Invandring till Finland har blivit smidigare och mer kontrollerad

Handläggningen av arbetsbaserade uppehållstillstånd går smidigt. Den som ansöker om första uppehållstillstånd på grund av arbete får ett positivt tillståndsbeslut inom 23 dagar i genomsnitt. Behandlingstiden har blivit kortare också i fråga om negativa beslut och är för närvarande 87 dagar i genomsnitt. I september 2023 tog det 55 dagar att få ett positivt beslut om uppehållstillstånd på grund av arbete och 125 dagar att få ett negativt beslut.

För närvarande tar det i genomsnitt nio dagar att få ett uppehållstillstånd för sakkunniguppgifter som kräver specialkunnande (september 2023: 12). Med specialsakkunniga avses personer som har avlagt högskoleexamen eller skaffat specialkunnande genom arbete och som tjänar minst 3 600 euro i månaden.

Det går också fortare att få ett fortsatt tillstånd på grund av arbete än för ett år sedan. Den genomsnittliga behandlingstiden för en ansökan om fortsatt tillstånd är 20 dygn (september 2023: 63 dygn). Det tar i genomsnitt åtta dygn att få ett första uppehållstillstånd för studier. I fjol var den genomsnittliga behandlingstiden för dessa tillstånd 36 dygn.

– Snabbare handläggning betyder inte att den nationella säkerheten skulle få mindre uppmärksamhet. Vi har tvärtom fäst särskild uppmärksamhet vid säkerheten, till exempel genom intensifierat myndighetssamarbete. Utvecklingsarbetet måste göras omsorgsfullt, så att eventuella riskfaktorer alltid upptäcks vid behandlingen, säger överdirektör Ilkka Haahtela.

Migrationsverket fortsätter att utveckla handläggningen av tillstånd nästa år. Syftet är att förbättra tillgången på utländsk arbetskraft genom en smidig tillståndsbehandling. Nästa år är ett av målen att förkorta behandlingstiderna för asylansökningar. Kostnadseffektiviteten är en viktig del i utvecklingsarbetet; snabbare asylutredningar syns till exempel direkt i form av inbesparingar inom mottagningsverksamheten.

Betydande utveckling inom tillsyn över tillstånd

I alla uppehållstillstånd ingår vissa villkor enligt utlänningslagen som kunden måste uppfylla under hela den tid som tillståndet är i kraft. Genom efterhandskontroll kontrollerar Migrationsverket att kunden fortfarande uppfyller villkoren för tillståndet under dess giltighetstid.

I år har Migrationsverket återkallat sammanlagt 1 200 tillstånd. En del av dem har återkallats till följd av en automatiserad efterhandskontroll. Det totala antalet sådana tillstånd är 399. Den automatiserade efterhandskontrollen infördes i september 2023 och har använts för att behandla 9 398 uppehållstillstånd, varav 2 359 tillstånd har tagits upp till närmare granskning.

– Vid den automatiserade efterhandskontrollen gör vårt system registerkontroller med jämna mellanrum för att se om kunden fortfarande uppfyller villkoren för sitt tillstånd. Den automatiserade efterhandskontrollen har utvecklats i rask takt under det senaste året. Den har gett goda resultat, och samtidigt har vi också identifierat fall av missbruk som vi effektivt ingripit i, säger Haahtela.

Därutöver har Migrationsverket redan i flera år utfört stickprovs- och riskbaserad efterhandskontroll av uppehållstillstånd. Då riktas tillsynen till exempelvis tillståndstyper eller branscher med känd och ökad risk för utnyttjande av utländsk arbetskraft eller tillståndsfusk. Denna typ av efterhandskontroll fortsätter parallellt med den automatiserade efterhandskontrollen. Automatiseringen har dock gjort det möjligt att utföra en betydligt mer omfattande och effektivare efterhandskontroll.

– Tack vare automatisering har vi kunnat utöva tillsyn över missbruk och samtidigt göra behandlingen av arbetsbaserade tillstånd smidigare. Förbättrad efterhandskontroll är en del i åtgärdsprogrammet mot arbetsrelaterat utnyttjande. Efterhandskontrollen ger oss även information som behövs för att kunna åtgärda eventuella problem och vidareutveckla behandlingen av tillstånd. Genom ett nära samarbete med säkerhetsmyndigheterna tryggas möjligheten att ännu effektivare ingripa i missbruk, säger Haahtela.

Den automatiserade efterhandskontrollen infördes hösten 2023 för att först kontrollera uppehållstillstånd för studier. År 2024 utvidgades den till att gälla uppehållstillstånd för tillväxtföretagare och specialsakkunniga. Migrationsverket planerar att nästa år utvidga den till att omfatta uppehållstillstånd för arbetstagare.

I efterhandskontrollen betonas de viktigaste villkoren för uppehållstillstånd. Verket kontrollerar till exempel om specialsakkunniga har betalats lön i enlighet med försörjningsförutsättningen eller om studerande gör framsteg i sina studier.

Återkallande av ett tillstånd kan övervägas om villkoren för tillståndet inte uppfylls. I sådana fall kontaktar verket kunden och ber om närmare utredningar om situationen och om kundens åsikt om det eventuella återkallandet av tillståndet. Det är viktigt att utreda saken omsorgsfullt, eftersom det ibland kan finnas godtagbara skäl till att villkoren för ett uppehållstillstånd tillfälligt inte uppfylls. Till exempel studerande kan sakna studiepoäng därför att en prestationsanteckning för en omfattande studiehelhet ännu inte har registrerats i datasystem eller den ännu inte har avlagts.

I alla situationer leder återkallandet av ett tillstånd inte till att kunden avlägsnas ur landet, eftersom kunden ibland kan få tillstånd på någon annan grund.

Om Migrationsverket beslutar att återkalla ett tillstånd, fattar verket vid behov ett beslut om utvisning. Polisen ansvarar för återsändanden.

– Målet är att de som fått ett negativt beslut ska återvända eller återsändas till ursprungslandet så fort som möjligt. Antalet assisterade frivilliga återresor har ökat betydligt, och i år har det fattats fler beslut om avlägsnande ur landet än i fjol. Vi utvecklar kontinuerligt återsändandeverksamheten tillsammans med polisen och med andra säkerhetsmyndigheter, säger Haahtela.