Cirka hälften av kommunerna i Fastlandsfinland ordnar flexibel grundläggande utbildning

Regionförvaltningsverken skickade i februari 2024 en enkät till alla kommuner i Fastlandsfinland om hur situationen ser ut gällande den flexibla grundläggande utbildningen. 85 procent av kommunerna besvarade enkäten, vilket motsvarar sammanlagt 248 kommuner. Via enkäten utreddes i vilka kommuner man ordnar flexibel grundläggande utbildning, hur arrangemangen ser ut och hur målen för undervisningen uppnås. Målet med den flexibla grundläggande utbildningen är att färre elever ska avbryta den grundläggande utbildningen samt att förebygga utanförskap och stärka elevernas studiemotivation och livskompetens.

Knappt hälften av kommunerna som svarade på enkäten, 123 kommuner, ordnar flexibel grundläggande utbildning. 108 kommuner ordnade flexibel grundläggande utbildning på finska och 15 kommuner på svenska. I dessa kommuner fanns sammanlagt 1 910 elever inom Flex. Största delen av kommunernas Flex-elever var niondeklassister. Över hälften av alla Flex-elever omfattades av intensifierat stöd och drygt en femtedel av särskilt stöd.

Enligt regionförvaltningsverkens utredning genomförs Flex i huvudsak som smågruppsundervisning och inlärningsperioder på arbetsplatser. Inlärningsperioder på arbetsplatser hade dock en mindre betydande roll i landsbygdskommuner än i urbana eller tätortskommuner.

”Kommunerna anser att effekterna av Flex är goda. De största fördelarna ansågs vara att Flex-verksamheten minskar ungas avhopp från grundläggande utbildning och främjar deras möjligheter till fortsatta studier", säger Toni Saarivirta, överinspektör för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

Endast 2,5 procent av eleverna avbröt sina Flex-studier under 2023. Enligt Saarivirta säkerställs fördelarna med Flex-undervisning för eleverna bäst genom sektorsövergripande samarbete med familjer, arbetsplatser och elevvården.

Ett negativt beslut om elevantagning till Flex saknar ofta ett förvaltningsbeslut

Största delen av kommunerna som svarade på enkäten hade enhetliga kriterier för elevantagning till Flex. De mest betydande faktorerna för att bli antagen till Flex är risken för avhopp från skolan och elevens egen motivation. Enligt Saarivirta är det dock anmärkningsvärt att endast ungefär varannan kommun som ordnar Flex fattade ett förvaltningsbeslut om ett negativt Flex-beslut.

"Regionförvaltningsverken ber kommunerna uppmärksamma att ett överklagbart förvaltningsbeslut måste fattas både vid ett positivt och negativt beslut om elevantagning för att säkerställa elevens rättsskydd", säger Saarivirta.

Enligt enkäten har var tredje kommun en styrgrupp för Flex. I kommunernas öppna svar framkom behovet av att utveckla verksamheten och skapa en gemensam syn i kommunen. Eftersom Flex-undervisningen kräver mycket planering och samarbete mellan olika aktörer rekommenderar regionförvaltningsverken att varje kommun som ordnar Flex ska ha en styrgrupp eller någon annan samordnande instans som stöder utvecklingsarbetet inom Flex i kommunerna.

Enligt Saarivirta skulle planeringen och koordineringen i mindre kommuner kunna genomföras i samarbete mellan flera kommuner.

Psykiska hälsoutmaningar hos barn och unga förändrar karaktären på Flex-undervisningen

I kommunernas svar framkom också svårigheterna för unga att knyta an till skolan, ett ökat behov av stöd för lärande samt barns och ungas psykiska hälsoutmaningar, vilket har förändrat den ursprungliga karaktären på Flex-undervisningen.

”En del av kommunerna anser att Flex-undervisningen även i fortsättningen uttryckligen borde riktas till elever som kan dra nytta av de praktiknära och arbetslivsbetonade metoderna, medan andra anser att Flex borde utvecklas mer med tanke på de ungas psykosociala utmaningar. Vi uppmanar till att särskilt beakta samarbetet med välfärdsområdena när det gäller utmaningar som rör barns och ungas psykiska hälsa och livskompetens.”

Enligt Saarivirta behövs mångsidiga sätt att ordna Flex-undervisning i framtiden för att bättre möta elevernas behov av att klara av den grundläggande utbildningen. Kommunerna uppmuntras till att även i fortsättningen ordna flexibel grundläggande utbildning.

Flex-finansieringen upplevs dock som osäker i många kommuner, eftersom tilläggsfinansieringen för flexibel grundläggande utbildning inte är öronmärkt för ändamålet. Kommunerna önskade därför en starkare styrning av resurser och information av staten i anslutning till Flex.

Regionförvaltningsverken utredde också ordnandet av arbetslivsbetonad grundläggande utbildning (Teppo) i kommunerna. Enligt utredningen finns det Teppo-arrangemang endast i nio kommuner som svarade på enkäten, varav hälften finns i Nyland. I Finland ordnas varken Flex- eller Teppo-undervisning på samiska.

Den flexibla grundläggande utbildningen infördes i lagen om grundläggande utbildning år 2009 och i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Teppo-undervisning har ordnats sedan år 2019.

Utvärderingen av samhällets basservice i korthet

Utvärdering av tillgången till basservice är regionförvaltningsverkens lagstadgade uppgift. Genom utvärderingen följer man upp, övervakar och bedömer om basservicen är tillgänglig på lika villkor på olika håll i Finland. Utvärderingen görs vartannat år. Ministerierna fastställer utvärderingsobjekten och de varierar från år till år. Utvärderingsobjekten för år 2023 är:

• Undervisningsväsendet: flexibel grundläggande utbildning och generellt inriktad elevhälsa
• Det kulturpolitiska forskningscentret Cupore: kulturtjänster
• Biblioteksväsendet: läskunnighetsstrategin och främjandet av läskulturen i bibliotekens verksamhet
• Ungdomsväsendet: tillgången till kommunalt ungdomsarbete
• Idrottsväsendet: resurserna inom kommunala idrottstjänster

Resultaten av utvärderingen publiceras hösten 2024. Mer information på webbplatsen avi.fi: Utvärdering av samhällets basservice.

Mer information:

Frågor på svenska: planerare, PD Heidi Henriksson, 0295 018 021, heidi.henriksson@rfv.fi

Övriga medlemmar i utvärderingsgruppen:

Överinspektör för undervisningsväsendet, docent, FD Toni Saarivirta, 0295 018 816, toni.saarivirta@rfv.fi

Överinspektör för undervisningsväsendet, PeM Sammy Järnström, 0295 018 116, sammy.jarnstrom@rfv.fi

Utvecklingschef, FM Sirpa Kova, 0295 017 557, sirpa.kova@rfv.fi