Förhandlingar om Helsingfors budget för 2025 inleds

Enligt Helsingfors stadsstrategi är en ansvarsfull ekonomi en grund för hållbar tillväxt. Helsingfors stad har tagit hand om sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt, så ekonomin har varit stark och staden har inte behövt tvärbromsa i olika konjunkturlägen. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet har en betydande inverkan på Helsingfors skattefinansiering och den kommer att synas under den nya ekonomiplanperioden för 2025–2027.

Budgetens verksamhetsutgifter ökar i enlighet med ansvarsprincipen

I enlighet med stadsstrategin baserar sig budgeten för 2025 på principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. Enligt principen binds kostnadsökningen inom driftsekonomin till ändringar i kostnadsnivån och befolkningstillväxten och till ett produktivitetsmål som ställts upp i strategin.

I kommun-Helsingfors resultaträkning ökar de externa verksamhetsutgifterna med 8,1 procent 2025 jämfört med budgeten för 2024. Verksamhetsutgifterna ökar till följd av överföringen av nya uppgifter inom sysselsättning till Helsingfors i samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna och ändringarna i kommunernas finansieringsansvar vad gäller utkomstskyddet för arbetslösa. För dessa får kommunerna en finansieringskompensation som statsandelar. Efter att inverkan av reformen av arbets- och näringstjänsterna och några tekniska ändringar räknas bort från ökningen av verksamhetsutgifterna ökar verksamhetsutgifterna med 4,1 procent. Ökningen följer ansvarsprincipen i strategin.

I budgeten för 2025 har verksamhetsutgifter i synnerhet lagts till i basservicen där befolkningstillväxten direktast ökar kostnaderna.

Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet påverkar Helsingfors skattefinansiering

Kommunalskatteintäkterna för 2025 beräknas uppgå till 1 080 miljoner euro, samfundsskatteintäkterna till 435 miljoner euro och fastighetsskatteintäkterna till 376 miljoner euro. Kommunalskattesatserna och fastighetsskattesatserna i budgeten för 2025 ligger på samma nivå som 2024.

De ändringar i statsandelarna som hänför sig till reformen av social och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet har fortfarande en betydande inverkan på kommunernas statsandelar för 2025. År 2025 beräknas Helsingfors få 297 miljoner euro i statsandelar.

År 2025 minskar kommun-Helsingfors årsbidrag till 478 miljoner euro medan det uppgick till cirka 550 miljoner euro år 2024 och klart högre innan dess. Orsaken till detta är en långsam ökning av skatteintäkterna i euro för 2025 som ändringen i finansieringsmodellen för social- och hälsovården samt räddningsväsendet medförde och ökningen av verksamhetsutgifterna. Årsbidraget beräknas försämras jämfört med 2022–2023 under ekonomiplanperioden för 2025–2027.

Investeringsprogrammet på rekordhög nivå

Investeringsnivån för budgetåret har dimensionerats i enlighet med det största tillåtna underskottet för kassaflödet från verksamheten och investeringarna under fullmäktigeperioden. År 2025 uppgår kommun-Helsingfors investeringsutgifter sammanlagt till 983 miljoner euro. Utfallet av investeringsnivån för 2023 är 849 miljoner euro.

Utgångspunkten för investeringsprogrammet är att trygga finansieringen av pågående projekt och lagstadgade tjänster samt att säkerställa de effektiva tillväxtinvesteringar som stöder stadsutvecklingen. Investeringarna skapar förutsättningar för bostads- och lokalproduktion och en hållbar utveckling av stadsstrukturen samt utvecklingen av centrumets och stadsdelscentrumens attraktionskraft. Den jämlika utvecklingen av stadens olika områden stöds genom att satsa på stadsförnyelseområden, trafikförbindelser och mångsidig bostadsproduktion.

En betydande del av investeringarna består av att skapa förutsättningar för uppnåendet av bostadsproduktionsmålen. Om dessa finns riktlinjer i avtalet mellan staten och Helsingfors regionen rörande markanvändning, boende och trafik (MBT-avtalet) samt i Helsingfors genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet).

Helsingfors är tvunget att investera med lånefinansiering i allt högre grad

Till följd av det försämrade årsbidraget blir kassaflödet från stadens verksamhet och investeringar, som är den bästa indikatorn för underskott och överskott för en kontinuerligt växande stad, cirka 500 miljoner euro negativt under kommande år. Underskottet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde täcks i ekonomiplanen i första hand med lån och delvis med stadens kassamedel.

Under ekonomiplanperioden 2025–2027 uppskattas Helsingfors lånestock öka med totalt 836 miljoner euro. Om det blir verklighet skulle lånestocken vara cirka 2,5 gånger större före 2027 jämfört med nivån för stadens lånestock vid utgången av 2023. Enligt ekonomiplanen ökar stadens lånestock till cirka 2 250 miljoner euro (3 195 euro/invånare) före utgången av 2027. Länestocken uppgick till 906 miljoner euro (1 342 euro/invånare) vid utgången av 2023.

I budgeten är Helsingfors stads verksamhet indelad i kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn som finansieras av staten. Finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet består av finansiering med allmän täckning som beviljas av staten samt klientavgiftsinkomster och övriga verksamhetsintäkter. Kommun-Helsingfors omfattar fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn samt kultur- och fritidssektorn, stadskansliet och affärsverk. Staden för budgetförhandlingarna i oktober därefter staden offentliggör borgmästarens förslag till budget.