Suomen ympäristökeskus

Undersökningsresultaten blev klara: Pansarfartyget Ilmarinens bränsletankar kan tömmas kontrollerat

Dela

Undersökningarna av pansarfartyget Ilmarinens vrak fortsatte i Finlands ekonomiska zon i Östersjön 12–19.8.2024. Syftet med forskningsresan var att utreda om pansarfartyget Ilmarinens vrak lämpar sig för sanering med myndighetsåtgärder och hur det kan tömmas på olja. Forskningsresan genomfördes som ett myndighetssamarbete mellan Finlands miljöcentral (Syke), Marinen och Gränsbevakningsväsendet. 

Dykare undersöker Ilmarinens ankare med fastnade trålnät på vraket.
Dykare undersöker Ilmarinens ankare och trålnätet som har fastnad i vraket. Bild: Gränsbevakningsväsendet

Pansarfartyget Ilmarinen sjönk den 13 september 1941. För närvarande uppskattar man att tankarna innehåller sammanlagt 100 000 liter lätt brännolja.

Forskningsresans resultat om vrakets skick och bränsletankarnas placering hjälpte till att förstå hur man bäst kan avlägsna bränslet på ett säkert sätt. För närvarande läcker vraket några droppar per minut. Vrakets yta har ett relativt tjockt korrosionsskikt. En risk i ett skrov som tillverkats genom nitning är att det går itu, vilket kan leda till en större oljeskada. Detta skulle vara särskilt förödande för den närliggande naturen i Skärgårdshavets nationalpark.

För att utreda vrakets nuläge användes ROV (eng. remotely operated vehicle) och dykare. ROV är s.k. dykrobotar som används för att lokalisera och fotografera undervattensobjekt. Med hjälp av ROV-fotografering kartlades placeringen av tankar som innehåller olja, vilket underlättar en eventuell framtida oljetömningsoperation. Med hjälp av fotograferingarna granskades också skicket på vrakets skrov och skadorna på skrovet. Som undersökningsredskap användes också fjärrstyrda avbildningsapparater, hydroakustisk utrustning och ultraljudsmätningar.

Finlands miljöcentrals projektchef Tommi Kontto beskriver resultaten från forskningsresan enligt följande: ”På några ställen avlägsnades korrosion från skrovets yta och under den framkom en hel stålyta. Skrovet har sammanfogats genom nitning, korrosion kan påverka nitarna och stålskivorna på olika sätt. Oljan i Ilmarinens bränsletankar utgör en risk för det känsliga och sårbara Östersjön. Utifrån undersökningsresultaten bedömer vi att vrakets bränsletankar kan tömmas kontrollerat innan oljan som läcker ut från tankarna orsakar större fara för havsnaturen.”

Dykare%20i%20en%20bur%20p%E5%20v%E4g%20ner%20under%20ytan.
Dykaren på dykkorgen på väg under ytan. Bild: Finlands miljöcentral (Syke)

På undersökningsplatsen hölls en tyst minut till minne av de omkomna marinsoldaterna

När Ilmarinen körde på en sjömina utanför Utö den 13 september 1941 dog 271 marinsoldater i olyckan. När undersökningen planerades var det också viktigt att beakta gravfriden. Vid planeringen av dykningen har man diskuterat med traditionsföreningen för pansarfartyg som värnar om Ilmarinens arv, Försvarsmaktens andliga arbete samt regionförvaltningsverket som ansvarar för gravfriden. Dessa instanser såg inget hinder för att genomföra undersökningen. Innan operationen inleddes hölls en tyst minut på undersökningsplatsen för att hedra minnet av de omkomna marinsoldaterna.

Man dök inte i utrymmena inne i vraket, där det finns avlidna. Man gick inte in i skrovet utan undersökte det på ovansidan.

Tömning av vrakets bränsletankar planeras för åren 2025–2026

Miljöministeriet främjar i samarbete med andra myndigheter tömningen av Ilmarinens bränsletankar som myndighetsarbete. Målet är att tömma vraket på olja under åren 2025–2026. Saneringen av vraket finansieras ur miljöministeriets Förbättring av vattendragens och havets tillstånd programmet Ahti (2023–2027). Programmet förverkligar målet att skydda vattnen och Östersjön i Petteri Orpos regeringsprogram.

Nyckelord

Kontakter

Projektchef Tommi Kontto, Finlands miljöcentral (Syke), fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 252 278

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Dykare undersöker Ilmarinens ankare med fastnade trålnät på vraket.
Dykare undersöker Ilmarinens ankare och trålnätet som har fastnad i vraket. Bild: Gränsbevakningsväsendet
Ladda ned bild
Dykare i en bur på väg ner under ytan.
Dykaren på dykkorgen på väg under ytan. Bild: Finlands miljöcentral (Syke)
Ladda ned bild
Dykare under ytan, omgiven av ett grönt ljus med rep vid sidan.
Dykare under ytan. Bild: Gränsbevakningsväsendet
Ladda ned bild
Svartvitt foto av pansarfartyget Ilmarinen på havet.
Pansarfartyget Ilmarinen den 18 augusti 1941, mindre än en månad innan hon sjönk. Bild: Vilho Heinämies, SA-kuvat
Ladda ned bild

Länkar

Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.

Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000

https://www.syke.fi/sv-FI

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote

Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.

Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande

Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.

Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.

Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release

The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.

Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye