Framsteg i skolornas arbete med att främja elevernas välbefinnande, men ännu når man inte upp till nivån före coronapandemin

Av den aktuella datainsamlingen framgår att en viss positiv utveckling har ägt rum när det gäller skolornas arbete med att främja elevernas hälsa och välbefinnande jämfört med läsåret 2020–2021. Av resultaten framgår dock att det fortfarande finns utvecklingsbehov jämfört med åren precis före coronapandemin.

– Det är viktigt att åtgärderna för att främja elevernas hälsa omfattar hela verksamhetskulturen i skolan – inte enbart elevvårdstjänsterna, utan även till exempel fysisk aktivitet under skoldagen och skolmåltiderna. Att främja hälsa och välbefinnande är en av de viktigaste uppgifterna i skolans vardag, säger Lucina Hänninen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Resultaten som nu publiceras ger skolorna verktyg för ledning genom information och har ett tydligt samband med resultaten för enkäten Hälsa i skolan, eftersom en fungerande skolgemenskap har en stor inverkan även på elevernas upplevda välbefinnande.  

Eleverna och vårdnadshavare deltar mer aktivt

Fungerande skolmåltider, uppmuntran till fysisk aktivitet och möjligheter för eleverna och vårdnadshavarna att påverka skolans verksamhet är sätt för skolorna att främja elevernas välbefinnande. Av de aktuella resultaten framgår att en utveckling skett i positiv riktning, men att det fortfarande finns utrymme för förbättring bland annat när det gäller det gemensamma arbetet.

– Eleverna och vårdnadshavarna deltar i planeringen, anordnandet och utvärderingen av skolans verksamhet i lite fler skolor än tidigare. Eleverna deltar bland annat i utvecklingen av verksamhetssätt för att förebygga mobbning, våld och trakasserier, säger Kirsi Wiss, projektchef vid Institutet för hälsa och välbefinnande.

Enligt de aktuella resultaten förekom det fortsättningsvis i nästan varannan skola (46–47 procent) att man i elevvårdsgruppen i strid med lagen bedömde behovet och anordnandet av elevvårdens stöd eller stöd för lärandet och skolgången för enskilda elevers del.

– Resultaten är något bättre än för två år sedan, men ligger fortfarande en bra bit från läsåret precis före coronapandemin 2018–2019. En av elevvårdsgruppernas viktigaste uppgifter är att bidra till samhörigheten i skolan, vilket innebär att det är viktigt att inkludera eleverna och vårdnadshavarna. Här finns det fortfarande stort utrymme för utveckling i skolorna, konstaterar undervisningsrådet Tanja Väänänen.

Trivsamma skolmåltider bidrar till en välmående skolgemenskap  

Ett utvecklingsområde enligt datainsamlingen är anordnandet av skolmåltiderna. I två av tre skolor (68 procent) serveras skolmåltiden klockan 10.30 eller tidigare och i tre av fyra skolor (72 procent) är tiden som reserveras för att äta skolmaten för kort.

– Om skolmåltiden serveras för tidigt under dagen kan det hända att eleverna inte äter tillräckligt, vilket kan leda till att de blir hungriga på eftermiddagen och äter ohälsosamma mellanmål. Allt för kort tid för skolmåltiden leder lätt till att eleverna slukar i sig maten, lämnar bort delar av måltiden eller i värsta fall hoppar över skolmåltiden helt och hållet. Man bör även i fortsättningen satsa på att eleverna deltar i skolmåltiderna – det lönar sig till exempel att beakta elevernas åsikter om hur maten smakar, konstaterar Marjaana Manninen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen föreskrivs att skolmåltiderna ska erbjudas vid rätt tidpunkt i lugn och ro, för att säkerställa att eleverna orkar under skoldagen. Enligt rekommendationen för skolbespisningen är en lämplig tidpunkt för skollunchen ungefär klockan 11–12 och minst 30 minuter bör reserveras för måltiden. I rekommendationen betonas utöver måltidens näringsinnehåll att man följer upp och utvärderar anordnandet av skolmåltiderna och elevernas deltagande.

– En positiv sak är att eleverna ofta deltar i utvecklingen av skolmåltiderna, men deras delaktighet kunde vara ännu större. Att man äter tillsammans är även viktigt med tanke på välbefinnandet och samhörigheten inom skolgemenskapen, preciserar Manninen.

Fysisk aktivitet under skoldagen stärker elevernas välbefinnande

Åtgärder som främjar fysisk aktivitet under skoldagen, till exempel långa motionsraster och användning av skolgården och gymnastikutrymmena inomhus även utanför undervisningstid, har enligt datainsamlingen utökats ytterligare.

Resultaten av de nationella Move-mätningarna utnyttjas inte ännu i tillräckligt hög grad. Hemmen informeras i stor utsträckning på förhand om syftet med och målen för mätningarna samt användningen av resultaten (86 procent). I de flesta skolor (56 procent) kommer lärarna i gymnastik och hälsovårdarna tillsammans överens om genomförandet och tidtabellen och i nästan en tredjedel av skolorna (32 procent) planerar de även tillsammans åtgärder för att främja elevernas fysiska funktionsförmåga.

– Det skulle vara viktigt att utnyttja resultaten av Move!-mätningarna i ännu större utsträckning i skolornas vardag. Skolorna är bra på att informera om resultaten, men kunde bli bättre på att analysera dem och reflektera över konkreta utvecklingsbehov, säger Hänninen.