​​Effektivare databehandling inom social- och sjukvården ger möjlighet till miljardbesparingar och bättre vård​

Enligt framtidhuset Sitras nya utredning, är det möjligt att uppnå nästan två miljarder euro i årliga kostnadsbesparingar inom social- och hälsovårdssektorn. Detta förutsätter att det klient- och patientdata som samlas in inom vården organiseras mer effektivt i olika informationssystem och användningen av dem blir smidigare. Genom att utnyttja data som lagrats på samma sättmellan hundratals informationssystem inom välfärdsområden kan vård- och stödtjänster effektiviseras. 

I sin ny utredningen (på finska) föreslår Sitra att enhetliga datamodeller borde införas för att data som samlas in i olika system inom social- och hälsovårdstjänsterna ska kunna röra sig smidigare. Detta skulle också möjliggöra utvecklingen av effektivare social- och hälsovårdstjänster. 

Datamodeller fungerar som grund för datasystemen och utgör en slags gemensam grammatik för de uppgifter som finns i systemen. Med hjälp av modellerna kan informationen enkelt delas från ett system dit den behövs samt analyseras och jämföras. 

Fördelar och besparingspotential särskilt inom vården av patienter som använder olika social- och hälsovårdstjänster 

För närvarande är social- och hälsovårdsinformationen utspridd i olika system inom välfärdsområden och är inte enhetligt lagrad. Till exempel är uppgifterna om primärvård, specialsjukvård och socialtjänster främst lagrad i sina egna system i välfärdsområden.  Informationen kan därför inte utnyttjas effektivt vid planering av vård och tjänster. Denna information omfattar till exempel hälsodata såsom patient- och medicininformation, uppgifter om vårdåtgärder och information om socialtjänster. 

Enligt Markus Kalliola, projektledare på Sitra, skulle införandet av datamodeller särskilt effektivisera vården av patienter som behöver flera olika social- och hälsovårdstjänster samtidigt. Då skulle viktiga uppgifter om patienten alltid vara enhetligt tillgängliga för vårdpersonalen. Till exempel kan antalet vårdbesök för en patient minska om personalen hade bättre tillgång till nödvändig information och vården kunde förberedas i förväg enligt patientens behov. 

"Kostnaderna för vården av patientgrupper som använder olika tjänster tar upp största delen av de nationella social- och hälsovårdskostnaderna. En effektivare och bättre planerad vård för dessa patienter skulle ge enorma besparingsmöjligheter", säger Kalliola, en av utredningens författare. 

Enligt Sitras beräkningar kan det genom reformer uppnås en besparingspotential på cirka 1,5 miljarder euro från årliga kostnader när vårdkedjorna effektiviseras. Dessutom finns det en besparingspotential på cirka 450 miljoner euro genom att effektivisera stödtjänstprocesser. Om användningen av social- och hälsovårdstjänster minskar eller blir mer sällsynt på grund av effektiviseringen, behövs också färre stödtjänster. Exempel på stödtjänster är bokning av tider, patienttransporttjänster och hantering av läkemedelslager. 

Den nuvarande finansieringen bör omfördelas 

Social- och hälsovårdssystemet står inför betydande utmaningar under de kommande åren och välfärdsområdena söker ivrigt efter besparingar. Samtidigt måste de investera i informationssystem och IT.

"Finansierigen av integrationen av välfärdsområdenas informationssystem bör fokusera på att införa enhetliga datamodeller," föreslår Kalliola. 

För att uppnå besparingar bör datamodeller införas inom varje samarbetsområde som välfärdsområdena bildar. Även informationssystem och arbetsmetoder bör förnyas. Särskilt vid vården av kunder som behöver flera social- och hälsovårdstjänster bör den nya kunskapsunderlag användas fullt ut. 

"Förändringen kräver att tidigare beslut som berör utvecklingen av informationssystem omprövas. Det är möjligt att gamla lösningar inte fyller framtida behov", säger Kalliola. 

För ett år sedan i utredningen Kraft från data för social- och hälsovårdssystemet föreslog Sitra flera reformer som berör användningen av data, såsom användning av artificiell intelligens inom social- och hälsovårdssektorn. Den här utredning är en fortsättning på den tidigare rapporten. 

Sitra arbetar också med att bygga upp det så kallade europeiska hälsodataområdet. EU:s mål är att hälsodata vid behov ska vara tillgängligt för både forskning och patientvård, oavsett var i Europa informationen befinner sig. 

Vad är datamodeller? 

• Datamodeller fungerar som grund för informationssystemen. De utgör en slags grammatik som beskriver informationen och relationerna mellan olika uppgifter. 

• När olika informationssystem inom social- och hälsovården följer enhetliga datamodeller kan de inmatade uppgifterna i systemet användas smidigare vid patientvård, forskning och ledning av social- och hälsovårdstjänster. 

• Om det saknas en enhetlig datamodell blir automatisk jämförelse av information svårt. Till exempel kan en persons vikt registreras på olika sätt i olika system. Därför är det svårt att använda samma information i olika automatiserade system. På sjukhuset kan ett barns födelsevikt registreras i ett fält som heter "födelsevikt" eller "vikt" och måttenheterna kan anges i gram (3 300 g) eller kilogram (3,3 kg eller 3.3 kg). 

• Förutom enskild information är även tillhörande bakgrundsinformation viktig: Till exempel om vikten mättes på morgonen eller kvällen? Användes en våg eller gjordes en uppskattning av vikten? Vägdes barnet av en professionell eller av föräldrarna? En rik datamodell bevarar också sammanhanget där informationen uppstod. 

• Sitras utredning presenterar två internationellt använda datamodeller, fördelarna med deras användning och de besparingsmöjligheter som uppstår genom förändringar inom området. 

Mer information  

Markus Kalliola, projektledare, Lösningar för välbefinnandet, Sitra  
markus.kalliola@sitra.fi, tf. 0294 618 432  

Johanna Kippo, kommunikationsexpert, Sitra  
johanna.kippo@sitra.fi, tf. 0294 618 220