Ensamhetsenkät: Ensamhet bland unga blir allt vanligare i läroanstalter – ”Det känns sorligt, eftersom alla behöver vänner”

Av elever och studerande som besvarade enkäten berättade 17 procent att de upplever skadlig ensamhet i sin läroanstalt. För två år sedan var antalet 15 procent.

Resultaten överraskar inte experterna på HelsingforsMission. Ökad ensamhet var förväntat.

– Visst skär det i hjärtat när alla inte har någon kompis. I läroanstalterna har man kanske inte förstått hur mycket aktivitet, ansvar och initiativtagande som krävs av dem, konstaterar HelsingforsMissions chef för ensamhetsarbete Maria Lähteenmäki.

I yrkesskolan Omnia i Esbo vet unga att det inte alltid är enkelt att lära känna nya människor.

– Det känns sorgligt att ensamheten ökar, eftersom alla behöver vänner, suckar Anastasiia Golovakho som studerar mode.

Hon har egna erfarenheter av ensamhet. Golovakho flyttade för sex månader sedan till Finland och kände ingen till en början.

– Jag hade inte några vänner eller bekanta. Som tur är ordnade vår yrkesskola flera evenemang där jag träffade nya människor. Dessutom hjälpte skolpersonalen oss. Nu har jag kompisar, berättar Golovakho.

Ökad konstant ensamhet är oroväckande

Det är oroväckande att den mest skadliga formen av ensamhet, konstant ensamhet, har ökat.

I ensamhetsenkäten från år 2022 hade 5,5 procent av studeranden upplevt konstant ensamhet, medan år 2024 antalet ökade till 7,4 procent.

– Endast av en liten andel av studerande upplever svår ensamhet, men till exempel i en enskild läroanstalt är det redan frågan om tiotals personer. Långvarig ensamhet kan ha allvarliga effekter på den mentala och fysiska hälsan och på studieresultat, säger chefen för ensamhetsarbete Maria Lähteenmäki.

Mest ensamhet i yrkesskolor och högskolor

Enligt School to Belong-enkäten blir ensamhet allt vanligare med åldern. Ensamheten påverkas också av typen av läroanstalt.

Av studerande över 20 år som svarade på enkäten upplever 23 procent skadlig ensamhet i sin läroanstalt. Däremot upplever 12 procent av studerande mellan 15 och 16 år skadlig ensamhet.

I högstadier upplever 10 procent ensamhet, i gymnasier 10 procent och i yrkesskolor hela 19 procent av studerande.

Ensamhet är även vanligare i högskolor. I en yrkeshögskola som deltog i School to Belong-enkäten upplevde 35 procent ensamhet. Däremot upplevde hela 51 procent av högskolestuderande ensamhet. Resultatet framgår i högskoleenkäten som HelsingforsMission publicerat i år.

Studerande inom minoritetsgrupper mer utsatta för ensamhet

Enkäten visar att ensamhet är könsrelaterat. 11 procent av män och 19 procent av kvinnor upplever ensamhet.

Mest ensamhet upplever de studerande som inte identifierar sig som män eller kvinnor eller inte ville ange sitt kön i enkäten. I den här gruppen upplever hela 28 procent ensamhet.

Orsaker till ökad ensamhet är sociala färdigheter, digitalisering och sociala medier

Det finns flera orsaker till ökad ensamhet som exempelvis minskade sociala färdigheter, digitala kommunikationsmedel och ökad användning av sociala medier.

Under koronapandemin minskade sociala kontakter och fritidsaktiviteter betydligt, vilket kan ha minskat på sociala färdigheter bland unga.

”Man måste hitta olika sätt att vara tillsammans.”

Ökad användning av digital kommunikation och sociala medier kan också delvis fördjupa känslan av ensamhet.

Även det andra stadiets utbildningssystem, som betonar självstyrning och avsaknad av årskurser, leder till en situation där många unga studerande känner sig utanför på sin egen läroanstalt.

Nycklarna till lösningar ligger hos läroanstalterna och gemenskaperna

Enligt chefen för ensamhetsarbete Maria Lähteenmäki borde läroanstalterna bli medvetna om hur situationen ser ut hos dem. Hur agerar vi i vår skola? Hur skapar vi gemenskap? Hur bemöter vi våra medmänniskor?

– Vi utmanar läroanstalterna att reflektera över sina arbetssätt för att ingen ska behöva uppleva konstant ensamhet. Det viktigaste är att påverka attityder. Man måste hitta olika sätt att vara tillsammans, säger Lähteenmäki.

”Vi utmanar läroanstalterna att reflektera över sina arbetssätt för att ingen ska behöva uppleva konstant ensamhet.”

Det är viktigt att hitta lösningar tillsammans med hela gemenskapen.

– Vårt budskap är att ensamhet inte är ett individuellt problem utan lösningarna kommer från gemenskapen. Ett långsiktigt arbete för att skapa en inkluderande kultur på läroanstalten ger goda resultat, betonar Heidi Rouhiainen, chef för HelsingforsMissions tjänster för unga.

Fler möjligheter att träffas och lära känna varandra

Unga studerande önskar konkreta förbättringsåtgärder.

– Det är viktigt att läroanstalterna ordnar fler möjligheter för unga att träffas och lära känna varandra. Till exempel under lektionerna kunde man ha mer aktiviteter tillsammans och på rasterna umgås mer. Förr eller senare hittar man nog någon kompis, tänker Vili Olkkonen som studerar på Omnias laborantutbildning.

HelsingforsMission har fått bra resultat genom School to Belong-programmets gemenskapsstärkande ensamhetsarbete. Tack vare det har skadlig ensamhet minskat.

Till exempel i läroanstalter på andra stadiet, där man aktivt har arbetat för att minska ensamhet, upplevs mindre skadlig ensamhet (5,8 procent) än i andra läroanstalter (7,2 procent).

HelsingforsMission är  med och stöder välbefinnandet bland elever och studerande och minskar ensamhet tillsammans med läroanstalter. School to Belong-programmet som har pågått sedan 2022 erbjuder läroanstalter stöd i arbetet för att minska ensamhet genom bland annat utbildningar, färdiga material och sociala jippon.

School to Belong-ensamhetsenkät:

• HelsingforsMission genomförde en School to Belong-ensamhetsenkät under våren 2024. I denna enkät deltog 79 läroanstalter, inklusive högstadier, läroanstalter på andra stadiet och en högskola.
• Tidigare enkäter genomfördes under 2023 och 2022.
• I årets enkät svarade totalt 3 503 elever och studerande, 1 123 personal från läroanstalter och 1 033 vårdnadshavare.
• School to Belong-programmet ger stöd till läroanstalter i arbetet för att minska ensamhet genom utbildningar, färdiga material och sociala jippon.
• Under läsåret 2024–2025 deltog 126 läroanstalter i olika delar av Finland i programmet.