Aranda är öppet för allmänheten i sommar vid två evenemang
Allmänheten har möjlighet att bekanta sig med havsforskningsfartyget Aranda i Helsingfors den 4–6 juli under Tall Ships Races evenemang och den 29 augusti på Östersjödagen. Under evenemangen Aranda fungerar som ett forum för havsinformation och stöder därigenom målen av FN havsforskningsdecennium.
Havsforskningsdecenniets vision "Vetenskap för havens bästa" förmedlar att genom forskning kan vi förbättra havens tillstånd och säkerställa att havets resurser utnyttjas på ett hållbart sätt. Havsforskningsbudskapet förs fram av Finlands miljöcentrals experter ombord Aranda. Besökare kan bekanta sig med fartygets forskningsutrustning, laboratorier och kommandobryggan. Under evenemangen finns det också möjlighet att uppleva en ljud- och videoinstallation, som avslöjar buller under havets yta. Under båda evenemangen förtöjs forskningsfartyget vid bryggan bredvid Helsingfors Gamla saluhall.
Aranda är speciellt designad för att utforska haven
Aranda är det femte fartyget som används i finsk havsforskning och det tredje med samma namn. Nuvarande fartyget är dock den första som är designad enbart för havsforskning. Aranda är designad för krävande tvärvetenskapligt forskningsarbete och kan användas året runt. Hon har laboratorieutrymmen och datahanteringssystem ombord vilket möjliggör att prover kan analyseras redan under resans gång.
Aranda används huvudsakligen inom Östersjöområdet, men hon har också seglat i de kalla haven i norra Atlanten och söder om ekvatorn. Fartyget sjösattes i Helsingfors 1989 och åkte samma år på en havsforskning expedition till Antarktis. Under omfattande renoveringen 2017–2018 förlängdes Aranda med 7,1 meter, vilket bland annat möjliggjorde utvidgningen av laboratorierna. Samtidigt förbättrades fartygets stabilitet och miljövänlighet.
Tryggt ombord på Aranda!
Barn är välkomna ombord på Aranda i sällskap med en ansvarig vuxen. Det är dock inte tryggt att röra sig på fartyget med spädbarn i famnen. Av säkerhetsskäl kan Aranda inte ta emot dagisklasser eller andra barngrupper. Eftersom endast ett begränsat antal människor kan vara ombord samtidigt bör besökare bereda sig på eventuella köer.
Aranda vid Tall Ships Races Helsinki
Packhuskajen, Eteläranta 7, 00130 Helsingfors
4–6 juli, kl. 11–19
Forskningsfartyget är inte tillgängligt för personer med nedsatt rörlighet.
Evenemanget är gratis.
Finlands miljöcentral deltar också i följande Tall Ships Races aktiviteter:
Evenemangstorget vid Helsingfors stadshus, Norra Esplanaden 11-13
- 5 juli: Paneldebatt "Vägar till en välmående Östersjö" som del av Tall Ships Races Helsinki 2024-program
- 4–5 juli: Kom med och spela brädspelet "Havets skatter", display med bildkollage med undervattensvyer från Östersjön
Helsingfors salutorget
- 4–7 juli: Fotoutställning "Skräp i skarvens bo", videon av havsnedskräpning
Mer information
Panu Hänninen, specialplanerare, Finlands miljöcentral
tel. 0295 251 203, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi
Riitta Autio, gruppchef, Finlands miljöcentral
tel. 0295 251 079, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi
Nyckelord
Kontakter
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum