Pensionsbarometern: Arbetsrelaterad invandring är det populäraste sättet att stärka pensionsfinanserna – motstånd mot nedskärning av pensionerna
Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Det näst populäraste alternativet enligt den nya Pensionsbarometern är att höja pensionsavgifterna. Nedskärning av nuvarande och framtida pensioner är något som största delen av svararna motsätter sig.
En tredjedel av svararna ansåg att en höjning av de förvärvsarbetandes och arbetsgivarnas pensionsavgifter är ett bra eller ganska bra sätt att stärka finansieringen av pensionerna, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) Pensionsbarometer.
Det tredje populäraste alternativet var att eftersträva högre avkastning på pensionsfonderna genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten. Nästan 30 procent av svararna ansåg att det var ett bra eller ganska bra sätt, men nästan lika många ansåg att det var åtminstone ganska dåligt.
Inställningen till nedskärning av pensionerna var negativ. Ungefär fyra av fem ansåg att nedskärningar av nuvarande eller blivande pensionärers pensioner var ett åtminstone ganska dåligt alternativ.
– Om man endast kunde ha valt ett bland de alternativa sätten att stärka finansieringen av pensionerna, skulle något fler finländare ha valt ökning av den arbetsrelaterade invandringen, säger nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.
Fler än tidigare vet hur uppskovsförhöjningen inverkar
I undersökningen utreddes människornas grundkunskaper om pensioner med hjälp av påståenden. Bäst kände svararna till påståendet om minimipensionen: drygt 80 procent av svararna visste att personer som bara har tjänat in lite arbetspension eller ingen arbetspension alls får folkpension eller garantipension. Nästan två tredjedelar av svararna kände till att åldersgränsen för ålderspension inte är densamma för alla.
60 procent visste att största delen av pensionsavgifterna används till att finansiera de nuvarande pensionärernas pensioner. Nästan var tredje trodde att detta inte stämmer.
Uppskovsförhöjningens inverkan var bekant för flera än i tidigare enkäter. Nästan 60 procent av svararna uppgav att de visste att pensionen höjs permanent om man börjar ta ut ålderspension först efter den lägsta pensionsåldern. I fjolårets enkät var motsvarande andel ca 50 procent.
– Kunskapsnivån om pensionsskyddet är rätt bra. Det är önskvärt att så många som möjligt har grundkunskaper om pensioner. Då kan var och en fatta beslut baserade på riktig information både under sin tid i arbetslivet och inför pensioneringen, säger forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen.
Förtroendet för pensionssystemet fortfarande högt
Sjuttio procent av finländarna litar på pensionssystemet. Ungefär två tredjedelar anser att pensionstillgångarna förvaltas på ett tillförlitligt sätt. Förtroendet för pensionssystemet och förvaltningen av pensionstillgångarna hölls på samma nivå som i enkäten år 2023.
Lite fler än tidigare, dvs. hälften av svararna ansåg att pensionen garanterar de nuvarande pensionärerna en skälig utkomst. I stort sett lika många trodde att pensionerna också kan betalas i framtiden.
Enkäten gjordes i mars 2024 och besvarades av drygt ett tusen myndiga finländare.
Forskningspublikationen: Eläkebarometri 2024 (Julkari)
Närmare: Nationalekonom Sanna Tenhunen, Pensionsskyddscentralen, tfn 29 411 2 492 sanna.tenhunen@etk.fi
Forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen, Pensionsskyddscentralen tfn 050 512 0062, susan.kuivalainen@etk.fi
Nyckelord
Bilder
Andra språk
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Stora skillnader i sjukpensionerades inkomster19.6.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Bland sjukpensionstagarna finns allt flera som blivit pensionerade som unga och är beroende av folkpension eller annan social trygghet. Samtidigt har partiell sjukpension blivit tydligt allmännare. För dem som får partiell pension är lönearbete en viktig inkomstkälla utöver pensionen. Det finns ca 180 000 sjukpensionärer.
Kolmen kerroksen väkeä – työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyneiden tuloissa suuria eroja19.6.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Työkyvyttömyyseläkkeensaajissa on entistä enemmän nuorena eläkkeelle siirtyneitä, joiden toimeentulo on kansaneläkkeen tai muun sosiaaliturvan varassa. Samaan aikaan osatyökyvyttömyyseläke on yleistynyt selvästi. Osatyökyvyttömyyseläkkeensaajille palkkatyö eläkkeen rinnalla on tärkeä toimeentulon lähde. Työkyvyttömyyseläkeläisiä on noin 180 000.
Podcasten Eläkekomitea: Kan skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner utplånas?12.6.2024 08:27:00 EEST | Tiedote
Hur klarar sig pensionärerna ekonomiskt idag och i framtiden? Hur är det med skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner? Vad sker med pensionerna, om Finlands ekonomiska tillväxt hålls svag? Pengar är temat när professor Lasse Koskinen från Tammerfors universitet, specialsakkunnig Milla Sandt från social- och hälsovårdsministeriet och nationalekonom Juha Rantala från Pensionsskyddscentralen diskuterar i studion.
Eläkekomitea: Onko sukupuolten eläke-ero kurottavissa umpeen?12.6.2024 08:27:00 EEST | Tiedote
Miltä eläkeläisten toimeentulo näyttää nyt ja tulevaisuudessa? Entä miesten ja naisten eläkkeet? Miten käy eläkkeiden, jos Suomen heikko talouskasvu pitkittyy? Studiossa rahasta keskustelemassa Tampereen yliopiston professori Lasse Koskinen, STM:n erityisasiantuntija Milla Sandt ja Eläketurvakeskuksen ekonomisti Juha Rantala.
Den partiella ålderspensionen populärast i Norra Finland6.6.2024 09:00:00 EEST | Tiedote
Det finns stora regionala variationer i hur populär den partiella ålderspensionen är och dess belopp. Mest sannolikt tar de som bor i Norra Finland ut partiell pension. Ofta tas pensionen ut till hälften och i genomsnitt var den 853 euro i månaden i fjol i Finland.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum