Sammandrag av den riksomfattande översikten över cyanobakterier juni–augusti 2024: I år observerades blomningar av cyanobakterier särskilt i öppna havsområden och vid kusten, i insjöarna varierade algläget
Den varma försommaren tidigarelade observationerna av cyanobakterier (blågröna alger) särskilt i Finska vikens havsområden. Blomningarna av cyanobakterier nådde sin kulmen i de södra och sydvästra kust- och havsområdena under juni–juli. Algläget i insjöarna varierade under sommaren till följd av det varierande vädret, och de rikligaste blomningarna observerades i huvudsak i södra och mellersta Finland.
I sommar omfattade den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier 372 observationsplatser; 270 vid insjöar och 102 längs kusten. I cirka hälften av insjöarna observerades inga algblomningar alls, medan endast en tredjedel av observationsplatserna i havsområdet var algfria hela sommaren.
På de platser som deltar i uppföljningen görs en bedömning av algläget en gång i veckan på en fyrgradig skala: inga cyanobakterier, lite cyanobakterier, rikligt med cyanobakterier eller mycket rikligt med cyanobakterier. Rikliga eller särskilt rikliga alglägen förekom vid 26 procent av observationsplatserna i insjöarna och 36 procent i havsområdena.
Utöver observationsplatserna kom nästan 2 500 observationer om algläget från medborgarna via Järvi-meriwiki och tjänsten Vesi.fi. I 70 procent av medborgarnas observationer hade cyanobakterier observerats.
Observationer från insjöar, kuster och öppna havsområden sommaren 2024
I juni var algläget i insjöarna lugnt precis som det brukar vara i början av sommaren. Till följd av det varma vädret som fortsatte över midsommaren ökade mängden cyanobakterier efter midsommaren och det observerades tillfälligt något mer cyanobakterier än vad som är typiskt för tidpunkten. Mängden cyanobakterier varierade något under veckorna i juli, men situationen förblev lugn och det förekom till och med något mindre cyanobakterier än normalt i månadsskiftet juli–augusti. I juli gjordes enstaka observationer av cyanobakterier även i Lappland. Det varma vädret i augusti ökade igen blomningarna av cyanobakterier, som var något fler än de brukar vara under sensommaren. De rikligaste blomningarna observerades i huvudsak i södra och mellersta Finland.
Till följd av det varma vädret i början av sommaren och havsvattnet som värmts upp i ett tidigt skede ökade observationerna av ytansamlingar av cyanobakterier vid Finska vikens kust i juni tidigare än vanligt. I slutet av juli ökade mängden cyanobakterier i Finlands södra och sydvästra kustområden, och det gjordes fler observationer av cyanobakterier än genomsnittet jämfört med månadsskiftet juli–augusti 1998–2023. I början av augusti minskade mängden cyanobakterier något och var typisk för tidpunkten. Cyanobakterier förekom främst vid kusten i Nyland och Egentliga Finland, men observationer gjordes längs kusten ända till Norra Österbotten.
Värmen under försommaren tidigarelade observationerna av cyanobakterier även i Finska vikens öppna havsområden. Både i östra och västra Finska viken nådde algblomningen sin kulmen i slutet av juni. På Bottenhavet och Ålands hav började cyanobakterierna öka i mitten av juli. I dessa havsområden nådde algblomningen sin kulmen i slutet av juli. Det svalare och regniga vädret i början av augusti samt vindarna som blandar vattenmassan minskade blomningarna av cyanobakterier på öppna havsområden. I Bottenviken observerades cyanobakterier främst i kustområdena.
Algläget i öppna havsområden kan följas med hjälp av algbarometrar som sammanställts av satellitmaterial i Tarkka-webbtjänsten. I barometern har observationerna för innevarande år markerats som svarta punkter. Den grå bakgrundsfärgen representerar variationsintervallet för observationerna 2009–2023, som inte omfattar exceptionellt stora enskilda observationer.
I slutet av sommaren fastställs algblomningens varaktighet, utbredning och intensitet från barometrarna på öppet hav, vilket möjliggör en jämförelse mellan åren. Enligt en helhetsbedömning baserad på barometerdata observerades i år mer cyanobakterier än genomsnittet i östra Finska viken. Den stora mängden cyanobakterier i öster berodde sannolikt på näringsämnen som fördes med bottenströmmarna från Östersjöns huvudbassäng och blandades med ytvattnet. Det varma vädret i slutet av juni påverkade också. I västra Finska viken och på Bottenhavet var algblomningen typiskt riklig. Barometrarna beräknas dagligen utifrån molnfria observationer av Sentinel-3 OLCI-satellitinstrumentet och publiceras i Tarkka-tjänsten.
Riskbedömningen som baserar sig på modellering förutspådde noggrant förekomsten av cyanobakterier på öppna havsområden
Riskbedömningen av cyanobakterier i öppna havsområden för sommaren 2024 utarbetades i början av juni med hjälp av modelleringsmetoder baserade på artificiell intelligens. Som utgångsinformation användes Finlands miljöcentrals och Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) uppföljningsmaterial om öppet hav samt uppgifter från NTM-centralernas kustövervakning. Dessutom användes material från Alg@line-uppföljningen som görs på fartyg i kommersiell trafik samt satellitbilds- och vädermaterial. Riskbedömningen av cyanobakterier kunde noggrant förutspå den regionala fördelningen och mängden cyanobakterier i de öppna havsområdena runt Finland. Prognosen kunde väl särskilja områden där inga blomningar av cyanobakterier observerades från områden där blomningarna var rikliga. Den realiserade mängden cyanobakterier uppvisar småskaliga regionala variationer som modellprognosen inte kan fånga.
Syke följer upp förekomsten av cyanobakterier som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd
Finlands miljöcentral Syke följer upp förekomsten av cyanobakterier som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd och publicerar i juni–augusti varje vecka en allmän översikt över algläget i insjöarna och i havsområdena nära Finland. Observationen av cyanobakterier fortsätter fram till slutet av september och den riksomfattande lägesöversikten publicerades en gång i veckan under perioden 20.6–8.8.2024.
Den typiska förekomsttiden för algblomningar är från månadsskiftet juni–juli till augusti. Under sensommaren sänker de svala nätterna i allmänhet yttemperaturerna i vattnen, vilket kan dämpa förekomsten av blomningar av cyanobakterier. Även den minskade ljusmängden dämpar cyanobakteriernas tillväxt. Rikliga blomningar av cyanobakterier kan dock ännu förekomma långt in på hösten. Om det finns tillräckligt med näringsämnen för cyanobakterierna kan blomningen fortsätta även under istäcket. När cyanobakteriernas celler bryts ner frigörs färgpigmentet fykocyanin som kan färga vattnet och stranden samt på vintern isråkar turkosa eller blåaktiga och bilda turkosa målarfärgsaktig massa på stränderna. Massan av cyanobakterier som bryts ner kan också orsaka obehaglig lukt.
Den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier har gjorts sedan 1998. Syke genomför uppföljningen i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och de kommunala miljömyndigheterna. Även Finlands Rotary deltar i uppföljningen av cyanobakterier för femte året i rad. Medborgarna kan delta i uppföljningen genom att skicka sina observationer via applikationen Havaintolähetti till Järvi-meriwiki eller via karttjänsten för algläget på webbplatsen vesi.fi.
Information om algsituationen i öppna havsområden nära Finland förmedlades via satellitbilder och från Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, blågrönalgernas art-, biomassa- och pigmentmätningar på atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö och kryssnings- och handelsfartyg som utrustats med mätanordningen Alg@line. Meteorologiska institutets sjötjänst gav tidsenlig information om havsvattnets yttemperatur, och algmattornas driftprognoser sammanställdes i samarbete med Meteorologiska institutet. I år utnyttjades satellitobservationer både i havsområden och i cirka 70 sjöområden.
Syke tackar alla som deltagit i observationen av blågrönalger för det viktiga samarbetet!
Riksomfattande information om algblomning
- Algsituationen (leväseuranta, Järvi-meriwiki)
- Algobservationer (Itämeri.fi)
- Vesi.fi
- Havaintolähetti(på finska)
- Blågrönalgsituationen
- Meteorologiska institutet sjövädret och Östersjön
Satellitobservationer
Utö havs- och atmosfärforskningsstation och Alg@line-övervakningen
- Utös resultat för art och pigmentresultat
- Alg@line automatiska observationer från fartyg
Nyckelord
Kontakter
Kommunikation (finska och engelska):
Valtteri Toikka, Valtteri.Toikka@syke.fi. puh. 0295 251 364
Mer information om blågrönalglägetTelefon kl. 13.00–15.00
Insjöarna: tfn +358 50 5734 347 och +358 295 251 326
Östersjöns tillstånd: tfn +358 50 5693 297 och +358 295 251 314
Satellitobservationer: tfn. +358 50 4707 576 och +358 295 251 329, e-post: Eotuki@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum