Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa kostar över en miljard euro i förlorade arbetsinsatser per år
Långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa medförde att man i Finland år 2023 gick miste om uppskattningsvis 5,8 miljoner arbetsdagar eller 26 000 årsverken. Beroende på hur man räknar kostade de förlorade dagarna en miljard euro eller mer. Kostnaderna har ökat betydligt på tio år.
Sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa har ökat betydligt under de senaste åren. I dag är psykiska sjukdomar orsaken till mer än var tredje sjukfrånvarodag som FPA betalar ersättning för.
Den ökade sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa innebär också att antalet förlorade arbetsinsatser och kostnaderna till följd av detta har ökat betydligt.
FPA betalar ersättning i form av sjukdagpenning till personer i arbetsför ålder för längre perioder av sjukfrånvaro som omfattar minst tio vardagar. Partiell sjukdagpenning kan betalas om den insjuknade personens arbetstid minskar med hälften.
Mer än 7 miljoner förlorade arbetsdagar
Till följd av psykiska sjukdomar förlorades närmare sex miljoner arbetsdagar under perioder med långvarig sjukfrånvaro. Omräknat i år motsvarar det här att 26 000 heltidsanställda skulle vara borta från arbetet ett helt år.
Om man dessutom utgår ifrån att ungefär en femtedel av alla sjukfrånvarodagar som beror på psykisk ohälsa består av korta sjukfrånvaroperioder, dvs. perioder som är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning, skulle antalet förlorade arbetsdagar överstiga sju miljoner dagar. Det finns emellertid inga heltäckande nationella registeruppgifter över sådan kortvarig sjukfrånvaro som FPA inte betalar sjukdagpenning för, och därför grundar sig beräkningen på en uppskattning.
– Till följd av långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa förlorades i fjol över två miljoner fler arbetsdagar än tio år tidigare. Det vore viktigt att på arbetsplatserna och i samhället i övrigt sträva efter att stödja arbetsförmågan så att den oroväckande utvecklingen skulle vända nedåt, säger Jenni Blomgren, forskningsprofessor vid FPA.
Kostnaden för en förlorad arbetsdag uppgår till hundratals euro
Med kostnad för förlorad arbetsinsats avses värdet av den arbetsinsats som går förlorad när en person är borta från arbetet på grund av arbetsoförmåga. Kostnaden uppskattas ofta utifrån den lön som betalats till personen. I den här beräkningen har man använt de beräknade årliga lönekostnaderna och multiplicerat dem med bikostnadskoefficienten 1,3 och därefter dividerat med det beräknade antalet arbetsdagar per år.
Beräknad på detta sätt var kostnaden per förlorad arbetsdag på grund av psykiska sjukdomar i genomsnitt 176 euro för mottagare av sjukdagpenning och 237 euro för mottagare av partiell sjukdagpenning från FPA. För alla löntagare skulle kostnaden för en förlorad arbetsdag beräknad på samma sätt vara i genomsnitt 271 euro.
Kostnaden för en förlorad arbetsdag kan endast grovt uppskattas, eftersom frånvaron de facto medför många olika kostnader. I den här beräkningen har man inte kunnat beakta indirekta kostnader, såsom kostnader för rekrytering och utbildning av vikarier, minskad produktivitet eller kostnader för ordnande av hälsovårdstjänster.
– Den verkliga kostnaden för förlorade arbetsdagar är förmodligen ännu större än i vår beräkning. Beräkningen bör framför allt ses som en ungefärlig uppskattning av de totala kostnaderna, säger Mikko Rissanen, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet.
Förlorade arbetsinsatser som orsakas av sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa kostar miljarder
Under de senaste åren har kostnaderna för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa varit lite över en miljard euro per år, om kostnaderna beräknas utifrån inkomsterna hos mottagare av sjukdagpenning. Kostnaderna har på tio år ökat med nästan en halv miljard euro, nästan 90 procent, med beaktande av inflationen.
Under de allra senaste åren har kostnaderna för förlorade arbetsinsatser orsakade av sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa inte längre ökat.
– Kostnadsökningen beror huvudsakligen på att antalet förlorade arbetsdagar har ökat betydligt efter 2016. Att det under de senaste åren har skett en utjämning av de reella kostnaderna beror igen på att lönerna har stigit långsammare än inflationen, även om antalet förlorade arbetsdagar har fortsatt att öka, säger Blomgren.
Viktigt att stödja arbetsförmågan och den psykiska hälsan
Priset för de förlorade arbetsinsatserna betalas av arbetsgivarna, socialförsäkringsfonderna, staten, kommunerna och av de sjukskrivna personerna själva. Både arbetsgivare, medborgare och hela samhället gynnas av om man kan förebygga sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa.
– Att stödja den psykiska hälsan och arbetsförmågan är viktigt, inte bara mänskligt sett för de enskilda individerna utan också för samhället. Det är fråga om en betydande mängd arbetsinsatser som nu går förlorade varje år, påpekar Rissanen.
Mer information
Beräkningen och de antaganden som den grundar sig på beskrivs närmare i FPA:s forskningsblogg.
Nyckelord
Kontakter
Jenni BlomgrenForskningsprofessorFPA
Tel:020 634 1893fornamn.efternamn@fpa.fiMikko RissanenSpecialsakkunnigsocial- ja hälsovårdsministeriet
Tel:050 360 3868fornamn.efternamn@fpa.fiFPA:s kommunikationsenhetVi tar emot samtal från medierna på numret vardagar kl. 9–15. På det här numret svarar förmedlar vi intervjuförfrågningar till våra sakkunniga. Du kan också kontakta oss per e-post.
Tel:020 634 7745viestinta@kela.fiFPA har i uppgift att sköta grundtryggheten i livets olika skeden för alla dem som omfattas av den finländska sociala tryggheten.
Andra språk
Följ Kela/FPA
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Kela/FPA
Unga från låginkomstfamiljer använder färre receptbelagda läkemedel än andra, med undantag av psykofarmaka15.1.2025 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Det finns stora skillnader i användningen av receptbelagda läkemedel bland unga i olika inkomstgrupper, visar en ny studie. Ju högre inkomst barndomsfamiljen har, desto vanligare är det att unga använder de vanligaste receptbelagda läkemedlen. Användningen av de vanligaste receptbelagda läkemedlen verkar inte fördelas efter de ungas behov.
Pienituloisten perheiden nuoret käyttävät vähemmän reseptilääkkeitä kuin muut, poikkeuksena psyykenlääkkeet15.1.2025 06:00:00 EET | Tiedote
Nuorten reseptilääkekäytössä on suuret tuloryhmittäiset erot, paljastaa tuore tutkimus. Yleisimpien reseptilääkkeiden käyttö nuorilla on sitä yleisempää, mitä suuremmat lapsuusperheen tulot ovat olleet. Nuorten yleisimpien reseptilääkkeiden käyttö ei näytä kohdentuvan tarpeen mukaan.
Kutsu: Aamu Kelassa 21.1.2025 – Ajankohtaista sosiaaliturvan väärinkäytöksistä13.1.2025 11:49:30 EET | Kutsu
Sosiaaliturvan väärinkäytösten ehkäisy on sekä asiakkaan että yhteiskunnan etu. Vuoden ensimmäinen Aamu Kelassa -tilaisuus tarjoaa ajankohtaisen katsauksen sosiaaliturvan väärinkäytöksiin, ennakointiin ja viranomaisyhteistyöhön.
FPA beviljar välfärdsområdena finansiering för utvecklingen av tjänster för barn och unga med utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning – ansökningstiden börjar 13.1.20257.1.2025 10:15:00 EET | Pressmeddelande
FPA utlyser 13.1.2025 finansiering för utveckling av stöd, tjänster och rehabilitering för barn och unga med utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning. Utlysningen riktar sig till välfärdsområdena och Helsingfors stad. Sammanlagt delas cirka 2,2 miljoner euro ut. Ansökningstiden går ut 14.2.2025.
Kela myöntää hyvinvointialueille rahoitusta neurokirjon lasten ja nuorten palvelujen kehittämiseen – haku aukeaa 13.1.20257.1.2025 10:15:00 EET | Tiedote
Kela avaa 13.1.2025 rahoitushaun hyvinvointialueille ja Helsingin kaupungille neurokirjon lasten ja nuorten tuen, palvelujen ja kuntoutuksen kehittämiseksi. Jaossa on yhteensä noin 2,2 miljoonaa euroa. Haku päättyy 14.2.2025.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum