Stadsdirektörens budgetförslag 2025: En hållbar ekonomi garanterar en hållbar framtid

”Nu i höst lägger jag fram mitt fjortonde budgetförslag för behandling av de förtroendevalda. Under dessa år, då jag själv har fått bereda budgeten, har invånarantalet i Esbo ökat med över 66 000 personer. Det har fötts hela 42 600 barn! Tillväxten i Esbo har alltid grundat sig på att här bor många barn och unga. Under mitt liv har det fötts över 150 000 barn i Esbo”, säger stadsdirektör Jukka Mäkelä.

”Familjer flyttar till Esbo på grund av jobb och för att förbättra sin kompetens. Enligt min åsikt är Esbos största utmaning fortfarande att ordna bra läro- och hobbystigar för alla barn, utan att glömma en naturnära och trygg miljö.”

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ändrade stadens finansieringsbas

Det allmänna ekonomiska läget och förändringarna i omvärlden har varit starkt närvarande när ekonomiplanen utarbetats. Osäkerheten kring den ekonomiska tillväxten märks i år i form av minskade skatteinkomster och det är svårt att bedöma hur skatteinkomsterna och de konjunkturberoende inkomsterna kommer att utvecklas under de följande åren. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ändrade städernas finansieringsbas och i synnerhet för Esbo stad har förändringen varit stor. Reformen har minskat Esbos skattefinansiering betydligt mer än de uteblivna kostnaderna för social- och hälsovården. Den överstora minskningen av kommunalskatten har delvis kompenserats med en förändringsbegränsare som utgör en del av statsandelen för basservice. Förändringsbegränsaren är dock helt statisk, indexhöjningar görs inte och ökningen av uteblivna skatteinkomster beaktas inte.

Ekonomiplanen har utarbetats ansvarsfullt och i den har man heltäckande beaktat behoven att ordna tjänster, såsom det ökande antalet klienter och det allt större servicebehovet. För ordnande av tjänster används år 2025 sammanlagt 1 605 miljoner euro, vilket är 80 miljoner euro mer än föregående år. Utan finansieringen av arbets- och näringsreformen är ökningen 35 miljoner euro.

Kommunalskattesatsen i Esbo är 5,3 procent nästa år. Skattefinansieringen beräknas öka med 91 miljoner euro och uppgå till cirka 1 312 miljoner euro. Årsbidraget år 2025 kommer att uppgå till ungefär 276 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat till 64 miljoner euro. Årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat uppskattas öka något under de kommande åren om den allmänna ekonomiska utvecklingen tar fart. Det är svårt att jämföra siffrorna för år 2025 med siffrorna för år 2024 på grund av arbets- och näringsreformen som träder i kraft vid ingången av året och de riksomfattande ändringarna i skattegrunderna.

Esbo investerar i synnerhet i skolor och daghem

Esbo stad investerar närmare 354 miljoner euro år 2025 och 1 021 miljoner euro under ekonomiplansperioden 2025–2027. Esbokoncernen investerar ungefär 533 miljoner euro år 2025 och investeringsnivån fortsätter att vara hög också under de följande åren. Investeringarna riktas främst till skolor och daghem. Utgångspunkten för investeringarna är investeringsprogrammet som godkänts av fullmäktige och de prioritetsområden som identifierats i beredningen av tioårsprogrammet i våras.

Esbo har en stor roll som drivkraft för hela Finlands ekonomi Esbo växer relativt sett mest av alla städer i Finland. På nationell nivå är nativiteten på nedgång, men i Esbo ökar antalet barn och unga. Detta skapar livskraft och konkurrenskraft för Esbo och för hela Finland. År 2022 uppgick kommunalskatteintäkterna från Esbo till 1,7 miljarder euro, det vill säga 11,4 procent av intäkterna av statens förvärvsinkomst- och samfundsskatt. Summan är enorm och betonar hur viktigt Esbo är för hela Finlands ekonomi.

En ny fullmäktigeperiod inleds år 2025

”Nästa år inleds en ny fullmäktigeperiod och uppdateringen av stadens strategi Berättelsen om Esbo blir aktuell. Nästa år avslutas också produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad, som har gett goda mål och riktlinjer för vår ekonomis hållbarhet”, konstaterar stadsdirektör Mäkelä.

Nästa reform av kommunernas finansieringssystem har inletts och enligt de senaste uppgifterna kommer reformen att skickas till städerna för utlåtande nästa år och träda i kraft vid ingången av år 2027. Reformen har en stor inverkan på den växande stadens förmåga att finansiera investeringar och på finansieringen av ordnandet av tjänster, särskilt efter ekonomiplansperioden 2025–2027.

Vi kommer att veta mer om konsekvenserna av framtida förändringar nästa år. Därför har investeringsplanen beretts för ekonomiplansperioden 2025–2027 och för åren 2028–2034 som en lägesbild där det gällande investeringsprogrammet och de identifierade investeringsbehoven samt daghems- och skolobjekt som lyfts fram separat har beaktats. Det kan skönjas att årsbidragets tillräcklighet i förhållande till investeringsnivån uppvisar väsentliga risker och att det programenliga investeringstaket på 250 miljoner euro per år är på väg att överskridas.

Åren 2025 och 2026 ökar stadens lånestock på grund av behovet av finansiering av investeringar. Koncernens lånestock börjar minska år 2027. Om investeringsnivån förblir hög måste staden dock se till att årsbidraget och resultatet är tillräckliga så att lånestocken kan minskas. Esbos lånestock hör redan nu till de största i kommunsektorn.

Den privata tjänsteproduktionens andel av småbarnspedagogiken ligger inte på den målnivå som fullmäktige satt upp och vi behöver ett starkt program för att höja andelen. Vi förbättrar tillgången på arbetskraft inom småbarnspedagogiken i allianssamarbete mellan Finlands regering och de sex största städerna. Tillsammans utvecklar och pilottestar städerna en modell för utbildning av personal inom småbarnspedagogiken. Den privata småbarnspedagogiken har en stor inverkan på vårt kommande investeringsprogram, särskilt på perioden 2028–2034. Det finns således skäl att precisera lägesbilden 2028–2034 när uppgifterna om bland annat effekterna av statsandelsreformen och planerna på att öka andelen privat småbarnspedagogik står till beslutsfattarnas förfogande.

”Under min tid som stadsdirektör har vi gjort stora investeringar i en hållbar framtid: 1700 infrastrukturprojekt, av vilka de viktigaste är Västmetron och snabbspårvägen. Vi har byggt och renoverat 24 daghem och 29 skolor. Samtidigt har klimatutsläppen i Esbo minskat och vårt mål att Esbo är klimatneutralt 2030 är mycket realistiskt”, säger stadsdirektör Mäkelä.