Kommunernas ekonomiska utsikter försämras nu drastiskt - tryck på skärpt beskattning i varannan kommun

Ekonomidirektörerna bedömde den ekonomiska situationen på skalan 1–6, där en etta var mycket dålig och en sexa mycket bra. Den genomsnittliga bedömningen av den aktuella ekonomiska situationen i kommunen är 2,9. Det här är en försämring från senaste Ekonomibarometer våren 2024, då bedömningen i genomsnitt var 3,3. Svaren visade på klart svagare utsikter än i vårens enkät.

Ekonomidirektörernas syn på den ekonomiska situationen blir allt dystrare när läget bedöms på 12 månaders sikt. Över hälften av uppgiftslämnarna bedömde att kommunens ekonomiska utsikter ser dystra eller ytterst dystra ut om ett år.

Kommunförbundets enkät Ekonomibarometern genomfördes den 19–26 augusti och besvarades av ekonomidirektörer i 210 kommuner. Det finns 293 kommuner på det finländska fastlandet.

Mest försämras de ekonomiska utsikterna i medelstora kommuner

Utsikterna för nästa år är sämst i medelstora kommuner. Också de stora städernas ekonomiska utsikter är på en svag nivå, men i förhållande till nuläget förbättras deras situation dock något.

- I skuggan av social- och hälsovårdsreformen stiger kommunernas kostnader kraftigt medan den ekonomiska tillväxten har varit svag under en längre tid. Staten tar pengar från kommunerna under förevändning av en avveckling av normer, men någon motsvarande normuppluckring görs ändå inte, sammanfattar Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio läget i kommunsektorn.

Betraktat per landskap bedömdes den nuvarande ekonomiska situationen vara starkast i Lappland, Österbotten och Norra Savolax.

När kommunens ekonomiska situation bedöms på 12 månaders sikt försämras stämningen i nästan alla landskap. Mest förväntas de ekonomiska utsikterna försämras i Egentliga Tavastland och Norra Karelen. Ett undantag är Mellersta Österbotten, där utsikterna för ekonomin bedöms bli bättre jämfört med nuläget.

-Kommunens framgång bestäms inte av storleken. Bland kommuner av samma typ finns både de som klarar sig ekonomiskt bra och de som kämpar. I vissa städer och kommuner håller utsikterna på att försämras kraftigt, medan det i andra redan gjorts betydande anpassningsprogram och där utsikterna för ekonomin gradvis förbättras, säger Punakallio.

Tryck på kommunalskattesatsen i kommuner av alla storlekar

De försämrade ekonomiska förväntningarna syns i att merparten av de tillfrågade förutspår ett behov av måttliga eller betydande anpassningsåtgärder i kommunen. Endast en tiondel rapporterade att det inte finns något behov av anpassningsåtgärder.

Enligt enkäten finns det ett tryck på skärpt kommunalskatt i varannan kommun. Trycket på kommunalskattesatsen gäller kommuner av alla storlekar. Synpunkterna på behovet av att skärpa beskattningen varierar dock mellan landskapen. Ytterligheterna är Lappland och Egentliga Tavastland.

I var fjärde kommun finns ett tryck på en höjning av kommunalskatten med över 0,5 procentenheter. Höjningstrycket är enligt enkäten störst i kommuner med över 100 000 invånare och minst i kommuner med färre än 5 000 invånare. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen i kommunerna på det finländska fastlandet är 7,46 år 2024.

Vad är Kommunförbundets Ekonomibarometer?

Kommunförbundets Ekonomibarometer är en enkät som riktar sig till kommunernas ekonomiledning. Den genomförs fyra gånger om året. Ekonomibarometern pejlar kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom aktuella ekonomiska teman.

Läs mer om resultaten: https://www.kommunforbundet.fi/livskraft-och-ekonomi/ekonomibarometer

Närmare upplysningar:

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175
Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, tfn 050 575 9090
Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn  050 592 8986