För försäljning av björnkött behövs alltid ett giltigt tillstånd
Polisen i Helsingfors har idag informerat om en förundersökning där man misstänker olovlig försäljning och innehav av björnkött. Betydande mängder björnkött har hittats vid ett finländskt företag. Fallet undersöks som naturskyddsbrott. Finlands miljöcentral är den nationella CITES-tillståndsmyndigheten som kan bevilja tillstånd för försäljning av björnkött, dvs. EU-intyg.
Försäljningen av björnkött regleras av EU:s CITES-lagstiftning. Enligt den kräver försäljningen av kött alltid ett EU-intyg både i Finland och inom EU. Björnen är en av de hårdast reglerade arterna i EU:s CITES-förordning.
Antalet ansökningar om EU-intyg för försäljning av björnkött varierar från år till år bland annat beroende på kvoten för dispenser för respektive år. Till exempel 2023 söktes och beviljades 26 EU-intyg för försäljning av björnkött i Finland. Motsvarande siffra för året 2022 var 36 och för året 2021 cirka 60 EU-intyg.
Vid import från ett annat EU-land till Finland ska björnkött ha ett EU-intyg utfärdat av ursprungslandets CITES-myndighet i det företags namn som säljer köttet. CITES-myndigheten i ursprungslandet kontrollerar köttets lagliga ursprung vid beviljandet av tillståndet. För återförsäljning av kött ska köparen ansöka om ett nytt EU-intyg i eget namn.
I Finland är björnen en viltart för vilken Finlands viltcentral årligen beviljar dispenser så att en gynnsam skyddsnivå bibehålls. Även försäljningen av en finländsk björn på den inhemska marknaden kräver ett EU-intyg och ett bytesintyg som beviljats av Finlands viltcentral. Med intyget visar jägaren det lagliga bytet.
Förpackade köttvaror skall innehålla tillverkarens uppgifter för att köttets ursprung skall kunna spåras. Det är viktigt att köparen kontrollerar förpackningens märkning.
CITES-konventionen (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) är ett av de mest omfattande internationella miljöskyddsavtalen. Syftet är att skydda vilda växter och djur genom att reglera och övervaka handeln med dem. Konventionen trädde i kraft 1975 och i Finland 1976.
CITES-konventionen och lagstiftning (miljo.fi)
För jägare (miljo.fi) (instruktioner för jägare, på finska)
Mer information
Överinspektör Marja Pylvänäinen, Finlands miljöcentral, tel. +358 295 251 529, fornamn.efternamn@syke.fi
Överinspektör Hanne Rajanen, Finlands miljöcentraltel. +358 295 251 332, , fornamn.efternamn@syke.fi
Nyckelord
Kontakter
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum