18 projekt har beviljats finansiering för talkoarbete för bekämpning av invasiva främmande arter
19 ansökningar om understöd för bekämpning av invasiva främmande arter inkom. Sammanlagt cirka 50 000 euro beviljades i understöd till 18 projekt runt om i Finland.
![](/data/images/public/69817869/70295478/2ac47c14-e56e-4ecb-8602-6546dd340509-w_720.jpeg)
Jord- och skogsbruksministeriet vill effektivisera bekämpningen av invasiva främmande arter genom att styra understödsfinansieringen till bekämpningsåtgärder för invasiva främmande arter. I maj 2024 inkom sammanlagt 19 ansökningar till talkobidrag till NTM-centralen i Kajanaland som ansvarar för projektansökan, och det ansökta understödsbeloppet var cirka 62 500 euro. I denna ansökan om talkobidrag inleds sammanlagt 18 finansierade projekt runt om i Finland, för cirka 50 000 euro sammanlagt.
Projekten inleds i Esbo, Åbo, Ilomants, Pertunmaa, Limingo, Kouvola, Taipalsaari, Helsingfors, Kontiolahti, Siilinjärvi, Luumäki, Lojo, Sibbo, Kihniö och på Kimitoön. Bekämpningsobjekten är blomsterlupin, jättebalsamin, vresros, jättedaggkåpa, jättesliden, sjögull och mördarsnigel.
NTM-centralen i Kajanaland har det riksomfattande ansvaret för koordineringen av NTM-centralernas uppgifter gällande främmande arter, så besluten för bidragen har fattats i Kajanaland. Understöd söktes av kommuner, städer, föreningar och samfund. Understöd beviljades för egentliga talkokostnader utan självfinansieringsskyldighet. Bekämpningen av främmande arter gynnar hela orten och främjar också de ursprungliga arternas återhämtning till de behandlade områdena. Ursprungsväxter som växer i livsmiljöer främjar den biologiska mångfalden, piggar upp invånarna och gör området mer lockande.
De finansierade projekten bekämpar en art som ingår i förteckningen över invasiva främmande arter, det vill säga en växt- eller djurart, och som antingen ingår i den nationella förteckningen över främmande arter eller i EU:s förteckning över främmande arter Dessutom ska projekten genomföra planen för hantering av invasiva främmande arter. De finansierade projekten betonar egentligt talkoarbete som riktar sig till naturskyddsområden, rekreationsområden eller deras närområden samt strandnaturen och skärgården. Största delen av de finansierade projekten inkluderar också ungdomar i bekämpningen av främmande arter.
Nyckelord
Kontakter
NTM-centralen i Kajanaland
Koordinator för främmande arter, Reima Leinonen
0295 023 799, reima.leinonen@ely-keskus.fi
Enhetschef Jari Pesonen
0295 023 861, jari.k.pesonen@ely-keskus.fi
Bilder
Länkar
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
![](/data/images/public/69817869/70295478/934f1323-bb95-4798-aa05-d3600bf8fd2a-w_780.png)
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Varsinais-Suomen ELY-keskus on antanut yhteysviranomaisen lausunnon Takajärven tuulivoimahankkeen YVA-ohjelmasta (Satakunta, Varsinais-Suomi)28.6.2024 12:00:59 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle (Varsinais-Suomen ELY-keskus) on 24.4.2024 toimitettu vireille Takajärven tuulivoimahanketta koskeva ympäristövaikutusten arviointiohjelma (YVA-ohjelma).
Sinilevähavainnot lisääntyneet runsaasti sekä meri- että sisävesialueilla (Varsinais-Suomi, Satakunta)27.6.2024 12:31:37 EEST | Tiedote
Sinilevähavainnot Lounais-Suomesta ovat lisääntyneet. ELY-keskuksen vakioseurannassa sinilevää on havaittu runsaasti sekä Saaristomerellä että sisävesillä. Havaintoja on myös Selkämereltä. Myös Rotarien seurantaan ja Vesi.fi-palveluun on tallennettu runsaita sinilevähavaintoja.
SeaMoreEco-hanke kartoittaa rannikkovesiä ja kehittää kunnostustoimenpiteitä (Etelä-Pohjanmaa, Pohjois-Pohjanmaa)26.6.2024 12:15:25 EEST | Tiedote
Pohjoisen Pohjanlahden matalat merialueet ovat tärkeä osa Itämerta, sillä alueiden biologinen monimuotoisuus on laaja. Samalla nämä matalat merialueet ja niiden lajit ovat alttiita ihmistoiminnan sekä ilmastonmuutoksen vaikutuksille. Nyt toista vuotta käynnissä oleva SeaMoreEco-hanke pyrkii kehittämään tehokkaita menetelmiä näiden arvokkaiden elinympäristöjen kartoittamiseksi sekä hoitamiseksi.
Saaristomerellä runsaasti sinilevähavaintoja, esiintymiä myös Lounais-Suomen sisävesillä (Varsinais-Suomi, Satakunta)20.6.2024 12:20:58 EEST | Tiedote
Sinilevähavainnot ovat lisääntyneet tällä viikolla runsaasti monin paikoin Saaristomerta, ja havaintoja on tullut myös Lounais-Suomen järviltä. Sinilevää on havaittu Varsinais-Suomen ELY-keskuksen vakioseurannassa. Havaintoja on tallennettu myös Rotarien seurantaan sekä Vesi.fi-palveluun. Lämpimällä säällä leväesiintymät voivat runsastua entisestään, tuulinen sää puolestaan sekoittaa vesimassaa ja estää laajojen levälauttojen muodostumista.
Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet kääntyneet laskuun, tulvahuiput takana myös muualla Vuoksen vesistöalueella (Kaakkois-Suomi, Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala)19.6.2024 11:06:25 EEST | Tiedote
Kuiva toukokuu ja suuret juoksutukset ovat kääntäneet Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet laskuun. Tulvahuiput jäivät selvästi aiemmin keväällä ennustettua alemmas. Saimaa on kuitenkin edelleen 55 cm ja Pielinen 25 cm ajankohdan keskimääräisen vedenkorkeuden yläpuolella. Vesistöalueen muut järvet ovat jo pääosin lähellä tavanomaisia kesäkorkeuksia tai niiden alapuolella. Uhkaava tulvatilanne oli muistutus siitä, että tulviin varautumiseen tulee kiinnittää vesistöalueella huomiota myös tulevaisuudessa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum