Goda framsteg mot inflationsmålet – Europa måste nå en högre produktivitetsbana

Inflationen i euroområdet håller på att stabiliseras till 2-procentsmålet, vilket i förening med den goda sysselsättningsutvecklingen stöder hushållens köpkraft. Utvecklingen av euroområdets industri har dock varit svag och dess problem förefaller i många avseenden att vara av strukturell natur. Euroområdets konkurrenskraft hotas av en mer varaktig försämring om inte betydande reformer kan genomföras.

Inflationen har fortsatt att sakta in i euroområdet. Inflationen var som högst 10,6 % i oktober 2022, därifrån den sjunkit till 2,2 % i augusti 2024. Löne- och tjänsteinflationen är dock fortfarande rätt hög. Inflationen håller på att stabiliseras till ECB:s 2-procentsmål under loppet av nästa år.

Europeiska centralbankens råd sänkte i september styrräntan till 3,5 %. ”Den penningpolitiska inriktningen är klar: räntesänkningarna har inletts och penningpolitiken blir lättare. Takten och storleksklassen för räntesänkningarna beror på ECB-rådets samlade bedömning sammanträde för sammanträde”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. ECB-rådet baserar också framöver sina penningpolitiska beslut på en bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen exklusive energi- och livsmedelspriser och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet har varit fortsatt långsam i år och ökningstakten i industriproduktionen svag. En bidragande faktor är uppgången i energikostnaderna, som varit betydligt kraftigare än inom andra ekonomiska regioner. Euroområdet har dock redan länge släpat efter USA i arbetsproduktivitetsutveckling.

Trots kraftga motvindar har ekonomin i euroområdet undgått en recession och börjar nu ta fart i takt med att löneökningarna och stabiliseringen av inflationen stärker hushållens köpkraft och konsumtion. Enligt ECB:s prognos i september växer ekonomin med 1,3 % under 2025 och 1,5 % under 2026. Sysselsättningsutvecklingen är stark: antalet sysselsatta i euroområdet är över 7 miljoner fler än vid slutet av 2019.

”En slutsats av utsikterna för den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och inflationen är att penningpoltiiken relativt väl har lyckats med att tämja inflationen”, konstaterar Rehn. När inflationen bromsas upp på penningpolitisk väg, sker det i regel på bekostnad av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, som blir sämre. Denna gång har dessa kostnader dock – åtminstone tills vidare – varit lägre än under tidigare räntehöjningscykler.

Samtidigt har den svaga ekonomiska tillväxten i euroområdet visat sig delvis vara av strukturell karaktär. Produktiviteten måste höjas, eftersom befolkningen åldras, gröna investeringar kräver finansiering, de offentliga skulderna och underskotten är stora och försvarsutgifterna måste höjas. Detta förutsätter ett kraftigt och enhetligt svar av EU. ”Draghis rapport är en välkommen väckarklocka för alla européer. Den ger en klarsynt och brutalt ärlig diagnos av orsakerna till den svaga tilväxten i Europa och skapar en god grund för den följande kommissionens arbetsprogram”, betonar Rehn. 

• Euro ja talous-publikationen (på finska)
• Presentation 1 oktober 2024, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
• Presentation 1 oktober 2024, byråchef Markku Lehmus (på finska)