt alla flygekorrens kända habitats som inte har kontrollerats sedan år 2020. Man inventerar flygekorrar genom att leta på våren efter flygekorrars spillning vid trädens rotändor.

På basis av uppföljningsmaterialet var rekordåren för flygekorrbeståndet 2018 och 2019. Därefter har en del av förekomsten försvunnit och få nya förekomster har påträffats. Antalet flygekorrar i Helsingfors har legat på en lägre nivå än under rekordåren, men har inte minskat längre år 2022 och 2023. Under åren 2022–2023 avgränsades fyra nya kärnområden för flygekorren och tre nya habitats. Totalt har 156 flygekorres livsmiljöer hittats i Helsingfors skogs- och parkområden. Lite över 100 av dem har varit bebodda under de senaste åren. Stora granar och aspar är viktiga för flygekorren

Stora granar och aspar är viktiga för flygekorren

I Helsingfors påträffas flygekorren främst i blandskog med olikåldrig trädstruktur som består av rikligt med unga lövträd under ett grövre grandominerat trädbestånd. Stora granar och aspar är viktiga för flygekorren. De finns i nästan alla livsmiljöer. Boträden är oftast aspar med ett gammalt bohål efter en större hackspett. En liten del av flygekorrarna lever i parkområden med ett gammalt trädbestånd, dock i allmänhet vid gränserna till skogsområden eller i en sällan underhållen del av parken. Stora klibbalar och björkar är viktiga källor till mat för flygekorrar i parker, och rejäla granar viktiga vistelseplatser.

De habitats för flygekorrar som påträffades i början av uppföljningsperioden har bevarats säkrast bebodda av flygekorren. En del av flygekorrarna har efter att beståndet vuxit troligen blivit tvungna att nöja sig med miljöer av sämre kvalitet. Tryggandet av gamla kärnområden och förbindelserna till dessa är det allra viktigaste i skyddet av flygekorren.

”Det skulle vara lättare att trygga den nyländska populationen av flygekorrar, om arten skulle sprida sig via Helsingfors eller Vandas östra delar till Sibbo storskogs nationalpark, där livsmiljön skulle vara bättre än de urbana reviren i Helsingfors”, konstaterar miljödirektör Esa Nikunen Helsingfors miljötjänster