Vattenöversikt för juli-augusti 2024: insjövattnen var varmare än genomsnittet (landskapen i Österbotten)
I vattenöversikten behandlas bland annat vattenflödet, vattenstånden och temperaturerna i vattendragen för varje månad. I översikten redogörs också utöver dessa uppgifter om effekterna av sommarens regn och om grundvattensituationen.
Juli-augusti var regnrika och vattenföringarna ökade ställvis till högvattennivåer i slutet av perioden
På sommaren visade vattenföringen i de österbottniska åarna ganska vanliga värden, trots att det ibland föll rikligt med regn. I juli-augusti avspeglades rikliga regn endast som små ökningar i vattenföringen förutom under störtregnet sista veckoslutet i augusti, som särskilt drabbade de mellersta delarna av Kyro älvs och Lappo ås avrinningsområden. Lokalt noterades till och med över 100 mm regn under veckoslutet och regnmängderna under hela augusti var på många ställen cirka en och en halv gånger större än genomsnittet.
I Kyro älvs nedre lopp vid Skatila var vattenföringen som minst i juli med cirka 6 m3/s och i månadsskiftet augusti-september steg den i och med störtregnen som mest till cirka 250 m3/s, som motsvarar ett litet vårflöde.
I Lappo ås nedre lopp vid Keppo kontrollstation var vattenföringen som minst i juli med cirka 5 m3/s och i månadsskiftet augusti-september steg den i och med störtregnen som mest till cirka 140 m3/s. I Lappo å vid Liinamaa överskreds flödesgränsen på söndagen i och med störtregnet och vattnet flödade ut på de lägsta åkrarna. Nederbörden höjde också vattenytorna i kuståarna söder om Vasa såsom i Lappfjärds å och Toby-Laihela å, men stegringen var mera måttfull.
Mellersta Österbotten undvek det värsta störtregnet och i Perho å vid Tunkkari i Vetil var vattenföringen länge cirka 4–5 m3/s under juli-augusti.
Efter sommaren ligger vattenytorna i insjöarna huvudsakligen på normala nivåer förutom den konstgjorda sjön Hirvijärvi, som ligger cirka 35 cm lägre än vanligt under denna årstid. Vattenytorna i insjöarna förväntas stiga i och med höstregnen.
Vattnen var varma under sommaren
Insjövattnen var varmare än genomsnittet i juli-augusti. I Lappajärvi varierade temperaturen i juli-augusti på båda sidorna av 20 grader. Vattnet var som varmast i slutet av juli då det var över 24 grader varmt. I grunda vikar och små insjöar var temperaturerna till och med högre än så. Mot slutet av augusti började vattnen kylas ner. I slutet av augusti var vattnet i Lappajärvi 17–18 grader, vilket ännu är ganska varmt med tanke på årstiden.
Närsaltshalterna, framför allt fosfor, var tämligen höga i stora åar. På sommaren när vattenföringen typiskt är liten, framträder punktbelastningens betydelse för vattenkvaliteten. Även korta störtregn som är typiska under sommaren sköljer ut näringsämnen i vattendragen. De högsta fosforhalterna observerades i Närpes å, de lägsta i Perho å och Esse å. När det gäller kväve var halterna högre i Kyro älv och Närpes å och lägst i Lappfjärds å och Perho å. Närsaltshalterna i alla åar avspeglade övergödning och belastningspåverkan. Åvattnen var också tämligen mörka på grund av humus och järn. För sommaren typiska försurningsolägenheter förekom inte. Åvattnen pH-värde varierade mellan 6 och 7.
De blågröna algblomningarna som började i juni fortsatte i juli-augusti. I en stor del av områdets sjöar observerades förekomster av blågröna alger som varierade till intensitet, tidpunkt och varaktighet. Algblomningar observerades bland annat i Alajärvi, Evijärvi, Ähtärinjärvi och Kuortaneenjärvi. Å andra sidan var förekomsterna exempelvis i Lappajärvi ganska obetydliga. På samma sätt som de senaste åren förekom ganska omfattande blågröna algblomningar i havsområdet. De kraftigaste förekomsterna koncentrerades till Bottenhavet, varifrån de tidvis spred sig till skärgården och kusten.
Grundvattenståndet låg högre än vanligt
Juli-augusti var ganska regniga månader i de österbottniska landskapen. Exempelvis vid Pelmaa väderstation i Ylistaro var regnmängderna nästan dubbelt större än åren 1991–2020 i genomsnitt. Även i juli låg regnmängden en aning över långtidsmedelvärdet. Sommarregnen är dock ofta mycket lokala och en stor mängd vatten kan komma av en endaste regnskur, vilket betyder att den lokala variationen i regnmängderna är stor i juli-augusti.
Om de kraftiga regnen upphör, förväntas grundvattenståndet sjunka sakta tills att grundvattensänkningen avstannar på grund av svalare väder och mindre avdunstning. På de riksomfattande kontrollstationerna av grundvattenståndet som finns i de österbottniska landskapen ligger grundvattenytan ovanför den genomsnittliga nivån i förhållande till årstiden förutom vid kontrollstationen i Alavus där grundvattenståndet ligger under medelvärdet för tidpunkten. Grundvattenståndet ligger högt i synnerhet i de österbottniska landskapens västra och mellersta del. I den sydöstra delen av Södra Österbotten kan grundvattensituationen ställvis vara mera normal för tidpunkten.
Nyckelord
Kontakter
Mer information från NTM-centralen i Södra Österbotten:
Specialforskare Anssi Teppo, tfn 0295 027 948
Ledande vattenhushållningsexpert Tuuli Saari, tfn 0295 027 925
Överinspektör Tilda Rantataro, tfn 0295 027 668
e-post: fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi
Om oss
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Päätoimipaikka Seinäjoki: Alvar Aallon katu 8, PL 156
Vaasa: Wolffintie 35 | Kokkola: Pitkänsillankatu 15
0295 027 500
http://www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus on monialainen, alueellinen toimija. Haluamme edistää alueemme elinvoimaa, kestävää kasvua ja hyvää tulevaisuutta sekä hyvinvointia ja sisäistä turvallisuutta. Hoidamme elinkeinoihin, ympäristöön ja liikenteeseen liittyviä tehtäviä asiakkaidemme eli ihmisten, yritysten ja yhteisöjen hyväksi. Teemme työtämme Etelä-Pohjanmaan lisäksi Pohjanmaan ja Keski-Pohjanmaan alueilla ympäristö- ja liikenneasioissa.
ELY-keskusten valtakunnallisia tiedotteita voit lukea täältä: ELY-keskukset
NTM-centralen i Södra Österbotten är en branschövergripande, regional aktör. Vi vill främja livskraft, hållbar tillväxt, en god framtid samt välstånd och intern säkerhet i regionen. Vi sköter uppgifter i anslutning till näringslivet, miljön och trafiken för våra kunders, dvs. människors, företags och sammanslutningars bästa. Vi är verksamma utöver i Södra Österbotten även i Österbotten och Mellersta Österbotten i fråga om miljö- och trafikfrågor.
NTM-centralernas riksomfattande pressmeddelanden kan du läsa här: NTM-centralerna
Andra språk
Följ Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | NTM-centralen i Södra Österbotten
Etelä-Pohjanmaalla marraskuun lopussa 6633 työtöntä työnhakijaa23.12.2024 08:00:00 EET | Tiedote
Työttömien työnhakijoiden osuus työvoimasta oli Etelä-Pohjanmaan alueella 7,7 prosenttia, joka oli Manner-Suomen toiseksi alhaisin. Koko maassa työttömien työnhakijoiden osuus työvoimasta oli 10,9 prosenttia.
Fyra områden med betydande översvämningsrisk har angetts i de österbottniska landskapen (Landskapen i Österbotten)20.12.2024 14:53:18 EET | Pressmeddelande
Jord- och skogsbruksministeriet har 19.12.2024 angett 18 områden med betydande översvämningsrisk längs vattendrag och havskusten i Finland för åren 2025–2030. Fyra av dessa finns i de österbottniska landskapen: Ilmajoki–Seinäjoki och Ylistaro–Kvevlax (Kyro älv), Laihela–Toby–Runsor (Toby-Laihela å) och Lappfjärd (Lappfjärds å).
Pohjalaismaakuntien alueelle nimettiin neljä merkittävää tulvariskialuetta (Pohjalaismaakunnat)20.12.2024 14:53:18 EET | Tiedote
Maa- ja metsätalousministeriö on nimennyt 19.12.2024 Suomeen 18 merkittävää vesistöjen ja meren rannikon tulvariskialuetta vuosille 2025–2030. Näistä neljä sijaitsee pohjalaismaakuntien alueella: Ilmajoki-Seinäjoki ja Ylistaro-Koivulahti (Kyrönjoki), Laihia-Tuovila-Runsor (Laihianjoki) sekä Lapväärtti (Lapväärtin-Isojoki).
Underhåll av landsvägsanslutningarna på vintern – anvisningar för väganvändarna20.12.2024 13:53:04 EET | Pressmeddelande
Vintern innebär utmaningar för underhållet av landsvägsanslutningarna. Vinterunderhållet av landsvägarna omfattar utöver plogning och halkbekämpning också att packad snö tas bort, snövallarna görs lägre och att fåror grävs för snömodd. I samband med plogning och annat vinterunderhåll av landsvägarna kan det samlas snö och is i anslutningarna, som det hör till innehavarna av anslutningarna att ta bort. NTM-centralen påminner om ansvaret för underhållet av anslutningarna och ger anvisningar för att säkerställa trafiksäkerheten under vinterperioden.
Liittymien kunnossapito maanteillä talviaikaan – ohjeita tienkäyttäjille20.12.2024 13:53:04 EET | Tiedote
Talvi tuo omat haasteensa maanteiden liittymien kunnossapitoon. Maanteiden talvihoitoon kuuluu aurauksen ja liukkauden torjunnan lisäksi polanteen poistoa, lumivallien madallusta ja sohjo-ojien tekoa. Maanteiden aurauksen ja muun talvihoidon yhteydessä liittymiin voi kertyä lunta ja jäätä, jonka poistaminen kuuluu liittymien haltijoille. ELY-keskus muistuttaa liittymien kunnossapidon vastuista ja antaa ohjeita talvikauden liikenneturvallisuuden varmistamiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum