Suomen ympäristökeskus

Kommunerna har många sätt att stärka kolsänkorna och minska utsläppen inom markanvändningssektorn – en ny guide erbjuder praktiska lösningar

Dela

Kommunerna i Finland har en central roll på vägen mot målet att nå kolneutralitet 2035. Inom markanvändningssektorn är det viktigt att kommunerna minskar i synnerhet utsläppen från torvmarker och ökar skogarnas kolsänkor. Den nya guiden stöder kommunernas klimat- och naturarbete.

En skog med höga träd och tätt lövverk.
De mest effektiva åtgärderna att minska utsläppen inom markanvändningssektorn begränsar att skogsområden tas i annat bruk samt minskar utsläppen från torvmarker. Juha Aalto

Markanvändningssektorn har visat sig vara särskilt utmanande för Finlands klimatarbete. Man har inte lyckats minska växthusgasutsläppen från markanvändningen och skogarnas kolsänkor har minskat, vilket strider mot riktlinjerna som godkänts i EU. Jord- och skogsbruksministeriets program Fånga kolet har sökt lösningar på problemet och projektet Kommunsänkan som finansierades inom programmet granskade kommunernas roll och möjligheter att stärka markanvändningssektorns klimat- och naturarbete.   

"Kommunernas roll i klimatarbetet begränsas inte enbart till lokala effekter, utan de är en betydande del av det nationella klimatarbetet. Styrning av markanvändningen erbjuder kostnadseffektiva metoder för att minska utsläppen och öka kolbindningen. Kommunernas styrka i styrningen av markanvändningen är deras många olika roller och medel att påverka, samt goda möjligheter att vara i kontakt med kommunens markägare", berättar projektledare Mikael Hildén vid Finlands miljöcentral.   

Utifrån de uppgifter som projektet samlat minskas utsläppen inom markanvändningssektorn effektivast av åtgärder som förhindrar att skogsområden tas i annat bruk och minskar utsläpp från torvmarker. Man kan snabbt stärka sänkorna genom att begränsa avverkningarna, men det finns också andra metoder för de kommuner som inte kan minska utsläppen genom att göra ändringar i skogsvården.   

Som ett resultat av projektet Kuntanielu (“Kommunsänkan”) har man publicerat en guide som erbjuder praktisk information och riktlinjer för kommunerna. Den är till hjälp vid planering av åtgärder genom vilka kommunerna kan minska utsläppen, öka kolsänkorna och främja den biologiska mångfalden.  

De sakkunniga och forskare som sammanställt handboken betonar vikten av ett brett deltagande och samarbete för att uppnå kommunernas ambitiösa klimatmål. Kommunen kan uppmuntra aktörer inom sitt område, delta i åtgärder som genomförs i samarbete eller finansiera dem. Kommunernas samarbete med företag erbjuder många möjligheter och hjälper till att sprida åtgärderna.   

"Företagen kan frivilligt främja kommunens klimat- och naturmål genom att stödja eller genomföra åtgärder som överenskommits med kommunen. Kommunerna kan å sin sida stödja företagens ansvarsfulla klimat- och naturarbete", berättar specialsakkunnig Miika Meretoja från Åbo stad, som är en av kommunerna som deltog i projektet.   

Klimatkonto, restaurering och stadsängar – kommunernas mångsidiga metoder för att minska utsläppen och stärka sänkorna  

I projektet Kuntanielu (”Kommunsänkan”) deltog fyra städer – Esbo, Joensuu, Lahtis och Åbo – som testade olika klimat- och naturåtgärder i pilotformat. I Esbo undersöktes till exempel hur man med hjälp av skogsskydd kan ersätta de förluster av kollager som stadsutvecklingen orsakar, och i Joensuu utvecklades ett klimatkonto där man samlade in pengar för kolbindningsprojekt. I Lahtis kartlades torvbaserade åkrar för restaureringsåtgärder och i Åbo mättes mängden kol som bundits i stadsängarna.  

”Kommunernas åtgärder belyste möjligheter och utmaningar, och de lärdomar man fick av dem sammanfattades i handboken. Vårt budskap är att det lönar sig att fortsätta med försök av detta slag, eftersom den kunskap man får från dem hjälper oss att hitta fungerande förfaranden och nya lösningar för klimatarbetet inom markanvändningssektorn. Utan dessa och kommunernas aktiva och gemensamma ansträngningar förblir stärkandet av de finländska kolsänkorna en dröm”, sammanfattar forskningsprofessor Raisa Mäkipää vid Naturresursinstitutet.

Projektet Kuntanielu (Kommunsänkan) är ett multidisciplinärt och tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom jord- och skogsbruksministeriets forsknings- och innovationsprogram Fånga kolet. Projektets huvudsakliga mål är att skapa förutsättningar för kommunerna att stärka markanvändningssektorns nettosänka samt att skapa en grund för kompensationsverksamhet på kommunnivå, genom vilken kommunen kan gå vidare mot koldioxidneutralitet. I projektet deltar Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet, Åbo, Esbo, Joensuu och Lahtis.   

Tilläggsuppgifter  

Hildén, M., Niemistö, J., Ulvi, T., Pappila, M., Pihlainen, S., Seppälä, J., Lintunen, A., Minunno, F., Aro, L., Mäkipää, R., Hyppänen, T., Tuomala, M., Meretoja, M., Liedes, A. & Peltonen, L. 2024. Vägledning för utnyttjandet av markanvändningssektorns klimatåtgärder i kommunernas klimat- och biodiversitetsarbete. Finlands miljöcentrals rapporter 33/2024. http://hdl.handle.net/10138/586642 (Handboken utkommer på svenska i november) 

Projektet Kommunsänkans webbplats (Turku.fi)   

Mikael Hildén 
Finlands miljöcentral  (Syke)
fornamn.efternamn@syke.fi
0295 251173  

Raisa Mäkipää
Naturresursinstitutet 
fornamn.efternamn@luke.fi 
0295 322197  

Anna Lintunen
Helsingfors universitet 
fornamn.efternamn@helsinki.fi 
0294 151676  

Miika Meretoja 
Åbo stad 
fornamn.efternamn@turku.fi 
050554 6148  

Tuuli Hyppänen 
Joensuu stad
fornamn.efternamn@joensuu.fi 
044576 7220  

Laura Matkala
Lahtis stad
fornamn.efternamn@lahti.fi
044 4831 684  

Paula Kuusisto-Hjort
Esbo stad
fornamn.efternamn@esbo.fi 
043825 5235  

Nyckelord

Kontakter

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Länkar

Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.

Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000

https://www.syke.fi/sv-FI

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote

Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.

Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande

Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.

Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.

Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release

The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.

Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye