Ny opinionsundersökning: Miljö och klimatförändringar främsta anledningen till att svenskarna röstade i EU-valet

Stigande priser och levnadskostnader (42 %) och den ekonomiska situationen (41 %) var de viktigaste frågorna som motiverade EU-medborgarna att rösta i det senaste EU-valet den 9 juni i år. En tredjedel av väljarna (34 %) säger att omvärldssituationen var en fråga som sporrade dem att rösta, medan en liknande andel nämner försvaret av demokratin och rättsstatsprincipen (32 %). Av svenskarna angav de tillfrågade att miljö och klimatförändringar (66 %), demokrati och rättsstatsprincipen (57 %) samt världsläget (53 %) var frågor som fick dem att rösta.

Europaparlamentets talman Roberta Metsola kommenterar resultaten av undersökningen: ”I juni gjorde väljare över hela Europa sina röster hörda och vi fick på EU-nivå det högsta valdeltagandet på 30 år. Väljarna gav oss sitt mandat att försöka hitta svar och lösningar som gör skillnad i deras vardag. Vi kommer att leverera. Under de kommande veckorna ska Europaparlamentet granska den nya EU-kommissionen för att säkerställa att den kommer att ta itu med de frågor som allmänheten tycker är viktiga: Levnadskostnaderna, tillståndet för vår ekonomi, demokrati, rättsstatsprincipen, migration och säkerhet. Europaparlamentet kommer att fortsätta att arbeta för att folkets röst ska räknas i EU”.

EU-stödet och förtroendet för den parlamentariska demokratin högt

Stödet för EU är fortsatt högt, trots ekonomiska bekymmer. Undersökningsresultaten visar att EU-medborgarna har en fortsatt positiv bild av EU (48 % medan 16 % uppger att de har en negativ bild) och är optimistiska om EU:s framtid (65 %). Av svenskarna uppger 62 % att de har en positiv bild av EU medan endast 11 % av de tillfrågade svarar att de har en negativ bild. Ännu fler, 72 %, svarar att de är optimistiska om EU:s framtid.

EU-medlemskapet ses som något positivt. 77 % av de tillfrågade svenskarna svarar att Sverige har gynnats av att vara medlem i EU. Snittet på EU-nivå är 70 %, en siffra som har varit stabil de senaste åren. I EU som helhet anger de tillfrågade fyra huvudsakliga skäl till varför medlemskapet anses vara fördelaktigt: Ökat samarbete mellan medlemsländerna (36 %), skydd av freden och stärkt säkerhet (32 %), EU:s bidrag till den ekonomiska tillväxten (28 %) och nya arbetsmöjligheter (24 %). Svenskarna uppger det ökade samarbetet mellan Sverige och övriga länder (74 %) som huvudsakligt skäl till varför EU-medlemskapet är fördelaktigt.

Förtroendet för den europeiska parlamentariska demokratin är särskilt högt nu i början av Europaparlamentets tionde mandatperiod: 42 % av de tillfrågade (49 % av svenskarna) har en positiv bild av Europaparlamentet - det högsta resultat som någonsin uppmätts för denna indikator.

I EU-valet i juni var valdeltagandet på EU-nivå 50,74 % vilket är det högsta på 30 år och i nivå med 2019. Valdeltagandet ökade i 16 av 27 länder jämfört med EU-valet 2019. I undersökningen bekräftar 56 % av de tillfrågade att det är viktigt att rösta och genom att instämma i att deras röst räknas i EU - en ökning med 8 procentenheter jämfört med februari/mars 2024 (48 %).

Analysen av undersökningen tyder på att det har blivit en vana för en stor del av befolkningen att rösta i EU-valet. På frågan om varför de röstade, svarade 46 % av de tillfrågade att de alltid gör det, 42 % att det är deras plikt som medborgare och 20 % att de vill stödja det politiska parti som de känner sig nära. Av svenskarna angav 62 % att de röstade eftersom det är deras plikt som medborgare, 58 % att de alltid röstar och 40 % att de röstade för att göra skillnad. Beslutet om vem de tillfrågade skulle rösta på i EU-valet 2024 grundade sig främst på hur nära partiernas förslag låg deras egna idéer och värderingar. Ett visst partis förslag på EU-området var det vanligaste skälet (47 %) till att de tillfrågade valde just det partiet (+4 procentenheter sedan 2019).

Fullständiga resultat finns här.

Bakgrund

Opinionsundersökningen genomfördes av Verian (tidigare Kantar Public) på uppdrag av Europaparlamentet mellan den 13 juni och 8 juli 2024 i samtliga EU-länder. Totalt har 26 349 personer intervjuats, varav 1 021 från Sverige. Genomsnittsresultatet för EU i stort har viktats efter varje lands befolkningsstorlek. Resultatet har också viktats efter sociodemografiska faktorer som kön, ålder, region och urbanisering. Resultaten för frågor som berör EU-valet har även viktats efter varje lands faktiska valdeltagande.