Lapsiasiavaltuutettu

Varhaiskasvatuksen yhdenvertaisuustyö ehkäisee syrjintää ja edistää lasten osallisuutta

Jaa

Likabehandlingsarbetet inom småbarnspedagogiken förebygger diskriminering och främjar barnens delaktighet

Kuvituskuvassa erilaisia värikyniä.
Yhdessä lasten kanssa tehtävä suunnittelu on tehokas tapa edistää yhdenvertaisuutta ja lasten osallisuutta. (Kuva: Sara Torda / Unsplash)

Yhdenvertaisuusvaltuutettu, lapsiasiavaltuutettu ja tasa-arvovaltuutettu tyrmäävät esitetyt muutokset yhdenvertaisuussuunnitteluvelvoitteen kumoamisesta varhaiskasvatuksessa. Yhdenvertaisuutta on tärkeää edistää suunnitelmallisesti yhdessä lasten kanssa varhaiskasvatuksen arjessa. Suunnittelusta luopuminen vaikuttaisi etenkin syrjinnän vaarassa oleviin lapsiin, mikä on tunnistettu myös hallituksen esitystä valmistelevassa ministeriössä.

Varhaiskasvatuksen yhdenvertaisuussuunnittelusta säädettiin lailla vuonna 2023, jotta erityisesti heikossa asemassa olevien lasten asemaa voitaisiin edistää koko maassa. Nyt yhdenvertaisuuslakiin esitetään muutosta, jota on perusteltu byrokratian vähentämisellä. Byrokratian vähentäminen on sinänsä kannatettavaa, mutta yhdenvertaisuutta edistävän suunnittelun vähentäminen voi tosiasiassa vaikeuttaa lasten ja varhaiskasvatuksessa työskentelevien ammattilaisten arkea.

– Syrjintä ja sen lieveilmiöt, kuten kiusaaminen ja yksinäisyys, ovat todellisia ongelmia jo pienten lasten arjessa. Yhdessä lasten kanssa tehtävä suunnittelu on tehokas tapa edistää yhdenvertaisuutta ja lasten osallisuutta elämänvaiheessa, jossa näkemys itsestä osana ryhmää ja arvot sekä asenteet muodostuvat, lapsiasiavaltuutettu Elina Pekkarinen sanoo.

Yhdenvertaisuussuunnitelmassa ei ole kyse niinkään asiakirjasta, vaan siitä, että varhaiskasvatuksen henkilökunta ja lapset kehittävät yhdessä varhaiskasvatusyksikön arkea yhdenvertaisuuden näkökulmasta. Yhdenvertaisuussuunnittelulla ehkäistään syrjintää ja syrjäytymistä.

Esitys on ristiriidassa perustuslain ja yhdenvertaisuuslain tavoitteiden, hallitusohjelman, rasisminvastaisen toimintaohjelman ja kansallisen lapsistrategian kanssa

Valtuutetut painottavat, että yhdenvertaisuuden edistämiseksi tehtävä työ vähentää ongelmia, joiden selvittäminen lasten huoltajien ja mahdollisesti jopa laillisuusvalvojien kanssa vaatii resursseja. Syrjinnän uhreille maksettavaan hyvitykseen johtaneet syrjintätilanteet, esimerkiksi tilojen esteettömyyden puutteet tai lasten vakaumusten moninaisuuden huomiotta jättäminen, olisivat vältettävissä suunnitelmallisella yhdenvertaisuuden edistämisellä. Suunnittelematon toiminta aiheuttaa kustannuksia ja heikentää varhaiskasvatuksen laatua.

Hallitus on sitoutunut työskentelemään määrätietoisesti yhdenvertaisuuden, tasa-arvon ja syrjimättömyyden edistämiseksi yhteiskunnassa sekä edistämään lasten oikeuksien toteutumista yhteiskunnan kaikilla sektoreilla. Valtuutetut katsovat, että nyt tehty esitysluonnos syö pohjaa tältä sitoumukselta. Lisäksi esitysluonnos on perustuslain ja yhdenvertaisuuslain tavoitteiden vastainen. Hallitus on sitoutunut torjumaan yhdenvertaisuussuunnittelun avulla myös rasismia. Rasismin vastaisia toimia tarvitaan varhaiskasvatuksessa: yhdenvertaisuusvaltuutetun selvitykseen vastanneet afrikkalaistaustaiset suomalaiset kertoivat, että syrjintää on kaikilla koulutusasteilla varhaiskasvatuksesta alkaen.

– Lähes kolmasosa koulutuksessa syrjintää kokeneista vastaajista oli kokenut syrjintää jo ennen kouluikää varhaiskasvatuksessa, yhdenvertaisuusvaltuutettu Kristina Stenman kertoo.

– Käytännössä ehdotettu lakimuutos vaikeuttaisi myös moniperustaiseen syrjintään puuttumista ja ehkäisemistä, tasa-arvovaltuutettu Rainer Hiltunen huomauttaa. Puuttuminen vaikeutuu, jos tasa-arvo- ja yhdenvertaisuustyötä toteutetaan eri tavalla.

Esitysluonnos on myös ilmeisellä tavalla ristiriidassa kansallisen lapsistrategian kanssa. Kansallisen lapsistrategian tavoitteena on luoda aidosti lapsi- ja perhemyönteinen, lapsen oikeuksia kunnioittava Suomi. Strategian mukaan haavoittuvassa asemassa olevien lasten asema turvataan ja heidän tarpeensa tunnistetaan paremmin.

*******

Diskrimineringsombudsmannen, barnombudsmannen och jämställdhetsombudsmannen utdömer de föreslagna ändringarna om att slopa skyldigheten med likabehandlingsplanering inom småbarnspedagogiken. Det är viktigt att tillsammans med barnen systematiskt främja likabehandling i småbarnspedagogikens vardag. Slopandet av planeringen skulle i synnerhet påverka de barn som riskerar att diskrimineras, vilket också har noterats vid det ministerium som bereder regeringens proposition.

Likabehandlingsplaneringen inom småbarnspedagogiken reglerades 2023 i lag i syfte att i hela landet främja i synnerhet ställningen för barn i utsatt position. Nu föreslås en ändring i diskrimineringslagen som motiveras med minskad byråkrati. Minskad byråkrati är i sig ett lovvärt initiativ, men att minska på sådan planering som främjar likabehandling kan i själva verket försvåra vardagen för barnen och för personalen inom småbarnspedagogiken.

– Diskriminering och dess negativa följder, såsom mobbning och ensamhet, är reella problem redan i små barns vardag. Planering som görs tillsammans med barnen är ett effektivt sätt att främja likabehandling och barnens delaktighet i ett livsskede där bilden av en själv i grupp samt ens värderingar och attityder bildas, säger barnombudsmannen Elina Pekkarinen.

Likabehandlingsplanen handlar inte så mycket om ett dokument, utan om att personalen inom småbarnspedagogiken och barnen tillsammans utvecklar vardagen vid enheten för småbarnspedagogik ur ett likabehandlingsperspektiv. Likabehandlingsplaneringen förebygger diskriminering och utslagning.

Propositionen strider mot grundlagens och diskrimineringslagens mål, mot regeringsprogrammet, mot handlingsplanen mot rasism och samt mot den nationella barnstrategin

Ombudsmännen betonar att arbetet för att främja likabehandling leder till en minskning av sådana resurskrävande problem som ska utredas tillsammans med barnens vårdnadshavare och eventuellt rentav med laglighetsövervakarna. Systematiskt främjande av likabehandling kan bidra till att man slipper sådana diskrimineringssituationer som leder till att offer för diskriminering får gottgörelse till exempel för brister i lokalernas tillgänglighet eller för att mångfalden bland barnens övertygelser har ignorerats. Oplanerad verksamhet ger upphov till kostnader och försämrar kvaliteten på småbarnspedagogiken.

Regeringen har förbundit sig till att arbeta målmedvetet för att främja likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering i samhället samt att främja tillgodoseendet av barns rättigheter inom alla samhällssektorer. Ombudsmännen anser att det utkast till proposition som nu har utarbetats i själva verket underminerar grunden för detta. Dessutom strider utkastet till proposition mot målen i grundlagen och diskrimineringslagen. Regeringen har även förbundit sig att bekämpa rasism med hjälp av likabehandlingsplanering. Åtgärder mot rasism behövs inom småbarnspedagogiken: Finländare med afrikansk bakgrund som svarat på diskrimineringsombudsmannens utredning berättade att diskriminering förekommer på alla utbildningsstadier från och med småbarnspedagogiken.

– Nästan en tredjedel av de som i utredningen svarade att de har upplevt diskriminering under utbildningen hade upplevt diskriminering redan före skolåldern, alltså inom småbarnspedagogiken, berättar diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.

– I praktiken skulle den föreslagna lagändringen också försvåra ingripande och förebyggande av multipel diskriminering, påpekar jämställdhetsombudsmannen Rainer Hiltunen. Det blir svårare att ingripa om jämställdhets- och likabehandlingsarbetet genomförs på olika vis.

Utkastet till proposition strider också på ett uppenbart sätt mot den nationella barnstrategin. Målet med den nationella barnstrategin är att skapa ett genuint barn- och familjevänligt Finland där barnets rättigheter respekteras. Enligt strategin ska ställningen för barn i utsatt position tryggas och deras behov ska identifieras bättre.

Yhteyshenkilöt

Mari LaitinenHallinnollinen avustaja | Administrativ assistent

Lapsiasiavaltuutetun haastattelupyynnöt | Intervjuförfrågningar till barnombudsmannen

Puh:029 566 6868mari.laitinen@oikeus.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Lapsiasiavaltuutettu on itsenäinen ja riippumaton viranomainen, josta on säädetty lailla (laki lapsiasiavaltuutetusta 1221/2004). Lapsiasiavaltuutettu antaa Suomen hallitukselle ja eduskunnalle lakisääteisen arvion lapsen oikeuksien ja hyvinvoinnin tilasta sekä raportoi määräajoin YK:n lapsen oikeuksien komitealle. Lapsiasiavaltuutettu tekee aloitteita ja antaa lausuntoja toimialansa teemoista. Lapsiasiavaltuutettu ei käsittele yksittäisen lapsen asioita.

* * * 

Barnombudsmannen är en självständig och oberoende statlig myndighet som grundats genom lagen om barnombudsmannen (1221/2004). Barnombudsmannen rapporterar till statsrådet och till Finlands riksdag om hur barn och unga mår och om hur deras rättigheter genomförs. Barnombudsmannen rapporterar också till FN:s kommitté för barnets rättigheter i anslutning till statens regelbundna rapportering. Barnombudsmannen påverkar bland annat genom att göra motioner, ge utlåtanden och delta i den samhälleliga diskussionen. Ombudsmannen har inte rätt att handla i ärenden som gäller enskilda barn.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Lapsiasiavaltuutettu

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye